Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 837-838 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tenerife - Teneriffa - Tenes - Tenesmer - Tengberg, Niklas August - Tengberg, Johan Rudolf - Tengbom, U. H. M. T. - Tengbom, Tvar - Tengeli älf - Tengene - Tengis - Tengmalm, Peter Gustaf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samt medelpunkten för ögruppens handel är Santa Cruz
med 63,004 inv. (1910). Högre och svalare
ligger La Laguna (se Laguna 2).
(H. W—k.)

Teneriffa. Se Tenerife.

Tenes l. Tennes (grek. Τένης), grek. myt., son af Kyknos och
Prokleia, broder till Leukothea (se Ino). T. blef
hos sin fader förtalad af sin styfmor och utsatt
i en kista, som af hafvet drefs till den ö,
som efter T. fick namnet Tenedos. T. dödades af
Akilles och dyrkades sedan på Tenedos som gud.
J. C.

Tenesmer (af grek. teinesmos, förstoppning),
med., kallas synnerligen häftiga smärtor
af slitande eller sammansnörande karaktär,
lokaliserade till stolgången och förorsakade af
inflammationer, hemorrojder eller andra sjukliga
processer i ändtarmen. Särskildt äro rödsot
och andra häftiga enterokoliter (se Tarmsjukdomar)
alltid åtföljda af dylika smärtor.
J. E. J—n. (I. H.)


Tengberg, Niklas August, universitetslärare,
historiker, f. 26 mars 1832 i Göteborg, d. 14 nov. 1870
i Stockholm, blef 1849 student i Lund, där han 1853 aflade
filos. kandidatexamen och promoverades till
filos. doktor. 1855 kallades han till docent i
historia, utnämndes 1858 till adjunkt och, efter
att en längre tid på förordnande ha bestridt
professuren, 30 dec. 1863 till professor i samma
ämne vid ofvannämnda universitet. Som frukter
af T:s forskningar, som hufvudsakligen
omfatta 1700-talets historia och delvis
anställdes i utländska arkiv (Berlin, Wien, Paris
och Köpenhamn 1861—62), föreligga Om Sveriges
förhållande till främmande magier under k.
Karl XII:s styrelsetid (akad. afh. 1854),
Bidrag till historien om Sveriges krig med
Ryssland åren 1741—43 (2 hftn, 1857, 1860),
Om kejsarinnan Catharina II:s åsyftade Stora
Nordiska alliance (akad. afh. 1863), Om
frihetstiden (1867) samt Konung Gustaf III:s
första regeringstid till och med 1772 års statshvälfning
(1871; utg. af K. T. Odhner), det
enda T. hann bearbeta af sitt betydande material
till Gustaf III:s historia. T:s skrifter
utmärkas för gedigen forskning, enkel,
sakrik framställning och en fin, inträngande och
själfständig uppfattning af ämnet.
(L. S.)

Tengberg, Johan Rudolf, historiker, f. 2
febr. 1845 i Lidköping, d. 3 jan. 1877 i Stenstorp,
blef 1867 student samt 1875 filos. doktor
och docent i historia i Uppsala. T. författade bl.
a. en uppmärksammad doktorsafh. Om den
äldsta territoriala indelningen och förvaltningen i
Sverige (1875), Sverige under partitidehvarfvet
1718—1809 (1718—54, fullb. af Boëthius, se d. o. 4, i
"Sveriges historia från äldsta tid till våra dagar",
bd V, 1879) och historiska artiklar i Nordisk familjebok.

Tengbom. 1. U. H. M. T., författarinna.
Se Lundström 2, sp. 1425. — 2. Ivar T.,
den föregåendes brorson, arkitekt, f. 7 april
1878 i Vireda socken, Jönköpings län, studerade
vid Chalmers tekniska skola i Göteborg 1894—98,
vid Konstakademiens byggnadsskola 1898—1901,
då han erhöll Kungl. medaljen, och i utlandet
1905—06. 1906—12 samarbetade han med E. Torulf i
Stockholm och Göteborg, men har därefter drifvit
egen arkitektverksamhet i Stockholm. 1907 blef han
arkitekt i Öfverintendentsämbetet och 1916 professor
i arkitektur vid Konsthögskolan. Sedan 1917 är
han led. af Konstakademien. — Firman Tengbom och
Torulf vann 1905 andra pris vid täflan om Stadshus
i Stockholm och 1906 likaledes andra pris för
Engelbrektskyrkan. I täflan om rådhusbyggnad i Borås
vann firman första priset och fick äfven utföra sitt
förslag (byggnaden stod färdig 1909). Firmans andra
monumentalbyggnad var Arvika nya kyrka (stenkyrka
med trätakskonstruktion och hög tornspira, färdig
1911). De förnämsta verk, som T. utfört, sedan firman
upplöstes, äro Stockholms enskilda banks nybyggnad
vid Kungsträdgårdsgatan och två bredvidliggande hus
vid Wahrendorfsgatan, en komplex, som ger en samlad
helbild, på en gång representativt modern och i sin
slutna, kraftiga hållning af stark personlig karaktär
(komplexen påbörjad 1912 och fullbordad 1915; se
afbildningen i art. Stockholms enskilda bank,
sp. 14; ett illustreradt praktverk om
byggnaderna af T. och G. Paulsson utkom 1916). Året
därförut stod samma banks nybyggnad vid Götgatan
färdig, 1916 Borås enskilda banks hus, 1917 Svenska
dagbladets hus vid Karduansmakargatan. Under byggnad
står Högalidskyrkan på Södermalm (påbörjad 1917,
sedan T. vunnit första pris vid täflan). Bland af
T. uppförda privathus äro justitierådet Tryggers i den
s. k. Diplomatstaden (färdigt 1915), V. Philipsons vid
Karlavägen och direktör Henkes i Saltsjöbaden (båda
1916). T. har dessutom lämnat ritningar till sjukhus
(bl. a. Sachsska barnsjukhuset, se fig. i art. Sachs,
sp. 272), sanatorier, fabriksbyggnader, skolor. T. var
1908—11 redaktör för tidskr. "Arkitekten" och har där
liksom i andra publikationer skrifvit uppsatser om
byggnader och byggnadsväsen. — Hans hustru Hjördis T.,
född Nordin, f. 1877, gift 1905, har studerat
vid Tekniska skolan samt i Paris och egnat sig åt
konstindustriell verksamhet, illustrationer m. m.
G—g N.

Tengeli älf (fi. Tengeliönjoki), från ö. infallande
forsrik biflod till Torne älf, Finland. Dess största
forsar äro Portimonkoski (10,2 m. fallhöjd; 39,168
hkr) och Luonionkoski (6,2 m. fallh.; 22,237 hkr).
O. B—n.

Tengene, kommun i Skaraborgs län, Viste härad. 2,313
har. 786 inv. (1917). I T. jordebokssocken och
församling ingår äfven Grästorps köping med 96 har,
660 inv. T:s församling, som alltså omfattar 2,409
har med 1,446 inv., bildar med Trökörna, Hyringa,
Malma och Längnum ett pastorat i Skara stift, Väne
kontrakt. Den för de tre sista socknarna gemensamma
kyrkan bär namnet Fridhem.

Tengis, sjö. Se Balkasj.

Tengmalm, Peter Gustaf, läkare, naturforskare, f. 29
juni 1754 i Stockholm, d. 27 aug. 1803 i Västerås,
blef 1772 student i Uppsala, måste i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>