- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
487-488

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tarmsten - Tarmstriktur - Tarmsträngar - Tarmsår - Tarmsöm - Tarmtrikiner - Tarmtuberkulos - Tarmvred - Tarn - Tarn-et-Garonne - Tarnkappe - Tarnogrod - Tarnopol

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

De bli endast sällan så stora, att de utgöra
hinder för tarmpassagen och utöfva ingen menlig
inverkan på hälsan, såvida de icke bli inkilade
i blindtarmsutskottet (processus vermiformis)
eller i någon bråcksäck, där de kunna utöfva
mekanisk retning. Hos människan äro dylika
bildningar tämligen sällsynta, men hos hästar och
äfven hos nötkreatur, i synnerhet vid utfodring
med kli, äro de ej ovanliga. Jfr Bezoar.
I. H.

Tarmstriktur, med. Se Ileus.

Tarmsträngar, fys., mus. Se Sträng, sp. 409.

Tarmsår, med. Se Tarmsjukdomar, sp. 486.

Tarmsöm (Enterorafi), kir., de åtgärder, genom hvilka
en bristning eller ett hål på tarmen hopslutes. Samma
förfarande används också, om ett tarmstycke skall
aflägsnas, då brand, inflammatoriska förändringar
eller svulstbildning förstört detsamma. Vanligen
syr man med fin tråd, silke eller catgut. Tarmsårets
kanter vikas in mot håligheten och förenas medelst ett
par suturrader, den ena utanför den andra. På samma
sätt hopsys med hvarandra de öfverskurna tarmändarna,
då ett tarmstycke borttagits. Dymedelst återställes
tarmens passage.
J. Å.

Tarmtrikiner, Trikinos. Se Trikinsjukdom.

Tarmtuberkulos, med. Se Tarmsjukdomar, sp. 485.

Tarmvred, med., den ofta farliga sjukdom, som
uppkommer därigenom, att en slynga af tarmen,
vanligen af tunntarmen, som har det längsta tarmkäxet
(d. v. s. fixationsbandet), vrider sig omkring sin
längdaxel och fixeras en längre eller kortare tid i
detta läge. Resultatet häraf blir en afstängning
af tarmen med mer eller mindre absolut hinder för
innehållets passage genom densamma. Den ofvanför
hindret belägna tarmdelen kan härvid i hög grad
utspännas, under det att den nedanför detsamma
liggande delen af tarmkanalen sammanfaller. Löses
icke detta hinder snart genom sakkunnig hjälp och i
svårare fall genom en i god tid företagen operation,
kan döden inträda genom en bukinflammation. Se
f. ö. Ileus.
I. H.

Tarn. 1. Biflod till Garonne i södra Frankrike, rinner
upp på Lozèrebergen i Cevennerna på 1,600 m. höjd,
flyter mot v. genom dep. Lozère, Aveyron, Tarn,
Haute-Garonne och Tarn-et-Garonne samt faller nedanför
Moissac fr. v. in i Garonne. Längd 375 km. Först
sedan den ofvanför Albi bildat det vackra, 19 m. höga
vattenfallet Saut-de-Sabo, inträder den på slättlandet
och blir segelbar (147 km.). Nederbördsområde 14,850
kvkm. T:s förnämsta tillflöden äro fr. h. Aveyron,
fr. v. Dourbie, Dourdou, Rancé och Agout. —
2. Departement i södra Frankrike, bildadt af delar af
den forna prov. Languedoc. 5,780 kvkm. Folkmängden
ökades från 270,905 pers. 1801 till 359,232 år
1876, då den nådde sitt maximum, men har sedan
nedgått till 324,090 pers. 1911, hvaraf omkr. 16,000
reformerta. I ö. och s. uppstiga grenar af Cevennerna:
Monts de Lacaune (1,266 m.), Sidobre (400—700 m.),
som skiljer Agouts dal från dess biflod Thorés,
och Montagne noire, med skogklädda höjder. Norra och
mellersta delarna genomdragas af lägre bergskedjor
med västlig riktning, mellan hvilka ligga ovanligt
vackra dalar. Med undantag af en liten
del af Montagne noire, som tillhör Audes flodområde,
hör dep. till Garonnes (Tarns) flodsystem. Östra delen
har Auvergnes klimat, det strängaste i Frankrike;
västra delen har Girondes milda klimat. Jordbruket
lämnar spannmål utöfver behofvet, och vingårdarna
lämna 40—50 mill. liter vin, en kvantitet, som är
endast hälften mot hvad den var före phylloxerans
härjningar. Ur mineralriket fås stenkol,
järnmalm, marmor och kalk. Bland industrigrenar
är textilindustrien viktigast. Dep. indelas
i 4 arrondissemang: Albi, Castres, Gaillac,
Lavaur. Hufvudstad: Albi.

