- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
311-312

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Takkam - Takkanot - Taklag - Taklage - Taklagsöl - Takla-makan - Takling - Taklist - Taklkök - Takmålning - Taknock - Takograf - Takogram - Takometer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Köpenhamn (se Byggnadskonsten, pl. XXVII) m. fl. I
dessa byggnader är det hjärtmuren, som bildar
taknock; det är mängden af i hjärtmuren indragna
ventilationskanaler, som måste upp öfver taknocken
och som, i st. f. att såsom förut sammandragas
i ett antal skorstenar, genom denna anordning kunna dragas rätt upp.
I. G. C.
illustration placeholder
Fig. 6. Takkrönet på k. renässansslottet i Blois.


Takkanot (hebr., plur. af takkana, stadgande,
förordning), en ofta nyttjad benämning på samlingar af
judisk-rituella stadgar. Jfr Rabbinska språket
och litteraturen
, sp. 818.

Taklag, bygnk. Se Tak.

Taklage [-lāʃ], Tacklage. Se Tackling.

Taklagsöl, Taköl, Taklagsfest, festlighet,
som vanligen förekommer vid nybyggnader, då
arbetet fortskridit så långt, att taklaget
är färdigt, d. v. s. alla takstolarna blifvit
resta. Taklagsfesten, som firas med flaggning,
kransars eller transparangers uppsättande samt
välfägnad för de deltagande, åtföljes ofta af
utdelning af gratifikationer till arbetarna.
C. G—m.

Takla-makan ("den stora öknen"), sandöken i östra
Turkestan mellan Kwen-lun i s. samt Tarim i v.,
n. och ö., af Chotan-darja delad i en västlig och en
östlig del, den förra betecknad som den egentliga T.,
medan den östligare plägar kallas Tjertjenöknen. Den
förra består nästan uteslutande af sanddyner af 20 upp
till 100 m. höjd, utan annat afbrott i sandvågorna
än några små fläckar af alluvial lera. Ofta kan
man särskilja två system af dyner, ett bestående
af större sammanhängande sträckor i öst-västlig
riktning och ett sekundärt eller transversellt med
dynerna gående i n. och s. eller från n. ö. till
s. v. Dynernas brantare sidor äro i allmänhet vända
mot s., s. v. och v., alltid från den förhärskande
vinden. I Tjertjenöknen, där dynernas höjd i n. ö. är
allmänt större än i T., är deras form mera växlande
därigenom, att jämna sträckor af
lera, bajir, uppträda, som växla i längd från en
half till flera km., nakna och i midten täckta af
saltaflagringar med en knapp vegetation omkring samt
höga sanddyner på ömse sidor. Dessa långsträckta
fördjupningar gå alla i riktning n. ö.—s. v. och
äro ordnade i långa krokiga kedjor, delade af
transversella sandåsar. Mot v. bli bajirerna
färre, mindre tydliga och mindre, samtidigt med att
sanddynerna bli mera oregelbundna och växla riktning,
allt beroende på vindens riktning och styrka. Dessa
oerhörda sandmassor, som i T. uppta omkr. 300,000
och i Tjertjenöknen omkr. 370,000 kvkm., anser
Bogdanovitj härröra från alluviala leror i området,
Potanin och Obruchev härstamma från de omgifvande
bergen, och af samma mening med vissa modifikationer
är Hedin, som utvecklat sina åsikter i "Scientific
results of a journey in Central-Asia 1899—1902" (bd
1 och 2 1905—06). Växtlighet och djurlif äro ytterst
sparsamma, den förra inskränkt till några stäppväxter,
kamish (säf), tamarisker och popplar, djurlifvet till
några arter gnagare, räfvar och på några ställen
vilda kameler. De klimatiska förhållandena äro
ytterliga, med kalla, men snöfattiga vintrar och heta
somrar. I Tjertjenöknen iakttog man midt i vintern
—30°; under sandstormar, som svepa fram om våren,
sjunker kvicksilfret till 23—25° under 0, men å andra
sidan har man i april iakttagit 30 värmegrader. Det
är endast under vintern, som öknen kan med någon
säkerhet passeras. Marco Polos skildring betraktades
som öfverdrifven, men har bekräftats af Hedin, som
på sin färd genom T. 1895 och vintern 1895—96 var
nära att förlora hela sin karavan. Se Hedin 5 och
där anförd litteratur. I T. finnas rester af städer,
begrafna i sanden längs gamla flodbäddar, vittnande
om en gammal kultur, som gått under.
Wbg.

Takling. Se Tackling.

Taklist, Tak-, Hufvud-, Kransgesims, bygnk.,
det listverk, som upptill afslutar och kröner en
fasad eller som i ett rum förmedlar öfvergången
emellan väggen och taket. Jfr Gesims.
C. G—m.

Taklök, bot. Se Sempervivum.

Takmålning. Se Plafondmålning.

Taknock, bygnk. Se Tak och Takkam.

Takograf. Se Takometer.

Takogram. Se Takometer.

Takometer (af grek. tachos, hastighet, och metron,
mått) och Takograf kallas de apparater (slagtäljare,
hvarfräknare), som äro afsedda för uppmätning,
resp. registrering af hastigheten, d. v. s. antalet
slag eller hvarf pr tidsenhet hos rörliga föremål. De
ha mycket stor användning inom den moderna tekniken,
exempelvis för kontrollering af gången hos
ångmaskiner, turbiner, motorer, centrifuger etc., hos
transmissioner af alla slag, hos transportanordningar,
såsom järnvägståg, spårvagnar, flygmaskiner, hissar,
linledningar m. m. Takometerns konstruktion är
vanligen grundad på vridpendel-principen. En
kring en axel roterande massa förflyttas genom
centrifugalkraften utåt vid ökad hastighet och
motverkas genom fjädrar eller vikter (fjäder-,
resp. vikttakometer). Horns dubbelpendeltakometer
arbetar oberoende af rörelseriktningen och kan alltså
användas vid maskiner

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:22 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free