- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
455-456

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tapissière - Tapolcza - Tapoly - Tapotement - Tapp - Tappaxellutning - Tappborrar - Tappehorn, Fanny - Tappeiner, Hermann von - Tapperhetsmedaljer - Tapperians-accisen - Tappert - Tappert, Wilhelm - Tappfriktion - Tappgevär - Tapplager - Tappning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

omnibus i Paris vid turisttrafik, bröllop, färder
till kapplöpningar o. s. v.; dylik vagn för möbel-
och varutransport.

Tapolcza [ta’påltsa], kommun i ungerska komitatet
Zala. Omkr. 6,000 inv., mest rom.-katolska
ungrare. Vinodling. Badanstalt.

Tapoly [ta’påj], ruten. Topla, flod i öfre Ungern,
uppstår i norra Skogskarpaterna på norra sidan af
Mincsolberget (kom. Sáros), rinner mot s. parallellt
med Ondava och förenar sig med denna nedanför
Parnó. Längd 125 km.

Tapotement [-påtmã’], fr. Se Massage, sp. 1188.

Tapp. 1. Artill. Se Kanon, sp. 779 och 782,
— 2. Bygnk., dets. som droppe. Se Droppar.
— 3. Jaktv., de sista i ändtarmen kvarblifvande
exkrementresterna hos den i ide hvilande björnen.
— 4. Mek. Se Axeltapp. Gängtappen är
ett verktyg för skärning af gängor i
skrufmuttrar och med dem jämförliga maskindelar.
Den består af en vid ena ändan något konisk
skruf af stål, på hvilken gängorna före härdningen
blifvit genom fräsning eller filning längsefter
delvis borttagna, så att rader af skärande ytor
därigenom bildas (se Gängkloppa, fig. 2).
Den instickes i det hål, som skall gängas,
och vrides medelst en klofve eller annat
lämpligt verktyg ett visst antal hvarf, hvarvid
en del af godset i hålet småningom bortskäres och gängor
där bildas. — 5. Sjöv. Se Ankare 1, sp. 1049—50
och fig. 1 g.
3. G. G. 4. O. E. W.

Tappaxellutning, krigsv., vid en artilleripjäs den
vinkel tapparnas (se Kanon, sp. 779) axel till följd
af uppställningsmarkens lutning i sidled bildar
med horisontalplanet. Lutningen har till följd, att
skottet får en sidafvikning (åt den lägre sidan till),
och för att förhindra detta vidtagas vid riktningen
särskilda korrektioner. Jfr Riktmedel och Riktning,
sp. 411.
G. af Wdt.

Tappborrar, maskinb. Se Borrar, sp. 1215.

Tappehorn [-hårn], Fanny. Se Bertram 2
(där dock oriktigt står Tappenhorn) och Moran-Olden.

Tappeiner, Hermann von, tysk farmakolog,
f. 1847, blef 1872 med. doktor, 1879 fysiologie
professor vid Tierarzneischule i München,
1884 e. o. professor i medicinsk kemi och 1893
ord. professor i farmakologi vid universitetet
där. Utom en Lehrbuch der arzneimittellehre
(1890; 6:e uppl. 1907) har T. utgett ett stort
antal vetenskapliga undersökningar, bland hvilka
märkas hans uppvisande af bakteriernas betydelse för
cellulosajäsningen i växtätarnas tarmkanal och hans
studier öfver fluorescensens inflytande på särskilda
processer i kroppen.
R. T—dt.

illustration placeholder
Tapperhetsmedalj, åtsidan.

(Frånsidan bär Svärdsordens

tecken)
.
Tapperhetsmedaljer, militära hederstecken för ådagalagd
tapperhet i krig, utdelades första gången i Sverige
under 1788—90 års krig och voro då af silfver.
Under finska kriget 1808 gåfvos dylika äfven
af guld. Genom k. bref 24 mars 1807 och 10 juni
1809 bestämdes, att två slags tapperhetsmedaljer
skulle utdelas, näml. För tapperhet i fält och För
tapperhet till sjöss.
Dessa medaljer äro af guld för
officerare och af silfver för underofficerare och
manskap samt bäras på bröstet i blått och gult band.
C. O. N.

Tapperians-accisen (af tappa), Taperians-accisen, namn
på den i Sverige på 1600- och 1700-talen förekommande
afgiften till staten för utskänkning och utminutering
af utländska drycker.

Tappert, ett slags öfverklädnad, som från 1300-talet
till början af 1500-talet bars i Frankrike, England,
Tyskland och Nederländerna.

Tappert, Wilhelm, tysk musikskriftställare, f. 1830
nära Bunzlau i Schlesien, d. 1907 i Berlin, var först
skollärare, studerade från 1856 musik för Kullak och
Dehn samt bosatte sig 1866 i Berlin som pianolärare
och musikskriftställare. I den senare egenskapen
förenade han lärdom — i synnerhet i de gamla
"tabulaturerna" — med en originell och blixtrande
spetsig stil. Som kritiker öfvertygad wagnerian,
utgaf han ett kuriöst Wagnerlexikon (1877; ny utvidgad
uppl. 1903), innehållande alla möjliga grofheter, som
skrifvits mot R. Wagner af dennes motståndare. Högt
värde ega hans Musikalische studien (1868),
särskildt uppsatsen Wandernde melodien (2:a tillökade
uppl. 1890), där han visar, att någon s. k. melodisk
originalitet strängt taget icke existerar. Broschyren
Das verbot der quintenparallelen (1869) utgör, blott
genom sin egenskap af rikhaltig samling af exempel
på brott mot kvintförbudet, en dräpande kritik öfver
detta föråldrade lagbud. Han skref äfven Musik und
musikalische erziehung
(1866) och Richard Wagner
(1883), utgaf "Sang und klang aus alter zeit"
(1906; ett hundratal kompositioner till luta)
samt komponerade sånger och pianostycken. 1876—80
redigerade han "Allgemeine deutsche musikzeitung".
A. L.*

Tappfriktion. Se Friktion, sp. 1432.

Tappgevär, krigsv. Se Handeldvapen, sp. 1312.

Tapplager, maskinb. Se Axellager.

Tappning (Punktion, Paracentesis). 1. Med., en
operation, medelst hvilken man uttömmer vätska
från en hålighet i kroppen. Se Kateter och
Troakar. — 2. Metall., den operation, hvarigenom
den flytande metallen från en smältugn tömmes i de
formar, hvari den skall stelna. Benämningen används
företrädesvis i fråga om ugnar för tillverkning
af götmetall; vid masugnar kallas motsvarande
operation utslag. Tappningen utföres i regel så, att
metallen genom ett vid ugnens botten beläget, under
smältningen medelst eldfast massa tillstoppadt hål
eller, vid stjälpbar ugn, genom densammas stjälpning
får nedrinna i en transportabel, med eldfast material
infodrad plåtbehållare, skänk, och därifrån genom 1
till 4, oftast 2, i densammas botten med hål försedda
formtegel, tärningar, i formarna, kokillerna. Hålen
i tärningarna öppnas och slutas genom s. k. stoppare,
af eldfast tegel, som inifrån tryckas mot dem. —
3. (Intappning) Skpsb., föreningen mellan
ändan af ett timmer och sidan af ett annat, då i det
förra timret göres en tapp, som passar in

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:15 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free