- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
639-640

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegetthoff, Wilhelm von - Tegetthoffexpeditionen - Tegiano - Teglas, Gabriel - Tegman, Per - Tegnaby - Tegneby - Tegnelser - Tegnér - Tegnér, Esaias

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förde han befälet öfver den österrikiska eskadern
i Nordsjön och kämpade 9 maj mot danska fartyg vid
Helgoland. Några dagar därefter utnämndes han till
konteramiral. Vid utbrottet af österrikisk-italienska
kriget 1866 fick han befälet öfver Medelhafsflottan
och vann 20 juli en lysande seger vid Lissa (se
d. o.) öfver amiral Persano samt belönades med
viceamiralsgrad. Sedan 1868 var T. högste befälhafvare
öfver österrikiska marinen, chef för marinafdelningen
inom rikskrigsministeriet samt lifstidsledamot af
"herrehuset" (riksdagens första kammare), där han
tillhörde det liberala författningspartiet. Öfver
T. ha rests minnesvårdar i Marburg in Steiermark,
Wien och Pola.

Tegetthoffexpeditionen. Se Polarexpeditioner,
sp. 1164.

Tegiano, Teggiano [tedjānå], fordom Diano, stad
i italienska prov. Salerno (Kampanien). 5,082
inv. (1901). Biskopssäte.

Téglás [tē’glaʃ], Gabriel, ungersk arkeolog, f. 1848,
rektor vid realskolan i Déva, har egnat ett ingående
studium åt Siebenbürgens och i allmänhet det forna
Daciens arkeologi. T. upptäckte östra sträckningen af
den fornromerska gränsbefästningen (limes dacicus)
och ledde tills. med P. Király utgräfningarna i
Sarmizegethusa, lade i dagen dess amfiteater och
undersökte de s. k. romarskansarna i Banatet.
J. C.

Tegman, Per, matematiker, universitetslärare,
f 10 sept. 1757 i Åmål, d. 23 sept. 1811 i Lund,
blef student i Lund 1776, filos. magister 1778 samt
docent i matematik 1781, astronomie observatör 1785
och professor i matematik 1787. Han erhöll 1790
Stäfvie och Lackalänga pastorat som prebende, blef
kontraktsprost 1797 och teol. doktor 1800. Sedan
1795 var T. led. af Vet. akad. Hans vetenskapliga
författarverksamhet inskränkte sig dock till
en uppsats i Vet. akad:s handl.: Et nytt sätt at
transformera æquationer och finna rötter,
hvari han
på 3:e gradens ekvationer tillämpade E. S. Brings
metod att bortskaffa mellantermerna i en ekvation,
samt ett mindre antal akademiska disputationer
(möjligen till en del förf. af respondenterna),
behandlande i allmänhet mera elementära ämnen,
t. ex. elfvaproban samt teorien för logaritmer och
ränta på ränta.

Tegnaby, socken i Kronobergs län, Konga härad. 4,090
har. 677 inv. (1917). T. är i kyrkligt afseende
förenadt med Hemmesjö till en förs., benämnd Hemmesjö
med Tegnaby (se Hemmesjö).

Tegneby. 1. Socken i Göteborgs och Bohus län, Orusts
västra härad. 5,647 har. 1,922 inv. (1917). T. bildar
med Röra och Stala ett pastorat i Göteborgs stift,
Orusts och Tjörns kontrakt. — 2. Hemman i Tanums
socken, Göteborgs och Bohus län. Hällristningar
(se d. o.).

Tegnelser [te’j-], da. Se Registratur.

Tegnér, svensk släkt, hvars namn genom skalden
Esaias T. (se T. 1) blifvit världsbekant, härstammar
från Lukas Esaiasson, hvilken dog omkr. 1736 som
frälsebonde på Haraldstorp i Bringetofta, men i yngre
år bodde i Tegnaby by och socken, Småland. Efter
sistnämnda by togs namnet Tegnér af hans yngste
son, Esaias (f. 30 nov. 1733, d. 10 febr. 1792 som
kyrkoherde i Millesvik på Värmlandsnäs), fader till skalden
och tre andra söner, som nådde mogen ålder. Den
äldste, Lars Gustaf T., f. 12 juni 1771, d. 8 maj
1802, var skaldens lärare, promoverades 1796 till
filos. magister i Lund, blef 1799 teol. kandidat
där, s. å. vice pastor i Millesvik, aflade 1801
teol. licentiatexamen i Lund, men bortrycktes några
månader senare. Han besjöngs varmt af sin yngste
broder. Den andre i ordningen af bröderna, Elof T.,
f. 18 febr. 1774, promoverades 1796, samtidigt med
brodern, till filos. magister i Lund med hedersrummet,
förordnades 1797 till docent i estetik vid Lunds
universitet, men egnade sig sedan 1801 åt skolans
tjänst och afled, äfven han vackert besjungen af
brodern, 27 jan. 1815 i Karlstad som eloquentiæ
et poeseos lector sedan 1805 vid gymnasiet i
denna stad. Lars Gustafs son, Esaias Magnus T.,
f. 2 sept. 1800, d. 14 maj 1866 i Stockholm,
promoverades 1823 till filos. doktor i Lund, var
1823—33 pastorsadjunkt i Klara församling i Stockholm
och blef 1843 kyrkoherde i Fellingsbro. Se E. Wrangel,
"Tegnérska släktminnen och ungdomsbilder" (1913).

illustration placeholder
Fig. 1. Esaias Tegnér vid 34 års ålder. Efter

L. H. Roos (se sp. 654).

1. Esaias T., en af Sveriges yppersta skalder,
f. 13 nov. 1782 på Kyrkeruds komministerboställe
i By församling, Karlstads stift, d. 2 nov. 1846 på
Östrabo vid Växjö. Fadern var komministern Esaias
Tegnér (se ofvan); modern, bekant för sin skönhet,
hette Sara Maria Seidelius och var dotter till en
värmländsk kyrkoherde. Om mormodern yttrade biskop
Bjurbäck, att hon var "ett verkligt snille". T:s
fader dog som kyrkoherde i Millesvik, 10 febr. 1792,
efterlämnande, i torftiga omständigheter, änka,
två döttrar och fyra söner. Två af de senare, Lars
Gustaf och Elof (se ofvan), voro då studenter i Lund,
den tredje var svagsint, och den nioårige Esaias
hade i föräldrahemmet nätt och jämnt lärt sig läsa,
skrifva och räkna. En kort tid vistades han hos
bröderna i Lund och åtnjöt deras handledning. För
att komma familjen till hjälp upptog en ungdomsvän
till fadern, kronofogden J. Branting, den yngste
sonen i sitt hem, för att inöfva honom till biträde
på kronofogdekontoret. Men efter några år, under
hvilka den unge gossen på lediga stunder läste allt
hvad han kunde komma åt af vitterhet och historia,
fann Branting, att här var ämne till något annat än
en duglig räknekarl. Och enär brodern Lars Gustaf
konditionerade hos Brantings svåger, kapten Lövenhjelm
på Malma, utverkade Branting, att Esaias i mars 1796
fick tillåtelse att vistas i Löwenhjelms hus för att
åtnjuta broderns

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:15 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free