- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
331-332

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Talbot, Charles - Talbot, William Henry Fox - Talbotprocessen - Talbotska linjerna - Talbotypi - Talca - Talcahuano - Taldik - Talén, E.Z. - Talén, Björn - Talence

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfvergick 1679 till protestantismen och var hofman
först hos Karl II, sedan hos Jakob II, men inlät
sig redan 1687 i korrespondens med Vilhelm af
Oranien, flydde aug. 1688 till Holland och återvände
nov. s. å. med Vilhelm, som mars 1689 gjorde honom
till statssekreterare. När tories följande år fingo
öfverhand i rådet, afgick T., som f. ö. uppgafs ha
närmat sig jakobiterna. Han var ånyo statssekreterare
1694-—99, därefter öfverkammarherre till 1700, då han
af hälsoskäl begaf sig på utrikesresor (han bodde
bl. a. flera år i Rom). Hemkommen 1707, aflägsnade
sig T. alltmer från whigpartiet, och han spelade 1710
en mycket framträdande roll vid det systemskifte,
som bragte tories till makten i drottning Annas
råd. S. å. blef han ånyo öfverkammarherre, var
1712—13 ambassadör i Paris och därpå lordlöjtnant
på Irland samt utsågs 30 juli 1714 af den döende
drottningen till riksskattmästare, på hvilken post
han efter drottningens två dagar senare timade
död genomförde den hannoverska tronföljdens
definitiva erkännande. T. blef okt. 1714 Georg
I:s öfverkammarherre, men afgick af hälsoskäl
redan i juli 1715. Han var en man med sällspordt
vinnande personlighet, kallades af Vilhelm III
"hjärtanas konung" och af Swift "nationens
gunstling", men sjuklighet och ett grubblande
lynne gjorde honom vankelmodig i politiken. Dock
utöfvade han vid kriserna 1688, 1710 och 1714
afgörande inflytande, hvarvid han emellertid af
brist på uthållighet afstod för egen del från den
politiska maktställning, som syntes stå öppen för
honom. Hans Correspondence utgafs 1821 af W. Coxe.
1—3. V. S—g.

illustration placeholder

Talbot [tå’lbət], William Henry
Fox
, engelsk uppfinnare på fotografiens område,
f. 1800, d. 1877, medlem af Royal society 1831,
parlamentsledamot 1832—34, gjorde 1834 försök att på
kemisk väg fixera den optiska bilden i camera obscura
och använde därtill ett med klorsilfver öfverdraget
papper. På grund af klorsilfrets relativt ringa
ljuskänslighet kröntes hans försök emellertid icke
af någon större framgång. Då i jan. 1839 de första
underrättelserna om Daguerres uppfinning genom
tidningarna började meddelas, offentliggjorde T.,
som då ännu icke kände några detaljer af Daguerres
uppfinning, i Royal society en afh. Some account
of the art of photogenic drawing, or the process by
which natural objects may be made delineate themselves
without the aid of the artists pencils.
1841 uttog
han patent på ett förfarande, som han kallade
kalotypi (se d. o.), men som oftast benämnes
talbotypi. T. publicerade 1844 The pencil of nature,
som illustrerades af 12 fotografiska bilder på
papper, framställda enligt det af honom uppfunna
förfarandet. Det innehöll afbildningar af arkitektur,
landskap, skulpturverk etc. och var ett af de första
på rent fotografisk väg illustrerade arbetena. 1852
upptäckte T. ljuskänsligheten hos en blandning af
bikromat och gelatin och stödde därpå förfaranden
för fotografisk ståletsning och kopparetsning. T:s
uppfinningar ha varit af utomordentligt
stor betydelse i fotografiens utveckling.
J. Htzg.

Talbotprocessen [tå’lbət-], Pencoydprocessen,
metall. Se Martinprocessen, sp. 1131.

Talbotska linjerna [tå’lbət-], fys., de af tyske
professorn K. F. Wrede (d. 1826) upptäckta mörka
linjer, hvilka uppträda i ett spektrum, som bildas,
då ett interferensfenomen upplöses medelst en
prisma. Engelske fysikern W. H. F. Talbot (se ofvan),
efter hvilken dessa linjer fått sitt namn, iakttog dem
(på 1830-talet), då han betraktade ett solspektrum
genom en kikare och samtidigt från spektrets violetta
sida insköt mellan kikaren och ögat ett glimmerblad,
så att det täckte halfva pupillen. Sätter man två
korsade nicolska prismor (se Nicols prisma) framför
en smal springa, genom hvilken solljus intränger i
ett mörkt rum, samt lägger mellan dem ett gipsblad,
så att dess hufvudsnitt bildar 45 graders vinkel med
prismornas polarisationsplan, och låter därefter
det inträngande ljuset gå genom en prisma, kan
man medelst en kikare se talbotska linjerna i det
spektrum, som bildats. Esselbach har med tillhjälp af
talbotska linjerna bestämt de ultravioletta strålarnas
våglängd.
A. Bi—n.*

Talbotypi, fotogr. Se Kalotypi och Talbot,
W. H. F.


Talca, provins i Chile, mellan prov. Curico i
n. samt Maule och Linares i s. 9,945 kvkm. 132,982
inv. (1911). Större delen af prov. består af slätter,
som fordra konstgjord bevattning. I Anderna ligga
vulkanerna Descabezado (omkr. 3,900 m.) och den nästan
lika höga Cerro Azul. Hufvudstaden T., vid Claro, en
biflod till Maule, cch vid järnvägen Santiago—Chillan,
har omkr. 38,000 inv.

Talcahuano [-kaω͡a’nå], hamnstad till Concepción,
Chile, 15 km. från nämnda stad, med pittoreskt läge
vid Concepciónviken af Stilla hafvet. Omkr. 5,000
inv. T. är krigshamn och Chiles yppersta hamn,
ytterligare förbättrad genom storartade hamn- och
dockarbeten. Liflig handel. T. är utgångspunkt för
den 772 km. långa järnvägen till Valparaiso och kommer
att bli ändpunkt för den transandiska järnvägen från
Buenos Aires.

Taldik, en af Amu Darjas mynningsarmar.

Talegallahönan, zool. Se Storfothöns.

Talén, E. Z. Se Arnberg.

Talén, Björn, norsk operasångare, f. 1890 i
Kristiania, blef premiärlöjtnant vid infanteriet 1913,
studerade sång bl. a. i Italien och för V. Herold,
debuterade 1914 som konsert- och operasångare i
Kristiania och gaf 1917 gästspel på k. teatern
i Stockholm som Radamès i "Aida", Cavaradossi i
"Tosca" m. m., hvarvid han vann erkännande för sin
vackra, fastän icke stora tenorröst i förening
med sånglig kultur och dramatiskt uttryck.
K. V. H.

Talence [-lã’s], sydlig förstad till Bordeaux (se
kartan till d. o.) med vinodling, fabrikation af
vaxduk och bläck. Omkr. 11,000 inv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:15 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free