Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Teplitz - Tepterer - Teptjarer - Tequendama - Ter - Terafim - Terai - Teralit - Teramne - Teramo - Terapeut - Terpeuter - Terapeutik - Terapi - Teras - Teratogenetisk - Teratoid - Teratologi - Teratom - Teratosis - Terauchi, Masataka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och för obemedlade sjuka finnas badhus och milda
stiftelser. Efter en kur vid Karlsbad och liknande
brunnar rekommenderas ofta en efterkur vid T. Antalet
kurgäster per år har växlat mellan 5,000 och
10,000. Förekomsten af brunkol i närheten har gett
upphof till åtskilliga fabriksanläggningar i T. —
Källorna skola enligt en sägen ha upptäckts 762, men
troligen voro de kända mycket tidigare. T. spelar
en roll i Wallensteins historia. Det har äfven
flera gånger varit mötesplats för monarker. Där
undertecknade Österrikes, Rysslands och Preussens
monarker 9 sept. 1813 allianstraktaten mot
Napoleon. — 2. Kurort i Ungern. Se Trencsén.
1. (H. W—k.)
Tepterer, folkstam. Se Teptjarer.
Teptjarer l. Tepterer, en turkotatarisk folkstam,
omkr. 300,000 pers., muhammedaner, boende bland
basjkirerna (se d. o.), hufvudsakligen i guv. Ufa,
Orenburg och Samara. De räknas numera officiellt
såsom hörande tillsammans med basjkirerna.
K. B. W.
Tequendama [tekenda’ma], vattenfall. Se Bogotá.
Ter, kustflod i nordöstra Spanien, Katalonien, rinner
upp på östra Pyrenéerna, flyter först åt s., därefter
mot ö. förbi provinshufvudstaden Gerona och faller ut
i Medelhafvet s. om Kap Stardi. Längd omkr. 175 km.
(H. W—k.)
Terafim, hebr., synas hufvudsakligen ha varit ett
slags husgudar, som förekommo bland israeliterna i
äldre tider och särskildt vördades af kvinnorna (1
Mos. 31: 19, 24, 1 Sam. 19: 13). Därjämte förekommo
de vid vissa helgedomar (Dom. 17: 5; 18: 14 ff.). Att
döma af Hos. 3: 4 synas de ha varit vanliga bland
folket. Hvilken form eller gestalt de hade, veta
vi icke. Enligt 1 Sam. 19: 13 tyckas de ha haft
någon gestalt, som, ytligt sedt, kunde erinra om
en människa. Att döma af vissa ställen synas de ha
gjort tjänst vid inhämtandet af orakel (Hes. 21: 21,
Sak. 10: 2).
E. S—e.
Terai. Se Tarai.
Teralit, Theralit, petrogr., vissa
magmatiska djupbergarter, tillhörande de
s. k. alkaliplutoniternas grupp. Teralitens
konstituerande beståndsdelar utgöra plagioklas,
nefelin och augit, hvartill ofta komma kalifältspat,
olivin, biotit och natronaugit. Strukturen är den
kristalliniskt korniga. Teralitens motsvarighet
bland ytbergarterna kallas tefrit. Teraliterna
öfvergå å ena sidan till nefelinsyeniterna,
från hvilka de skiljas genom halten af
plagioklas och augit. Å andra sidan öfvergå
de i gabbrobergarter genom tillbakaträdandet
af nefelinbeståndsdelen. Teraliterna uppträda i
Canada och i Montana (Nord-Amerikas förenta stater)
samt i Serra de Monchique i Portugal och i Böhmen.
Hj. Sj.
Teramne, stad. Se Teramo 2.
