- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
635-636

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegel - Tegel - Tegel, Erik Göransson - Tegelgotik - Tegelmalm - Tegelmjöl - Tegelmästareskolan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

upptagande bestämmelser om dess beskaffenhet i olika
afseenden finnas f. n. icke, utan man har inskränkt
sig till att lämna föreskrifter om dess vanliga
format, såsom i Österrike och Preussen (1870) deras
s. k. normalformat (se ofvan, sp. 633), hvarjämte
"British architects" 1904 uppställt normerande
fordringar dels på formatet, som ofvan anges,
dels på tillåtna afvikelser därifrån. För svenska
förhållanden ha genom Svenska teknologföreningen på
sin tid utarbetats normer för tegel, som antagits
vid ett teknikermöte i Gäfle 1901. Dessa normer ha
emellertid icke vunnit mera allmän efterföljd, hvarför
Sveriges tegelindustriförening i nov. 1916 framlagt
och för sin del antagit ett nytt modifieradt förslag
till dylika kvalitetsbestämmelser. Detta förslag har
sedan öfverlämnats till Svenska teknologföreningen
och är nu föremål för vidare behandling inom de båda
föreningarna. — Om taktegel se ofvan, sp. 630—631.

Litt.: "Normalbestämmelser för tegelleveranser"
(1903, bland Sv. teknologföreningens Handböcker),
och M. Foerster, "Lehrbuch der baumaterialienkunde",
II (1911).
1. G. W:son C. 2. P. Ax. L.

Tegel, by med slott i preussiska reg.-omr. Potsdam,
11 km. n. v. om Berlin vid Tegelersjön. Slottet,
som ombyggdes 1822—24, var bröderna Humboldts
familjegods och beboddes länge af Wilhelm von
H. (d. 1835). Både han och brodern Friedrich
(d. 1859) äro begrafna i den vackra parken.
(H. W—k.)

Tegel, Erik Göransson (Jöransson), kansli- och
kammartjänsteman, historisk författare, f. sannolikt
på 1560-talet, d. 12 febr. 1636, var son till Erik
XIV:s bekante gunstling Göran Persson. Om hans ungdom
är ingenting med säkerhet kändt; enligt en sägen
skulle han någon tid efter faderns afrättning (1568)
ha förts till Tyskland och där under främmande namn
uppehållit sig vid åtskilliga högskolor. I hvarje
fall på 1580-talet var han åter i Sverige, trädde
i förbindelse med hertig Karl och stannade i dennes
tjänst. Till en början användes han i underordnade
värf, såsom spion eller fiskal, uppträdde vid
Linköpings riksdag 1600 då och då som aktor vid
rättegången med rådsherrarna och officierade vid
afrättningen som "rättegångshärold". Småningom steg
han i Karl IX:s ynnest och befordrades. Åtminstone
1602, kanske tidigare, var han sekreterare i kansliet,
1608 insattes han i slottslofven på Stockholms slott
och blef 1610 biträdande kammarråd. Äfven i början
af Gustaf II Adolfs regering användes han, ställdes
1612 i spetsen för Stockholms varuhus och kronans
"handling" och fick 1614 i uppdrag att biträda vid
ordnandet af kansliets handlingar. Om hans senare
administrativa verksamhet är ingenting med säkerhet
kändt. Redan af samtiden och ännu mer af eftertiden
betraktades T. som en af representanterna för
sekreterarregementets sämre sidor under den äldre
Vasatiden, och uppfattningen har fått ett visst stöd
i de rättegångar, som väcktes mot honom efter Karl IX:s
död och Svea hofrätts instiftande. Tvifvelsutan
har han stundom begagnat sitt inflytande för att rikta
sig själf och skada andra. Huruvida de hårda omdömena
i allo äro berättigade, må dock lämnas därhän, och
han befinnes också ha gynnat den uppåtsträfvande
dugligheten, t. ex. den blifvande statsmannen Johan Salvius. Något större
politiskt inflytande har han tydligen icke
utöfvat. Gustaf II Adolf uppges icke ha kunnat
tåla honom; icke desto mindre fick han 1626
donationsbref på ett par gårdar och en häradsränta för
"långlig, flitig och trogen tjänst". 1627 fick han
bekräftelse på faderns adelskap och introducerades
på Riddarhuset. För senare tider har den historiske
författaren T. större intresse än ämbetsmannen. Han
berättar själf, att hertig Karl 1596 sände honom
till Köpenhamn för att iakttaga, hvad som föregick
vid Kristian IV:s kröning. Han medförde vid
återkomsten A. Huitfeldts nyss utgifna historia
om Kristian III och fick, då hertigen ej gillade
Huitfeldts framställning af Gustaf Vasa, i uppdrag
att skrifva dennes historia. Arbetet granskades
af Karl IX själf, som vidtog åtskilliga ändringar
och uteslutningar, men T:s ursprungliga manuskript
förvaras i k. biblioteket. Arbetet utkom först 1622
under titeln Then stormechtighe, höghborne furstes
och christelige herres her Gustaffs, fordom Sveriges
... konungs historia
etc. Det är i litterärt och
vetenskapligt hänseende en svag produkt. Förf. har
utan kritik kompilerat äldre krönikor, bland dem
inberäknad Huitfeldts historia som skulle vederläggas,
men därjämte inryckt viktiga handlingar in extenso
eller i utdrag utan förmåga att inarbeta dem i
skildringen; det hela är ett slags mellanting mellan
urkundssamling och historisk framställning, men
som originalurkunderna i flera fall gått förlorade,
är man alltjämt nödsakad att gå tillbaka till denna
historia. T. författade därjämte Erik XIV:s historia,
som hufvudsakligen sysselsätter sig med krigen. Den
framställning, som gafs af Per Brahes uppträdande
1568, ådrog förf. åtal af dennes söner, Abraham
och Magnus. Måhända var detta orsaken till, att
historien länge förblef otryckt; den utgafs först
1751 af A. A. v. Stiernman. T. utgaf därjämte en
stor, af H. Nützel i koppar stucken stamtafla för
hertig Karl med hans 64 anor, äfvensom en annan tafla
med åtskilliga furstliga och adliga släktlinjer. I
handskrift efterlämnade han f. ö. utom några smärre
genealogiska samlingar en arg smädeskrift mot
Johan Messenius, en tid hans vän, men sedermera hans
bittre fiende, under titeln Sveriges rijkes laghvunna
meenedige ertzförrädare Johannis Messenii oredelige
bedriffter
etc. Den författades, sedan Messenius
redan råkat i olycka, och vittnar för visso ej om
något ädlare sinnelag. Skriften har af H. Schück
1915 utgetts i "Inbjudningsskrift" till prof. Lindahls
installation.
End.

Tegelgotik. Se Gotik, sp. 11.

Tegelmalm. Se Kopparmalmer.

Tegelmjöl, pulveriseradt tegel, hvilket nyttjas dels
som tillsats till kalk för att göra denna hydraulisk
(mera cementliknande), dels som tillsats till lera
för dennas "utmagring".

Tegelmästareskolan i Svedala (se d. o. 2),
en af Sveriges tegelmästareförening på
initiativ af tegelmästaren J. Lundh i Lomma
1905 upprättad läroanstalt för utbildning af
tegelmästare. Grundstadgar för skolan antogos 27 mars
1903, och undervisningsplanen blef definitivt bestämd
vid föreningens stormöte i Malmö och Svedala 22—23
nov. 1904. Den fullständiga lärokursen omfattar dels
praktisk utbildning i alla vid vanliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 14:21:17 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free