- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
757-758

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Telegrafelevkurser - Telegrafera - Telegrafering - Telegrafering af bilder - Telegrafering utan tråd - Telegraffullmäktige - Telegrafföreningen - Telegrafförvaltningarnas internationella byrå - Telegrafi - Telegrafinspektör - Telegrafisk - Telegrafist - Telegrafistkramp - Telegrafkonferenser - Telegrafkonvention - Telegrafmedel - Telegraf- och rikstelefonarbetareförbundet - Telegrafon - Telegrafstaten - Telegrafstyrelsen - Telegrafunionen - Telegraf-ur - Telegrafverket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till elev antagne skall vid viss telegrafstation
öfva sig i telegrafering och andra till telegraftjänsten
hörande göromål. Elev, som under öfningstiden
visat sig lämplig för telegraftjänsten, kallas till
lärokurs. Denna pågår under en termin för kvinnliga
elever samt under två terminer för manliga. (Manliga
elever, som aflagt studentexamen med godkända betyg
i matematik, fysik och kemi eller styrkt sig ega
däremot svarande kunskaper, äro likväl befriade
från den första terminen. Terminens längd är cirka 4
månader.) Kvinnlig elev antas till e. o. telegrafist,
sedan hon aflagt fullständig examen. Manlig elev antas
till e. o. assistent, sedan han aflagt fullständig
examen och därefter med godt vitsord tjänstgjort vid
verkets linjeafdelning under 4 månader.

Sedan 1912 har Telegrafstyrelsen årligen anordnat
radiotelegrafistkurser i ändamål att utbilda
dels personer i telegrafverkets tjänst till
radiotelegrafister å verkets kuststationer (stationer
försedda med apparater för telegrafering utan tråd),
dels andra personer, företrädesvis styrmän eller
sjökaptener, till radiotelegrafister ombord på
fartyg, försedda med apparater för telegrafering
utan tråd. Efter aflagda godkända prof ha eleverna
utom verket erhållit af Telegrafstyrelsen utfärdade
certifikat som telegrafist på radiostationer ombord
på fartyg. Dylika certifikat kunna förvärfvas äfven
af personer, som icke genomgått telegrafverkets
radiotelegrafistkurs. Jfr art. Telegrafverkets
undervisningsanstalt
.
Bn.

Telegrafera, lämna underrättelser genom telegraf.

Telegrafering. Se Telegraf.

Telegrafering af bilder. Se Telefotograf.

Telegrafering utan tråd. Se Telegraf, sp. 741—756.

Telegraffullmäktige. Se Telegrafverket.

Telegrafföreningen, Internationella.
Se Telegrafväsen, sp. 764.

Telegrafförvaltningarnas internationella byrå.
Se Telegrafväsen, sp. 765.

Telegrafi, läran om telegrafen; underrättelsers
befordring genom telegraf. Se Telegraf.

Telegrafinspektör. Se Telegrafverket.

Telegrafisk, som hör till telegrafen; meddelad genom
telegrafen.

Telegrafist, person, som verkställer telegrafering,
i Sverige vanligen en kvinnlig funktionär.

Telegrafistkramp, en egendomlig sjukdomsform,
som hör till de s. k. yrkesneuroserna och är
likartad med skrifvarkrampen l. skrifvarsjukan
(se d. o.). Den framkallas i de flesta fall af
öfveransträngning vid telegrafapparaten (särskildt
afsändningsinstrumentet). Symtomen, som inställa
sig hvarje gång den angripne söker fullgöra någon
förrättning vid apparaterna, utgöras antingen
af en mer eller mindre utbredd, ihållande eller
ryckvis påkommande kramp i hand eller arm eller
ock af en oöfvervinnelig förlamningskänsla inom
samma områden. Stundom har man iakttagit fall,
vid hvilka darrning varit det mest framstående
symtomet. Egendomligt är, att den sjuke oftast har
fullt herravälde öfver den angripna lemmen vid all
annan sysselsättning än den till yrket direkt hörande.
J. E. J—n.*

Telegrafkonferenser, Internationella. Se Telegrafväsen, sp. 764.