Teramo [-må]. 1. (Fordom Abruzzo ulteriore I)
Provins i italienska landskapet Abruzzerna, vid
Adriatiska hafvet, 2,765 kvkm., 319,740 inv. (1914),
begränsas i v. af Abruzzernas hufvudkedja
med Gran Sasso d’Italia och vattnas af flera i
berglandet upprinnande kustfloder. — 2. Hufvudstad
i nämnda provins, vid floden Tordino. 25,360
inv. (1911). Biskopssäte. Tillverkning af
sidenväfnader, lergods och halmhattar. Från romarnas
tid härröra rester af termer, en teater och en
port samt en mängd inskrifter. T. är forntidens
Interamna Prætutiana, pretutiernas hufvudstad,
samt kallades under medeltiden Teramne och Aprutium.
1 o. 2. (H. W—k.)
Terapeut, med. Se Terapi.
Terapeuter (grek. therapeutai, tjänare, näml. Guds),
kyrkohist., i Filons skrift "Om det kontemplativa
lifvet" namn på eremiter, män och kvinnor, som
funnos öfver hela världen, men särskildt i Egypten,
och som lämnat hem och allt för att lefva ett från
själens sjukdomar befriadt lif i ensamhet. Detta
lif bestod i att försjunka i gamla testamentet
och allegoriskt utlägga det samt i att befria sig
från all begärelse till det jordiska genom långa
fastor. Hvarje sabbat kommo eremiterna samman för att
fira gudstjänst i en gemensam helgedom; särskildt
högtidlig var gudstjänsten hvarje 49—50:e dag. —
Eusebius trodde, att Filon här skildrade tillståndet
inom Egyptens äldsta kristna församlingar och att
sålunda en munkartad askes gick tillbaka på den äldsta
kristendomen och att Filon själf var kristen. Detta
är en missuppfattning. Filon har antingen gett
konkret gestalt åt det ideal för religiöst lif,
som föresväfvade honom, eller ock skildrat en
verklig sektbildning af judiska skriftlärda eller
filosofer, hvilken i så fall hade förvantskap med
esséerna. Skäl synes ej längre föreligga att bestrida
äktheten af Filons skrift. Jfr Conybeare, "Philo
about the contemplative life" (1896), Wendland,
"Die therapeuten und die philonische schrift vom
beschaulichen leben" (s. å.), W. Bousset, "Die
religion des judentums" (2:a uppl. 1906), J. Felten,
"Neutestamentliche zeitgeschichte" (1910), och
A. Berle, "Christianity and therapeutics" (1913).
Hj. H—t.
Terapeutik, med. Se Terapi.
Terapi (af grek. therapeia, behandling, vård,
skötsel), Terapeutik, den del af medicinen, som
sysselsätter sig med sjukdomarnas behandling. (Se
Medicin, sp. 1425.) — Terapeut, som särskildt
sysslar med terapien; praktiserande läkare. — Adj.
terapeutisk.
Teras, zool. Se Gallsteklar, sp. 644. —
T. forskåleana. Se Rosvecklaren.
Teratogenetisk (af grek. teras, missbildning,
och genesis, uppkomst), den teratogenetiska
terminationsperioden. Se Missbildning, sp. 657.
Teratoid (af grek. teras, missbildning, och eidos,
utseende), liknande missbildning. Se Teratom.
Teratologi (af grek. teras, missfoster, och logos,
lära), läran om missbildning (se d. o.).
Teratom [-tå̄m; af grek. teras, missbildning], patol.,
svulstliknande missbildning. Flertalet af dessa
missbildningar tillhör gruppen dubbelmissbildningar
(se Missbildning, sp. 658). Stundom
framträda svulstegenskaperna hos dessa bildningar i
så hög grad, att de äro att uppfatta som verkliga
svulster, i hvilket fall man talar om teratoida
svulster. Kombinationsformer finnas mellan teratomen
och de teratoida svulsterna.
G. H.
Teratosis, med. Se Leucoplacia oris.
Terauchi, Masataka, grefve, japansk statsman och
krigare, f. 1850, blef efter en glänsande karriär
som officer och arméorganisatör 1901
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
