- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
111-112

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Säsong - Säsongarbete - Säsongbiljett - Säsongdimorfism - Säsongindustri - Säte - Säter - Säter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

111

Säsongarbete-Säter

112

badtermin (vid en badort), speltermin (om teatrar),
tiden för vinternöjena (konserter, baler o. s. v.) i
en större stad, jakttid, årstid för turistfärder
o. s. v. - Saison morte [säåämå;rt], fr., den döda
(d. v. s. den stilla) årstiden, då inga förlustelser
vankas. Säsongarbete, Säsongindustri, arbete,
som på grund af klimatiska och andra förhållanden
kan utöfvas endast under en viss tid (säsong)
på året, t. ex. skördearbete och yrken, som äro
beroende af vind eller oregelbunden vattenkraft. Jfr
Söndagshvila. - Säsongarbetare, person, som utför
säsongarbete.

Säsongbiljett, biljett, som gäller för de*n del af
året (säsong), då en anstalt (t. ex. badanstalt)
är öppen.

SäsongdimorfPsm. 1. Bot., uppdelning af en art i
två, närstående former, af hvilka den ena är en föga
förgrenad, hastigt utvecklad vårform, den andra en
rikt förgrenad höstblommande form. Wettstein anser
denna differentiering vara en direkt anpassning,
beroende på ängarnas och betesmarkernas under
lång tid regelbundet återkommande af me j ande
och af betande. Säsongdimorfa arter äro kända
t. ex. inom fam. Gentianacece och Scrophu-lariacece
(Euphrasia och andra till Rhinanthus-gruppen hörande
släkten). - 2. Zool. Se D i-morfism, sp. 441.
1. G. L-m.

Säsongindustri. Se Säsongarbete och Söndagshvila.

Säte, jaktv. Om jägaren upptäcker den sittande haren
och skjuter densamma, innan den springer upp, kallas
detta att skjuta haren "på sätet". Detta sätt begagnas
ofta af vår allmoge vid harjakt på spårsnö utan hund;
idrottsjägaren skjuter haren "i uppsprånget" eller
släpper stöfvare på den uppspårade och uppstötta
haren. G. G.

Säter. 1. Socken i Skaraborgs län, Vadsbo härad,
Binnebergs och Valla tingslag. 2,591 har. 469
inv. (1917). Annex till Horn, Skara stift, Mariestads
kontrakt. - 2. Socken (S : s landsförsamling) i
Kopparbergs län, Hedemora tingslag. 11,469 har. 1,773
inv. (1917). Annex till Säters stad, Västerås stift,
Stora Tuna kontrakt.

Säter, uppstad i Dalarna, belägen på nordvästra
sluttningen af bergshöjden Åsen, nedanför hvilken
Ljusterån flyter till Dalälfven från sjön Ljustern,
strax s. v. om staden. Området utgör 1,244 har,
hvaraf 970 har land, satt till 4 mtl. Staden består
dels af en gammal stadsdel, dels af den s. k. nya
stadsplanen (fastställd 1907), dels af jord och skog,
alltsammans sannolikt af kronodonations natur. I
den gamla stadsdelen äro hufvudga-torna Västra
långgatan, Storgatan och östra långgatan. Mellan
de båda förra ligger intill Södra Dalarnas järnväg
Järnvägstorget, längre in i gamla staden Rådhustorget
och i fortsättningen af Storgatan, där den och
V. långgatan mötas, en öppen plan,

Fig. 1.

irs vapen.

den s. k. sockenstugan, där S:s socken plär ha sina
offentliga sammankomster. Vid denna öppna plan ligger
stads- och landsförsamlingens kyrka (se fig. 3),
byggd omkr. 1780, efter en äldre från 1635-37 och

Fig. 2. Situationsplan af Säter. 1. Kyrka. -
2. Kådhus. - 3. Kungsgård. - 4. Järnvägsstation. -
ö. Kraftstation. - 6. Stadshotell. -
7. Eådhustorget. - 8. Salutorg. -
9. Begrafningsplats. - 10. Säterdalen.

till det inre föga inbjudande. Vid ö. långgatan ligger
salutorget, intill den s. k. Nya stadsplanen. Eådhuset
är en vacker gammal byggnad från 1739 -40, likaså
stadshotellet. F. ö. har staden inga anmärkningsvärda
byggnader. Invånarnas antal var 627 1900 och 1,495
vid 1918 års början. Taxeringsvärdet af fast egendom
var 1917 4,840,900 kr., hvaraf 2,686,400 kr. å
bevillningsfri (2,530,000 kr. å statens) och 109,000
kr. å jordbruksfastighet. Den taxerade inkomsten af
kapital och arbete var s. å. 863,570 kr. Hela den
beskattningsbara .inkomsten var 590,000 kr., och i
kom-munalutskylder utdebiterades kr. 6,50 per 100

Fig. 3. Parti af Säter med kyrkan.

kr. af denna. Stadens inkomster upptogos för 1915
till 79,501 kr., dess utgifter till 70,047 kr.,
dess tillgångar till 250,500 kr. och dess skulder
till 71,129 kr. (dessa belopp omfatta vissa med
landskommunen gemensamma finanser). Näringar äro
jordbruk, handtverk och bodhandel. Antalet handlande
var 1915 29 med en taxerad in-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 06:14:01 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free