Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 397-398 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tammelin, Lars - Tammelin, Filip Otto Valdemar - Tammelin, Berta Karolina Matilda - Tammerfors

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Väster-Färnebo, Västmanland. 1728 befordrades han till
biskop i Åbo stift, hvarmed prokanslersämbetet vid
Åbo universitet var förenadt. Han promoverades 1732
i Uppsala till teol. doktor. T. utgaf, förutom
disputationer, almanacker, delvis författade på
finska språket och innehållande smärre uppsatser
(de för åren 1717 och 1718 äro på grund af sitt
historiska värde omtryckta i Loenboms "Uplysningar
i svenska historien" III). Som universitetets
rektor motsatte T. sig 1710 med fasthet en af
landshöfdingen gifven befallning, att studenterna
skulle tåga ut i fält med uppbådsfolket. 1717 var
han biskop Joh. Gezelius d. y:s fullmäktige under den
rättegång, som i Lund drefs mot general G. Lybecker.
M. G. S.

Tammelin. 1. Filip Otto Valdemar T., vitterlekare,
f. 24 febr. 1839 i Stockholm, d. där 12 juli 1915,
var en tid anställd på Marcus’ tryckeri och kontor i
hufvudstaden, genomgick sedermera Stockholms lyceum
och blef 1858 student i Uppsala, där han 1860 aflade
kameralexamen. Han utnämndes till kammarskrifvare 1862
vid flottans station och 1872 i Kammarrätten, där han
1879—1904 var revisor. — T. gjorde vid flerfaldiga
tillfällen versifierade inlägg till dagskrönikan och
blef därigenom en inom vida kretsar bekant person. Han
deltog träget i täflingarna inom våra vittra samfund,
särskildt Svenska akad., som gaf honom andra pris och
hedersomnämnanden, t. ex. för sångerna öfver Franzén
(1872) och Stagnelius (1881). I fyra samlingar Dikter
(1880, 1890, 1904 och 1911) föreligger ett urval af
hans alstring, som kan sägas vittna om ett sinne, som
är känsligt för det höga och ädla i världen och för
de store skaldernas sätt att behandla dessa ämnen. —
2. Berta Karolina Matilda T., den föregåendes hustru,
skådespelerska, född Bock (dotter till skådespelerskan
K. S. Bock), f. 21 dec. 1836 i Stockholm, d. där 2
jan. 1915, gift 1873, tillhörde k. teatern 1856—87 och
utförde med god karakteristik en myckenhet talroller
af olika slag samt mindre sångroller. Bland de
förra må nämnas Ingrid i "Bröllopet på Ulfåsa",
Pernelle i "Tartuffe", Drottningen i "Hamlet",
Brita Leijonhufvud i "Kung Märta" och Grefvinnan i
"Fröken Elisabeth". Fru T. undervisade i många år i
deklamation vid musikkonservatoriet (1889—92 äfven
i Dramatiska teaterns elevskola) samt vann ett namn
som scenisk instruktris.

Fig. 1. Tammerfors’ vapen.

Tammerfors (fi. Tampere),
stad i Tavastehus län, Finland, ligger på ett 1 1/2
à 2 km. bredt näs mellan Näsijärvi och Pyhäjärvi
sjöar på båda sidorna om Tammerfors ström (se
Näsijärvi). Stadens areal utgör (1916) 952 har, hvaraf
340 har äro indelade till stadsplan; därutöfver
eger staden Hatanpää 1913 inköpta, till stadsområdet
i s. gränsande stora egendom i Messuby socken om
1,459 har, om hvars förening med staden beslut redan
fattats. 45,707 inv. (1916), till öfvervägande del
finsktalande. Utanför stadsområdet finnas flera
förstäder, hvilkas folkmängd uppskattas till
omkr. 6,000. De för kommunal inkomstskatt taxerade
inkomsterna uppgingo 1916 till 53,9 mill. mark;
per 100 mark taxerad inkomst uppbars 1917 7 mark
40 penni. Stadens utgifter stego 1916 till 11,3
mill. mark; dess skulder belöpte sig s. å. till 16,3
mill. mark. — Af offentliga byggnader märkas främst
Johanneskyrkan (1906, uppförd efter ritningar af
L. Sonck, med dekorativa målningar af H. Simberg
och M. Enckell samt altartafla af den sistnämnde)
och teaterhuset (1912; uppfördt efter ritningar
af K. S. Kallio). I stadens omedelbara närhet
ligger Pyynikki natursköna ås, från hvilken en
härlig utsikt erbjuder sig öfver de blånande
sjöarna. — T. är näst Helsingfors landets
förnämsta fabriksstad ("Finlands Manchester")
och en typisk arbetarstad. Dess 125 industriella
arbetsställen med ett tillverkningsvärde af 69,4
mill. mark sysselsatte 9,935 arbetare 1917. Största
omfattningen har textilindustrien (6,217 arb.;
tillv.-värde 24 mill. mark); därnäst följa läder-
och skotillverkningen (787 arb.; tillv.-värde 13
mill. mark), pappersindustrien (892 arb.; tillv.-värde
8,2 mill. mark) och metallindustrien (995 arb.;
tillv.-värde 6 mill. mark). De viktigaste industriella
företagen äro Finlayson & C:is bomullsfabrik (1820),
Tammerfors linne- och järnmanufaktur a.-b:s (1856)
anläggningar, bestående af landets enda linnespinneri
och en mekanisk verkstad, där bl. a. en stor del af
finska statsjärnvägarnas lokomotiv bygges, m. m.;
firman J. C. Frenckell & sons pappersbruk (1805);
Lapinniemi bomullsfabrik (1899).
— T. utgör en viktig järnvägsknutpunkt,
hvarifrån järnvägar utgå åt s. öfver Toijala
till Helsingfors och till Åbo (1876), åt n. öfver
Seinäjoki till Vasa och Uleåborg (1883) samt åt
v. till Björneborg (1895). Många ångbåtslinjer
förbinda staden med den tättbefolkade och välodlade
bygden vid Näsijärvi och Pyhäjärvi sjöar och deras
tillflöden. I T. finnas flera skolor, bl. a. landets
enda finskspråkiga tekniska mellanskola samt
en svenskspråkig privat åttaklassig samskola.
I folkskolorna uppgick antalet lärjungar
vårterm. 1916 till 4,725. — Antalet personer underhållna och understödda
af den kommunala fattigvården uppgick
1914 till 2,492, d. v. s. 5,5 proc.
af stadens hela folkmängd (för landets samtliga
städer var motsvarande tal 3,6 proc.);
kostnaderna för den kommunala fattigvården
stego till 202,963 mark eller 4 mark 49 penni
per invånare. — Bostadsförhållandena bland den
talrika arbetarbefolkningen äro synnerligen
otillfredsställande, trots under senaste år
gjorda försök att förbättra dem. Vid en 1909
verkställd undersökning bodde 42,3 proc. af arbetarna
i bostäder bestående af ett rum och ett för flera
(vanl. fyra) familjer gemensamt kök, en för T. säregen
bostadstyp. — I staden utkomma (1918) 3 finska
tidningar 6 ggr i veckan och 1 svensk ("Tammerfors
aftonblad") 4 ggr i veckan samt 18 månads- och
veckotidskrifter. — T. utgör ett till Borgå
stift hörande konsistoriellt pastorat af 1:a
klass. Stadens vapen (fig. 1) utgöres af
en sköld med snedt däröfver gående blåhvit
svallande fors och ofvantill åt vänster den
röda bokstafven T på guldgrund samt nedtill
åt höger på grön grund gyllene

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>