- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
507-508

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tasmanien - Tass - Tassaert, Jean Pierre Antoine - Tassaert, Nicolas Francois Octave

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

betesmarker och resten, den kronan ännu tillhöriga marken,
är skogbevuxen eller impediment och till mindre
del upplåten till grufdrift. Af den odlade jorden
buro s. å. 135,000 har spannmål (hvete, hafre, korn
m. m.) samt potatis, ypperlig humle samt frukt af
flera slag, som konserveras för export. 1915 egde
kolonien omkr. 41,000 hästar, 170,000 nötkreatur,
1,6 mill. får och 40,000 svin. Ullproduktionen
beräknades 1914 till 3,7 mill. kg. Ön har järn-,
koppar- och silfverhaltig blymalm och synnerligen stor
rikedom på tennmalm, bituminösa och antracitkol. Af
guld har t. o. m. 1915 erhållits 55,900 kg. till
ett värde af 7,25 mill. pd och af tenn inalles
för 12 mill. pd. — Handel. I det australiska
statsförbundets utrikeshandel deltog T. 1915—16 med
983,000 pd i importen och 612,000 pd i exporten,
den sistnämnda omfattande företrädesvis ull, guld,
silfver, tenn, trävaror, frukt, humle, spannmål,
hudar och skinn. Omsättningen med andra medlemmar
i statsförbundet är ej föremål för statistiken,
enär förbundet utgör ett tullområde. Koloniens
handelsflotta hade 1915—16 208 fartyg om 11,349
ton, hvaraf 102 ångfartyg om 6,985 ton. De förnämsta
hamnarna äro Hobart och Launceston. — Järnvägarna hade
1915 en längd af 857 km. Den första undervattenskabeln
till fastlandet nedlades 1869.

Befolkning. Genom krig och grymheter ha de hvite
fullständigt utrotat den ursprungliga befolkningen,
tasmanierna (en med australnegrerna närbesläktad
folkstam, men med mera ulligt hår; jfr fig. 4 å
färgpl. I till art. Oceanien), hvilkas antal vid
1800-talets början ansågs uppgå till 4—5 tusen;
den siste dog 1876 i London. Den invandrade hvita
befolkningen uppgick 1861 till 89,977 pers. och 1911
till 191,211 pers. (96 kvinnor mot 100 män), 79,2
proc. födda på T., 11,5 proc. födda i Storbritannien
eller Irland och 7,3 proc. i andra af de australiska
kolonierna. Inflyttningen är numera obetydlig och
uppväges eller öfverträffas af utflyttning. Till
engelska statskyrkan hörde omkr. 46 proc.,
katolikerna voro omkr. 17, metodisterna omkr. 13,
presbyterianerna 8 proc. samt ett mindre antal
independenter och baptister. Folkskolundervisningen
är konfessionslös och obligatorisk och står under
kontroll af en statsinspektör. Högre skolor eller
colleges funnos 1915 till ett antal af 16, besökta
af omkr. 1,500 lärjungar, samt 2 "high schools",
2 tekniska skolor samt 3 bergsskolor. I Hobart
finns ett universitet, som blott håller examina och
meddelar lärdomsgrader. 1911 voro 18 proc. af hela
befolkningen okunniga i läsning. Statens utgifter för
undervisningsväsendet uppgingo 1915 till 126,456 pd,
oberäknadt 2,675 pd till bibliotek och museer.

Finanser. Statens inkomster, som hufvudsakligen
härröra från tullar, licenser, järnvägar och
andra statens verk samt från jordarrenden och
landförsäljningar, uppgingo för finansåret
1915—16 till 1,376,500 pd, dess utgifter till
1,340,700 pd; statsskulden var 1916 13,9 mill. pd,
h. o. h. tillkommen för allmänna arbeten.

Författning. I spetsen för förvaltningen står en af
Englands konung utnämnd guvernör (governor) jämte en
ministär af 6 medlemmar,
ansvariga inför representationen, som kallas parlament
och består af 2 kamrar, legislative council och house
of assembly.
Den förra räknar 18 medlemmar, valda för
6 år af infödda eller naturaliserade män och kvinnor,
som ega antingen fast egendom till ett värde af 10
pd eller inneha ett arrende af 30 pd värde eller
ega högre bildning (jurister, läkare o. d.). Den
senare består af 30 medlemmar, valda för 3 år af
alla medborgare (manliga såväl som kvinnliga), som
utan afbrott bott inom kolonien i 12 månader. Den
förra valmanskåren räknade 1912 13,35 proc., den
senare 54,4 proc. af medelfolkmängden. Medlemmarna
af båda kamrarna ha 150 pd i årligt arfvode
och fria järnvägsresor. Kolonien är delad i 18
counties. Hufvudstad är Hobart, som med förstäder
hade 38,391 inv. 1911.

Ön upptäcktes först (nov. 1642) af den holländske
sjöfararen Tasman (se denne), som kallade den Van
Diemens land efter dåv. guvernören i Nederländska
Indien. Den besöktes 1772 af fransmän och 1777
af Cook; men först 1798 bevisade Bass, att det
icke var en del af Australkontinenten, såsom man
dittills trott, utan en därifrån skild ö. Den
erhöll först kolonister från Sydney, men redan
1803 började straffångar ditföras från England,
och ett fullständigt utrotningskrig började mot
infödingarna, hvilket slutade med, att de fullständigt
försvunno. 67,655 straffångar ditfördes från 1807
till 1853, då deportationen upphörde, men därjämte
ankommo äfven fria invandrare. Ön var till 1825
en del af kolonien Nya Syd-Wales, men blef då en
särskild koloni.

Tass. 1. Bygnk. Se Tak. — 2. (Tassplog) Landtbr. Se
Plog, sp. 1079.

Tassaert [-sart], Jean Pierre Antoine, nederländsk
skulptör, f. 1729 i Antwerpen, d. 1788 i Berlin,
studerade i sin fädernestad, i England och i
Paris. Där blef han bemärkt och fick af prins Henrik
af Preussen uppdrag att utföra allegoriska figurer och
grupper för dennes palats i Berlin. Han ditkallades
1774, utförde där utom flera byster statyer i marmor
af generalerna Seidlitz och Keith, som uppställdes på
Wilhelmsplatz och äro märkliga därför, att de äro
utförda i tidskostym. (De äro numera flyttade till
Kaiser-Friedrichmuseum och på nämnda plats ersatta
af bronsstatyer.) T. var direktör för konstakademien i
Berlin och Schadows lärare. Bland hans arbeten märkes
ett ståtligt utkast till monument öfver Fredrik den
store för Berlin. Det stannade likväl vid skissen
(konstakademien) . Hans två döttrar och en son egnade
sig åt pastellmåleri och gravyr.
C. R. N. G—g N.

illustration placeholder

Tassaert [-sār], Nicolas François Octave, fransk
målare, f. 1800 i Paris, d. 1874, elev af Lethière,
målade dels realistiska bilder af fattigdom, svält
och nöd (Den ihjälosade och En fattig familj, som
länge sutto i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:15 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free