- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
877-878

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Teosofi - Teosofisk - Teosofiska samfundet - Teotihuacan - Teotitlan - Tepa - Tepalum - Tepaneker - Tepatitlan - Tepe - Tepekermen - Tephus - Tepic - Tepidarium - Teplitz

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sammanfattningen af sju "principer": kroppen,
"astralkroppen" (den formbildande principen eller
eteriska formgifvande kraftlinjer), den organiska
lifsprincipen, den animala själen, den mänskliga
själen, den andliga själen l. Logos, samt, gemensamt
för all tillvaro, det gudomliga all-lifvet. — I
moralfilosofiskt afseende hänvisar teosofien till
den ofvannämnda karma- och reinkarnationsläran, som är
riktad på att tillfredsställa rättfärdighetskrafvet
och förtaga bitterheten öfver lifvets lidanden
samt inge tillförsikten, att hvarje bemödande eger
framgång. Den sedliga kraften att öfvervinna det
lägre jaget erhåller man genom att tillitsfullt
hänvända sig till det gudomliga jaget i människans
eget inre under meditation. Härunder böra alla
lägre medvetenhetsintryck bortvisas, och bönen,
som sålunda ej är en anhållan, utan ett viljande
af andlig art, får ej ställas till någon makt utom
människan. — Litt.: Tingley, "The mysteries of the
heart doctrine" ("Hemligheterna i hjärtats lära",
1904—05), Judge, "The ocean of teosophy" ("Teosofiens
ocean", 1900), Blavatsky, "The secret doctrine"
(1888; "Den hemliga läran", 1893) och "The key to
theosophy" (1891; "Nyckel till teosofien", 1918).
O—m.

Teosofisk [-åså̄-], som sammanhänger med teosofien.

Teosofiska samfundet (eng. The theosophical society)
är en internationell organisation, som stiftades i
New York 1875 på initiativ af fru Helena Petrovna
Blavatsky (se denna) och öfversten i amerikansk
tjänst Henry Steele Olcott (se denne). Olcott blef
samfundets förste president. Han efterträddes vid sin
död, 1907, af Annie Besant (se denna). Vice president
är A. P. Sinnett i London.

Samfundets tre uppgifter äro: 1) att bilda en kärna af
mänsklighetens universella broderskap, utan anseende
till ras, trosbekännelse, kön, samhällsställning
eller färg; 2) att uppmuntra jämförande studier
i religion, filosofi och vetenskap; och 3) att
studera okända naturlagar samt människans dolda
krafter. Högkvarteret är sedan 1879 förlagdt till
Adyar, i presidentskapet Madras, Indien, där ock
ett bibliotek för österländsk och västerländsk
litteratur upprättats. De till ett antal af öfver
1,000 buntar samlade dyrbara manuskripten behandlas
af facklärda för publikation. 1917 hade samfundet
19 nationella sektioner och 1 s. k. frisektion,
1,074 loger och 28,673 medlemmar, af hvilka 4,400
inträdt under året. I Skandinavien stiftades en gren
af samfundet 1879. Litt.: till Teosofiska samfundets
historia H. S. Olcott, "Old diary leaves" (I—III,
1890—1904),. till allmän orientering öfver teosofien
H. Freimark, "H. P. Blavatsky" (1907) och "Moderne
theosophen und ihre theosophie" (1912), W. Bruhn,
"Theosophie und theologie" (1907), Fr. Niebergall,
"Christentum und theosophie. Zeitschrift für theologie
und kirche" (1909), A. M. Roos, "Teosofi och teosofer"
(1913), och Edv. Lehmann, "Upplysningar om teosofien"
(1916).

Teotihuacan [teåtiωaka’n], stor by 40 km. n. ö. om
staden Mexico (staten Mexico), ligger på samma
plats som en gammal toltekisk stad, hvilken en
gång var en högt ansedd kultplats; lämningar af
kolossala pyramider finnas kvar.

Teotitlan (del Camino). 1. Distrikt i
sydmexikanska sydkuststaten Oaxaca. Omkr. 36,500 inv. —
2. Hufvudstad i nämnda distrikt, 125 km. n. v. om
staden Oaxaca, vid Rio Salado.
1 o. 2. H. W—k.

Tepa, ort. Se Babar-öarna.

Tepalum (plur. tepala), bot., perigonblad, kalkblad.

Tepaneker, indianfolk. Se Mexico, sp. 358.

Tepatitlan. 1. Distrikt i centralmexikanska
västkuststaten Jalisco. Omkr. 23,500 inv. —
2. Hufvudstad i nämnda distrikt, 70 km. n. ö. om
Guadalajara. l
1 o. 2. H. W—k.

Tepe, turk., höjd, kulle; ordet är mycket vanligt
i ortsnamn.

Tepekermen, ett berg på Krim i närheten af
Baktjisarai. Det är en ensam stående kägla, med rester
af gamla byggnadsverk på toppen.
J. C.

Tephus, folkstam. Se Bhutan.

Tepic, territorium i Mexico, vid Stilla hafvet,
mellan staterna Sinaloa och Jalisco, till
hvilken det före 1889 hörde. 28,370 kvkm. 175,730
inv. (1912). Hufvudstaden T., 30 km. från viken och
hamnen San Blas, står i järnvägsförbindelse med denna
och ligger 885 m. ö. h. Omkr. 15,500 inv. Socker-
och bomullsindustri.
(H. W—k.)

Tepidarium (lat., af tepidus, ljum). 1. Se Romerska
bad
. — 2. Bot., tempereradt (ljumt) växthus.
2. G. L—m.

illustration placeholder

Teplitz l. Töplitz (af tjech. teplice, varma
bad). 1. Stad och en af Europas förnämsta badorter,
ligger i nordvästra Böhmen på 230 m. höjd
i Bielas breda, natursköna dal, som skiljer
Erzgebirge från de bömiska "mittelgebirge"
och vid järnvägen Aussig—Eger. Jämte den
med T. 1895 inkorporerade byn Schönau 26,775
inv. (1910). Anordningarna för gästernas bekvämlighet
och trefnad äro mycket fullständiga. Badhusen
ligga dels i T., dels i Schönau. Omgifningarna äro
förvandlade till vackra och skuggiga promenader
och parker; vackrast är den park, som omger furst
Clarys slott (från 1751). Framstående byggnader
äro rom.-katolska och protestantiska kyrkan,
judiska synagogan, stadshuset och stadsteatern. De
alkalisk-saliniska källorna, 10—12 i antal, varierande
till temperaturen mellan 32° och 48° C., räknas till
de s. k. indifferenta vattnen. Ända till senaste
tid begagnade nästan uteslutande till badning,
föreskrifvas de mot gikt och reumatiska lidanden,
förlamningar, neuralgier, skrofler m. m., och de
användas vid behandlingen af följderna af svåra sår,
hvilket har förskaffat T. benämningen "krigarnas
bad". Militärbadhus ha underhållits af österrikiska,
preussiska och sachsiska regeringarna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:04:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfch/0469.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free