- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
611-612

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tebe - Tebessa - Tabet - Tebris (Tabris) - Tebröd - Tebusken - Teceremonien - Tech - Technopaignia - Teck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

voro belägna, är ej säkert. — 2. T. i Ftiotis,
akaisk stad, som kom till blomstring först efter
perserkrigen. Det eröfrades 217 f. Kr. af den
macedoniske konungen Filip V och kallades efter
denne Filippopolis. Ruiner, tämligen betydliga,
synas ännu omkr. 4 km. från stationen Persefli på
järnvägen Volon—Trikkala.
1—2. J. C.

Tébessa, stad i det inre af östra Algeriet,
dep. Constantine, 20 km. från Tunisiens gräns,
vid järnväg till Bone och Constantine, i en sund,
bördig och på källor rik trakt. Omkr. 5,000 inv. Det
är forntidens Theveste l. Civitas thevestinorum,
som sannolikt anlades under Vespasianus och under
följ. årh., då det antas ha haft 40,000 inv.,
uppfylldes med praktbyggnader, af hvilka återstå
bl. a. en triumfbåge (åt Septimius Severus), den
förnämsta i sitt slag (quadrifrons) från romartiden,
ett Minervatempel (liknande Maison Carrée i Nîmes),
nu kyrka, samt ruiner af en basilika, en cirkus och
en massa andra byggnader utan känd bestämmelse,
torn och vattenledningar. Inskrifter i mängd äro
funna där och i trakten. Förstördt af vandalerna,
återuppbyggdes T. af Belisarius’ efterträdare Salomon,
från hvilken härrör det ännu starka citadellet, inom
hvars 12—15 m. höga, 2 m. tjocka murar den nuv. staden
är innesluten. Se Gsell, "Musée de T." (1902), och
Castel, "T. Histoire et description d’un territoire
algérien" (1905).

Tebet, i judiska kalendern den 4:e månaden
i det borgerliga året, den 10:e månaden
i feståret, motsvarande ungefär januari.
(E. S—e.)

Tebris (Tabris, af pers. tab, feber, och riz,
fördrifva), hufvudstad i persiska prov. Aserbeidjan,
ligger omkr. 1,350 m. ö. h. å östra delen af en
slätt, öfver hvilken till sjön Urmia flyter en flod,
Adjitschai, som genom en mängd kanaler vattnar
de staden omgifvande trädgårdarna. I s. reser
sig det 2,600 m. höga Sehend Koh. Staden har
omkr. 200,000 inv., öfver 300 moskéer och 5 kristna
(armeniska) kyrkor. T. är Persiens främsta handels-
och fabriksstad, nederlagsplats för västra Persiens
handel och särskildt mellanhand vid handeln mellan
Persien å ena sidan samt Turkiet och Ryssland å den
andra. Fabriksrörelsen gäller främst mattor, tyger
och lädervaror. Stora ruiner finnas, men endast få
förtjäna någon uppmärksamhet. Citadellet, som äfven
innehåller tronarfvingens palats, är en stor, dyster
byggnad nära stadens midt. Af mongolkanen Ghasan
kans graf, omkr. 3 km. s. v. om den nuv. staden,
men inom de ursprungliga gränserna, synes endast
en stor jordhög. Stadens klimat har rykte om sig
att vara sundt, visserligen varmt om sommaren, men
med stark vinterkyla. T:s trädgårdar (med mandlar,
äpplen och meloner) äro berömda. Det finns knappast
någon stad i Persien, om hvilken infödda och utländska
författare berättat så mycket som om T. Den skall ha
grundlagts 792 af Zobeide, kalifen Harun-er-raschids
gemål. 1605 segrade perserna där öfver turkarna,
men 1725 eröfrades staden af dessa. I okt. 1827
besattes den af ryssarna, och 2 nov. s. å. slöts
där fred mellan Ryssland och Persien. 23 sept. 1854
härjades T. af jordbäfning. Under Världskriget
besattes T. af turkarna 12 jan. 1915 och af ryssarna
30 s. m.
(H. W—k.)

Tebröd kallas en hel mängd lätta (med mindre än 40
proc. mjöl) bakverk, som anses lämpliga att
förtära till te, i synnerhet på
eftermiddagen. Särskildt häftar namnet (fr. petits
fours pour le thé
) vid små aflånga kakor, som göras
af en deg med hvetemjöl, smör, stött socker, stött
kanel, stött muskot, hvilka formas, ställas på plåtar
och gräddas i ugn.

Tebusken. Se Te.

Teceremonien (jap. cha-no-yu) är hvad man skulle kunna
kalla ritual för ett japanskt ordenssamfund i olika
grader, hvar och en med sina regler. "Moderlogen"
till detta samfund samlas i det buddistiska
Daitakujetemplet i Kioto. Uppkommen ett par
århundraden förut, organiserades cha-no-yu slutgiltigt
under senare delen af 1500-talet af Rikkiu. Urspr, var
det endast personer af de högsta samhällsklasserna,
som invigdes i denna af filosofi och ridderlig
etikett omspunna ritual för teets tillagning och förtäring. I sin
helhet upptar ritualen flera timmar och består af
två rökelseceremonier, en middag samt drickning af
starkt och svagt te. Kvinnor få deltaga, men endast
i första graden. Män kunna fortsätta och förvärfva
den höga graden af sosho, mästare. Jfr Ida Trotzig,
"Cha-no-yu. Japanernas teceremoni" (1911), samt i
"Katalog öfver ... utställning af japansk konst"
(1911), och D. Bildt, "Japonica" (1914). Etnografiska
museet i Stockholm har en samling af föremål,
hörande till teceremonien, hopförd af Hj. Stolpe.
J. C.
illustration placeholder
Värden tillreder koppen n:r 2 vid ceremonien

för det svaga teet. (Japanskt träsnitt).


Tech [täkk], kustflod i franska
dep. Pyrénées-orientales, upprinner tätt intill
spanska gränsen vid foten af Pic de Costabonne, flyter
mot n. ö., mellan Mont Canigou i n. och Monts Albères
i s., genom en vacker dalgång i Roussillon och faller
ut i Medelhafvet. Längd 80 km.
H. W—k.

Technopaignia, grek., hos forngrekerna dikter,
som hade form af konkreta föremål, t. ex. en syrinx
(så Theokritos, Simmias m. fl.), ringar, ägg, bilor
o. s. v. Se Bildverser.

Teck, under medeltiden ett litet hertigdöme i
Schwaben, uppkalladt efter borgen T. (nu obetydliga
ruiner) i württembergska Donaukretsen, n. om
Donau, säte för en bilinje (sedan 1187 med titeln
hertigar af T.) af huset Zähringen. T. kom omkr. 1383
till Württemberg, hvars hertigar 1439—1806 förde
hertigarnas af T. titel och vapen. Äldste sonen till
hertig Alexander af Württemberg och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:22 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free