- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
547-548

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tavastehus län - Tavastehus slott

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

antal 1915 var 672 med 20,079 arbetare och ett
tillverkningsvärde af 135,8 mill. mark. Häraf
kommo på bomullsfabrikerna 19,5 mill. mark,
på pappersbruken 18,9 mill. mark, på läder- och
skotillverkningen 18,0 mill. mark, på metallindustrien
12,7 mill. mark, på yllefabrikerna 9,6 mill. mark,
på landets enda linnespinneri i Tammerfors 9,4
mill. mark, på sågverken 8,9 mill. mark och på
cellulosafabrikerna 6,0 mill. mark. — Genom länet
äro delar af järnvägslinjerna Helsingfors—Petersburg,
Riihimäki—Vasa, Åbo—Toijala, Tammerfors—Björneborg,
Lovisa—Vesijärvi och Hyvinkää—Högfors dragna;
h. o. h. inom länet falla lokalbanorna Riihimäki—Loppi
och Forssa—Humppila. Sjöfarten på insjöarna
underlättas af Vesijärvi, Kalkkis, Valkiakoski,
Lempäälä och Murole kanaler. — Antalet postanstalter
var 296. I 7 sparbanker i städerna och 44 på landsbygden
voro 1916 på 18,752 motböcker insatta j;
22,6 mill. mark. — I städerna funnos 157
folkskolklasser (6 svenska) med 5,512 elever (134
svenska); undervisningen meddelades af 57 lärare
och 121 lärarinnor; utgifterna uppgingo till 0,6
mill. mark. På landsbygden åter arbetade (1916)
410 folkskolor (hvaraf 1 svensk), med 20,485 elever;
antalet lärare var 440 och antalet lärarinnor 450;
utgifterna stego till 1,7 mill. mark. 4 folkhögskolor
verkade på landsbygden. Elementarläroverken voro
(1916) 15, nämligen 3 8-klassiga gosslyceer, 7 8-
eller 9-klassiga samskolor (2 svenska), 3 5-klassiga
flickskolor och 2 5-klassiga samskolor. — Antalet
personer understödda och underhållna af den kommunala
fattigvården uppgick (1914) till 11,779 (3,3 proc. af
länets hela folkmängd); kostnaderna för fattigvården
stego till 1,0 mill. mark (2 mark 80 penni för
inv.). — Residensstad är Tavastehus; dessutom
ligga inom länet städerna Tammerfors och Lahti; af
öfriga handels- och industricentra märkas Forssa,
Tervakoski, Nokia och Valkiakoski fabrikssamhällen,
Riihimäki och Toijala stationssamhällen samt Jämsä
stora kyrkoby. Administrativt är länet deladt i
6 härad, tills. utgörande 28 länsmansdistrikt. I
judiciellt hänseende lyder länet under Åbo hofrätt
och är fördeladt i 7 domsagor med 23 tingslag; i
städerna finnas 3 rådstufvurätter. I ecklesiastikt
hänseende hör länet till Borgå stift och är fördeladt
på 3 stads- och 51 landsförsamlingar; utöfver dessa
finnas 3 icke-lutherska församlingar. — För val
af landtdagsmän är länet deladt i 2 valkretsar;
vid 1916 års val funnos 283 röstningsområden med
163,972 röstberättigade personer (78,859 mankön och
85,113 kvinnkön). — Länet bildade fordom med Nylands
län ett län: Nylands och Tavastehus län (sedan 1775;
tidigare Nylands och Tavastlands), men afskildes
därifrån 1831, då en del af länet samtidigt lades
till S:t Michels nybildade län. Se vidare Tavastland.
O. B—n.



illustration placeholder
Tavastehus slott mot slutet af 1650-talet, efter

Sueciæ-verket.

Tavastehus slott (fi. Hämeenlinna), äfven kalladt
Tavastborg, någon gång Kronoborg, ett fäste i
Finland, Tavastland, vid hvilket staden Tavastehus
uppvuxit, ligger på en kulle vid sydvästra stranden
af Vanajavesi sjö, af hvars vågor det fordomtima äfven
synes ha varit kringsvalladt. Det ursprungliga slottet
hade kvadratisk grundplan och höjde sig med slutna
flyglar på en vall af löst hopade stenblock kring en
trång borggård. De råa, utomordentligt tjocka och
fasta gråstensmurarna, sammanfogade med cement af
murbruk, resa sig numera blott till andra våningens
halfva höjd. Åtskilliga spår synas likväl vittna
om, att desamma icke undergått någon genomgripande
ombyggnad efter uppförandet. Själfva slottskärnan
hvilar på klippgrund och har vid olika tidpunkter,
särskildt under 1500-talet, blifvit utvidgad genom
tillbyggnader af ringmurar och rundlar, af hvilka
dock numera blott en fullständig rundel förutom
åtskilliga rester i renoveradt skick återstå. Sedan
det iståndsatts 1561, fick det efter 1577, då det
nödtorftigt reparerades, förfalla under återstoden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:30:27 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free