Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 753-754 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Telegraf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

äfven direkt koppling. Likaledes kan en
mellankrets inlänkas mellan antenn och
detektoranordningen. Fig. 31 visar inkoppling
af en ticker, som representeras af Tk; B är
blockkondensatorn och HT hörtelefonen. I denna
fig. är den variabla kondensatorn C i antennen kopplad
parallellt med antennens induktans. En dylik koppling
är ganska vanlig och används bl. a. i system Tönende
funken för att förlänga våglängden. Kapaciteten C kan
nämligen betraktas som parallellkopplad med antennens
kapacitet och ökar sålunda svängningskretsens
kapacitet. Fig. 32 visar inkopplingen af en audion
(Au) som detektor. K är den glödande katoden, A anoden
och G gittret.

De från afsändningsantennen frigjorda
elektromagnetiska vågorna utbreda sig ringformigt
kring antennen och försvagas därigenom proportionellt
mot afståndet. Styrkan hos vågorna är dessutom
proportionell mot produkten af antennströmstyrkan
och antennens effektiva höjd samt mot periodtalet
eller, hvad som är detsamma, omvändt proportionell
mot våglängden. Den elektriska kraften i vågen vid
jordytan är vinkelrät mot denna. Enligt teoretiska
utredningar af Macdonald, S. W. Nicholson, Poincaré
och i synnerhet Sommerfeld och
Rybczynski tillkomma emellertid en spridningsfaktor
och en faktor beroende på medelpunktsvinkeln mellan
de båda orterna på jorden. Rybczynskis formel för
strömstyrkan i mottagningsantennen är:

i₂ = 377 . (h₁ h₂ i₁) / (λ . d . R) 1 / (sqrt(θ sin θ) . e^{-0,0017 d / (cbrt(λ))}

där i₂ och i₁ äro strömstyrkorna i resp. mottagnings-
och afsändningsantennerna, h₂ och h₁ antennernas
höjder, λ våglängden, d afståndet mellan stationerna,
alla längder uttryckta i km., R mottagningsantennens
motstånd i ohm och θ medelpunktsvinkeln mellan
orterna.

Austin har genom försök kommit till den något
olika empirisk-teoretiska formeln:


i₂ = 377 . (h₁ h₂ i₁) / (λ . d . R) . e^{-0,0015 d / (cbrt(λ))}

Ofvanstående formler förutsätta mycket god
ledningsförmåga hos jorden och äro därför
tillämpliga endast för trådlös telegrafering öfver
hafvet. Passera vågorna öfver land, försvagas
deras energi betydligt fortare i synnerhet
i skogrika trakter och vid öfverskridandet af
bergskedjor. Sommerfeld har teoretiskt undersökt
inverkan af ledningsförmågan hos jordytan på de
elektromagnetiska vågornas absorption. Han finner,
att de utgående vågorna kunna sammansättas af två
system, det ena bestående af rymdvågor, hos hvilka
energien aftar med kvadraten på afståndet, det
andra ytvågor med energien aftagande proportionellt
mot afståndet. Vid utbredning öfver mark med dålig
ledningsförmåga och liten dielektricitetskonstant
samt vid korta våglängder taga ytvågorna öfverhanden
på jämförelsevis små afstånd. Inverkan af våglängden
framgår af nedanstående tabell, som anger det afstånd,
vid hvilket elektriska kraften afviker 10 proc. från
den, som rymdvågorna ge:

hafsvatten	λ = 2	km.	afstånd	omkr.	20,000	km.
»	λ = 1	»	»	»	5,000	»
»	λ = 0,3	»	»	»	500	»
sötvatten	λ = 2	»	»	»	4	»

På grund af jordens absorption bli vidare
de elektriska krafterna ej längre vinkelräta
mot jordytan, utan kraftlinjerna luta något
framåt i fortplantningens riktning. Häri har
man sett förklaringen till den goda verkan hos
s. k. jordantenner, bestående af en tråd utspänd på
ringa höjd öfver marken och medelst kondensatorer
mellan ändarna och jord afstämda till våglängden hos
de ankommande vågorna.

Äfven atmosfärens tillstånd har inflytande på
vågornas dämpning. Så fann man snart, att man med
korta våglängder under natten kunde tillfälligtvis
uppnå betydligt större afstånd än under dagen. Denna
omständighet har man förklarat beroende på reflexion
i de öfre luftlagren. Vid våglängder större än
6,000 m. förefinnes ej längre denna olikhet. En annan
anomali, som Marconi fann vid transatlantisk telegrafering,
var den försämring i teckenöfverföring, som
erhålles, då en del af afståndet mellan stationerna
ligger i mörker.

De internationella radiotelegrafförhållandena
äro reglerade af internationella
radiotelegrafkonventionen i London 5 juli 1912, som
trädde i kraft 1 juli 1913, och Londonkonventionen
20 jan. 1914 rörande betryggande af säkerheten
för människolif till sjöss (ratificerad för
Sveriges del i dec. s. å.). Enligt bestämmelserna
i dessa konventioner äro stationer, öppnade
för allmän korrespondens, såväl landstationer
som fartygsstationer, skyldiga att utväxla
radiotelegram, hvilket system som än används vid
radioanläggningen. Alla landstationer skola vara i
förbindelse med landets telegrafnät. Radiostationerna
böra utföras så, att de icke störa andra stationer,
och den minsta möjliga energi skall användas
vid korrespondens. Våglängdsområdet öfver 600
m. och under 1,600 m. är reserveradt för militär
radiokorrespondens. För korrespondens mellan
kust- och fartygsstationer användas i regel två
bestämda våglängder, nämligen 300 och 600 m., af
hvilka en, vanligen 600 m., är normal våglängd,
och stationerna måste under den tid, som de äro
öppna för korrespondens, stå färdiga för mottagning
med denna normala våglängd. Stora landstationer,
afsedda för korrespondens mellan länder eller på
stora afstånd, använda vanligen våglängder öfver
1,600 m. Fartygstationer äro indelade i tre klasser
alltefter den tid de under resa äro öppna för
korrespondens. Första klassens fartyg ha ständig
tjänstgöring; andra klassen skall vara öppen för
korrespondens minst 7 timmar på dygnet, och tredje
klassen har inga bestämda tider. Då andra klassens
stationer ej äro öppnade, skola de afvakta telegram
de första 10 minuterna under hvarje timme. Till
första klassen höra fartyg, som äro skyldiga att
ha radioinstallation (se nedan) och äro inrättade
att föra 25 eller flera passagerare, om de ha en
medelhastighet af 15 knop eller därutöfver eller
om medelhastigheten är 13 knop och de ha 200 eller
flera personer ombord och tillryggalägga längre väg
än 500 sjömil från hamn till hamn. Till andra klassen
hänföras fartyg skyldiga att ha radioinstallation,
som äro inrättade att föra 25 eller flera passagerare,
men icke höra till första

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>