Tarn-et-Garonne [-e-garå’nn], departement i sydvästra
Frankrike, bildadt 1808 af delar af Guyenne,
Gascogne och Languedoc. 3,731 kvkm. 182,537 inv.
(1911), däraf omkr. 10,000 reformerta. Dep. är
ett af de glesast befolkade i Frankrike, och
folkmängden minskas fortfarande, under de sista
25 åren med nära 15 proc. Garonne och dess biflod
Tarn, hvilka förenas inom dep., skilja höglandet
i n., som tillhör Cevennerna och centralplatån,
från det södra höglandet, som är en fortsättning af
Lannemezanplatån. Floderna flyta genom högslätterna
i djupa dalar. Dep:s hufvudnäringar äro jordbruk och
ladugårdsskötsel. Mycket frukt skördas, och denna
samt vin, fosfat och litografisk sten utgöra förnämsta
exportartiklarna. Dep. är indeladt i 3 arrondissemang:
Montauban, Moissac och Castelsarrasin. Hufvudstad:
Montauban.

Tarnkappe, ty. Se Dvärghatt.

Tarnogrod [-ågrå̄d], stad i polska guv. Lublin, nära
galiziska gränsen. Omkr. 5,000 inv. I T. bildades
26 nov. 1715 en konfederation under ledning af
marskalk Ledochowski för att förmå konung August II
att draga de sachsiska trupperna ur Polen, hvilket
syfte vanns. Under Världskriget 1915 besattes T. 17
juni af österrikarna. Vid det fredsslut, som 9
febr. 1918 undertecknades mellan Centralmakterna och
den nybildade republiken Ukraina, bestämdes bl. a.,
att detta senare lands västgräns skulle vid T. afbryta
norrut.
L. W:son M.

Tarnopol [-nå’pål], stad i östra delen af Galizien,
vid Dnjestrs biflod Sereth och järnvägen mellan
Lemberg och Odessa. 33,871 inv. (1910), däraf
omkr. hälften judar. Liflig handel med spannmål
och andra landtmannaprodukter, i synnerhet med
hästar. Jesuitkollegium, polskt och ruteniskt
obergymnasium, högre realskola, lärarseminarium
m. fl. läroverk. T. var fordom fästning och erhöll
stora privilegier af de polske konungarna. Under
Världskriget har T. och Sereths vidliggande afskärning
spelat en framstående roll i striderna mellan
Centralmakterna och Ryssland. Sedan T. besatts af
ryssarna 23 aug. 1914 och af dem sedan omsorgsfullt
befästs, förekommo åtskilliga strider v. om staden,
särskildt från 1 sept. 1915, och 4—5 i s. m. stormades
därvarande ryska ställningar af de förbundna,
som sedan ryckte fram mot T. och intogo dess västra
ytterverk. Striderna fortsattes sedermera i trakten
under återstoden af 1915 och början af 1916 samt voro
särskildt våldsamma i jan. på linjen T.—Trembovla,
då tyska flygare äfven bombarderade T. Under maj
afstannade striderna något, men 4 juni vunno ryssarna
i samband med offensiv på fronten Pruth—Styr och vid
Kolki en afsevärd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 02:27:49 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free