- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
201-202

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Södra Råda - Södra Rörum - Södra Sallerup - Södra Sandby - Södra Sandsjö - Södra Skåne - Södra Skånes revir - Södra skånska infanteriregementet - Södra skånska kavalleriregementet - Södra Solberg - Södra Sorsele - Södra stambanan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utförda af inhemska målare. Afbildningar finnas i
Mandelgrens "Monuments scandinaves du moyen âge". Den
gamla kyrkan används ej längre för gudstjänst. Den
eges af staten. 1909 var det fråga om att flytta den
till Skansen, men uppslaget väckte delade meningar,
och kyrkan står fortfarande kvar på sin gamla plats.
(G—g N.)

Södra Rörum, socken i Malmöhus län, Frosta
härad. 4.804 har. 923 inv. (1917). S. bildar med
Häglinge ett pastorat i Lunds stift, Frosta kontrakt.

Södra Sallerup, socken i Malmöhus län, Oxie
härad. 1,185 har. 954 inv. (1917). S. utgör ett
pastorat i Lunds stift, Oxie kontrakt. Om kritbruken
i socknen se Kvarnby.

Södra Sandby, socken i Malmöhus län, Torna
härad. 3,629 har. 1,930 inv. (1917). Annex till
Hardeberga, Lunds stift, Torna kontrakt.

Södra Sandsjö, socken i Kronobergs län, Konga
härad. 12,225 har. 2,489 inv. (1917). S. utgör ett
pastorat i Växjö stift, Konga kontrakt.

Södra Skåne, daglig tidning för Ystad och Simrishamn
med landsbygd, uppsattes 1914. Tidningens politiska
hållning är moderat. — Namnet har tidigare burits af
en halfveckotidning i Ystad 1879—82.

Södra Skånes revir af södra öfverjägmästardistriktet
omfattar Malmöhus län samt Gärds, Albo, Järrestads
och Ingelstads härad af Kristianstads län. Reviret,
som är indeladt i fem bevakningstrakter,
hade vid 1912 års slut en areal af 9,074 har
allmänna skogar, hvaraf 3,949 har kronoparker.
S—r.

Södra skånska infanteriregementet (n:r 25) uppsattes
genom k. br. 10 dec. 1811. Regementet roterades i
södra delen af Skåne med 206 nummer i Kristianstads
och 769 i Malmöhus län, och roteringen genomfördes
hufvudsakligen genom anlitande af den extra
roteringen (se Skåne). Regementet erhåller numera
sitt värnpliktiga manskap från Malmöhus län. Dess
mötesplats är Refvinge; det skall förläggas
till Lund, där dess chefstation befinner sig.
C. O. N.

Södra skånska kavalleriregementet. Se Skånska
dragonregementet
(se d. o.).

Södra Solberga, socken i Jönköpings län, Västra
härad. 5,099 har. 634 inv. (1917). Annex till
Korsberga, Växjö stift, Östra härads kontrakt.

Södra Sorsele, revir i Umeå öfverjägmästardistrikt,
omfattar af Sorsele socken, Västerbottens
län, afvittrade områden s. om Vindelälfven
samt oafvittrade marker till Juktåns och
Olsbäckens vattendrag. Reviret, som är indeladt
i tre bevakningstrakter, omfattade 1915
116,203 har, hvaraf 39,174 har kronoparker.
S—r.