Telegrafkonvention. Se Telegrafväsen.

Telegrafmedel, en i riksstaten upptagen
ord. statsinkomst, utgörande behållningen
af telegrafverkets (se d. o.) affärsrörelse.
Fmn.

Telegraf- och rikstelefonarbetareförbundet. Se Fackförbund.

Telegrafon l. Telefonograf. Se Fonograf, sp. 816.

Telegrafstaten, den till telegrafverket (se
d. o.) hörande personalen.

Telegrafstyrelsen, Kungliga, ett under
Civildepartementet lydande centralt ämbetsverk. Se
Telegrafverket.

Telegrafunionen. Se Telegrafväsen.

Telegraf-ur. Se Ur.

Telegrafverket, ett under Civildepartementet
lydande kommunikationsverk, som har till uppgift
att ombesörja befordringen af telegram och förmedla
utväxlingen af telefonsamtal. Telegrafverket räknar
sin tillkomst från 1853, då telegramtrafiken tog sin
början på den första i Sverige byggda elektriska
telegrafledningen, Stockholm—Uppsala. Innan den
elektriska telegrafen infördes, hade i landet funnits
optisk telegraf (se d. o.) alltsedan 1794; den var
i verksamhet äfven efter den elektriska telegrafens
införande och upphörde endast i den mån de optiska
förbindelserna ersattes med elektriska. Den sista
optiska telegrafstationen indrogs 1881. Under
telegrafverkets första år anlades stationer och
ledningar i raskt tempo, men telegramtrafiken förblef
relativt obetydlig. I början af 1880-talet infördes
telefonen, och därmed ökades verkets arbetsområde
afsevärdt. Privatintresset tog visserligen i stort
sedt hand om telefonrörelsen under de första åren
(telefonföreningar och telefonbolag uppstodo öfverallt
i landet och begynte anlägga lokala telefonnät),
men äfven telegrafverket byggde telefonnät och
ledningar och lade därvid hufvudvikten på att
åstadkomma mellanortsförbindelser (s. k. interurban-
l. riksledningar). Telegrafverkets telefonafdelning
erhöll benämningen Rikstelefon. Under loppet
af 1890-talet inköpte telegrafverket så godt
som alla de enskilda näten och anknöt dem till
rikstelefonnätet, och sedan det 1918 förvärfvat
A.-b. Stockholmstelefon, återstår nu endast ett
fåtal privata nät i landsorten, alla relativt
obetydliga. Öfverstyrelsen öfver telegrafverket
utöfvas enl. instruktion af 11 okt. 1907 med ändring
senast 1 nov. 1912 af Telegrafstyrelsen, hvars chef
benämnes generaldirektör. Ledamöter i styrelsen
äro 4 byråchefer, som förestå hvar sin byrå. Vid
behandlingen af frågor af särskild betydelse deltaga
i styrelsens sammanträden två af K. M:t utsedda
telegraffullmäktige, tillsatta första gången vid
telegrafverkets omorganisation 1907. De skola så att
säga handha K. M:ts och riksdagens löpande kontroll
öfver telegrafverkets förvaltning och på samma gång
vara speciella sakkunniga inför dessa myndigheter
i frågor rörande telegraf- och telefondriftens
ekonomi. Byråerna äro: administrativa byrån, till
hvars handläggning höra hufvudsakligen organisations-,
författnings- och instruktionsärenden, uppbörds-,
kassa-, räkenskaps- och revisionsärenden, statistik,
telegramtaxe- och reklamationsärenden, ärenden rörande
förbindelserna med utlandet samt juridiska ärenden;
linjebyrån, som hufvudsakligen handlägger ärenden
ang.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:34:37 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0409.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free