Södra stambanan (se kartan till art. Järnvägar),
den 380 km. långa, mellan Hässleholm och Malmö
dubbelspåriga statsbanelinje (1918), som från
Falköping Rantens station vid Västra stambanan öfver
Vartofta—Jönköping—Nässjö—Säfsjö—Alfvesta—Vislanda,
Elmhult—Hästveda—Hässleholm—Hör—Eslöf—Örtofta—Lund
och Arlöf framgår till Malmö centralstation. Från
Jönköpings station utgår ett sidospår till Jönköpings
hamn och ett till tändsticksfabriken. Om banans
sträckning från den omkr. 35 km. s. ö. om Falköping
Ranten belägna sjön Stråken i Skaraborgs län
och till norra ändan af Finjasjön, belägen strax
s. v. om Hässleholm, voro meningarna delade, i det att
olika alternativ förelågo. Af K. M:t hade nämligen
vid 1856—58 års riksdag framlagts ett af öfverste
Nils Ericson uppgjordt förslag att från Stråken
öfver Axamo (eller Sandseryd) med bibana därifrån
till Jönköping, draga stambanan till Götaström vid
Lagaån och vidare genom dennas dalgång förbi Värnamo,
sjön Vidöstern och Ljungby till Finjasjön. Detta
förslag, som hade sin grund i, att dittills gjorda
undersökningar ådagalagt omöjligheten att draga
banan ned till och upp ifrån det lågt liggande
Jönköping, utan att öfverskrida de för stambanorna
bestämda maxima för kurv- och lutningsförhållandena
(10 ‰), blef dock ej af riksdagen antaget. Sedan
emellertid förnyade undersökningar visat, att så
dock kunde ske, utan att bestämmelserna härutinnan
åsidosattes, framlades till 1859—60 års riksdag
med frångående af Lagalinjen en k. proposition
om följande, af 1858 års järnvägskommitté
(N. Ericson, K. G. Beijer och K. O. Troilius)
förordade sträckning för Södra stambanan: Falköping,
Stråken, Jönköping, Tenhult, Nässjö, sjön Salen, sjön
Möckeln, Elmhult, Finjasjön, Lund och Malmö. Denna
sträckning, Nässjölinjen, blef mot statsutskottet
och bondeståndet, som förordat Lagalinjen öfver
Jönköping, Tenhult och Götaström, af riksdagen
beslutad. I Falköping Ranten har Södra stambanan
förbindelse med Västra stambanan, Västra Centralbanan
och Falköping—Uddagårdens järnväg, i Vartofta med
Tidaholms, vid Jönköpings hamn med Halmstad—Nässjö
järnväg, vid omlastningsplatsen Jönköpings strand med
Jönköping—Gripenbergs järnväg, i Nässjö med Östra
stambanan, Halmstad—Nässjö, Nässjö—Oskarshamns
och Säfsjöström—Nässjö järnvägar, i Säfsjö med
Hvetlanda—Säfsjö, i Alfvesta med Växjö—Alfvesta,
i Vislanda med Karlshamn—Vislanda—Bolmens, i
Elmhult med Sölvesborg—Olofström—Elmhults järnväg
och linjen Kristianstad—Glimåkra—Elmhult af
Kristianstad—Hässleholms järnvägar, i Hästveda med
linjen Hästveda—Karpalund af Östra Skånes järnvägar,
i Hässleholm med Kristianstad—Hässleholms,
Hälsingborg—Hässleholms och Hässleholm—Markaryds järnvägar, i
Hör med linjen Hör—Hörby af Östra Skånes järnvägar, i
Eslöf med sistnämnda och Ystad—Eslöfs, Klippan—Eslöfs
samt Landskrona och Hälsingborgs järnvägar, i
Örtofta med Landskrona—Käflinge—Sjöbo järnväg,
vid Lund med Lund—Trälleborgs och Lund—Käflinge,
Lund—Refvinge—Harlösa och Lund—Bjärreds järnvägar,
i Arlöf med linjen Malmö—Billesholms grufva af
Västkustbanan samt i Malmö med sistnämnda linje
och statsbanan Malmö—Trälleborg (Malmö—Kontinentens
järnväg) samt med Malmö—Trälleborgs, Malmö—Ystads,
Malmö—Genarps, Malmö—Simrishamns och Malmö—Limhamns
järnvägar. De olika delarna al Södra stambanan
öppnades för trafik: Malmö—Lund, 17 km., 1 dec. 1856,
Lund—Örtofta, 9 km., 23 dec. 1857, Örtofta—Hör,
28 km., 4 okt. 1858. Hör—Sösdala, 14 km., 18 juli
1859, Sösdala—Hässleholm, 15 km., 1 dec. 1860,
Hässleholm—Elmhult, 51 km., 1 aug. 1862, Falköping
Ranten—Mullsjö, 37 km., 8 nov. s. å., Elmhult—Liatorp,
16 km., 1 dec. s. å., Liatorp—Alfvesta,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:15 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free