- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
947-948

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Terrass - Terrasse, Claude - Terrassmur - Terrasstak - Terrazzo - Terrazzogolf - Terre à terre - Terre haute - Terre-nueve - Terrenhos - Terre-noire - Terre-noiremetoden - Terresin - Terre-socker - Terrester

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(t. ex. en terrassformigt anlagd trädgård). —
Geol. Bland af naturen bildade terrasser skiljes
mellan ackumulationsterrasser, sådana terrassformiga
anhopningar af grus och sand, som uppkastats af
vågorna vid forna hafs- och sjöstränder eller
uppstått som deltabildningar i forna sjöar och
haf, samt erosionsterrasser, genom hafsvågors,
bränningars eller strömmande vattens verksamhet i
förutvarande grus-, sand- eller andra aflagringar
utskulpterade terrassformiga afsatser (terrasshak
och terrassplan).
E. E.

Terrasse [-a’s], Claude, fransk tonsättare,
f. 1870, har haft framgång med operetter, bl. a. Les
travaux d’Hercule
(1901), Le sire de Vergy (1903)
och Monsieur de La Palisse (1904; "Ambassadören",
uppf. i Stockholm 1907), samt femaktsoperan Le
mariage de Télémaque
("Telemaks friarefärd", uppf. å
k. Operan i Stockholm 1910).

Terrassmur, bygnk. Se Mur, sp. 1368.

Terrasstak, bygnk. Se Takterrass.

Terrazzo [-ra’tså], petrogr. Se Sten, sp. 1200.

Terrazzogolf [-ra’tså-], ett slags helgjutna golf,
som utföras så, att en bruksartad massa, vanlig
terrazzo, granito eller mosaikterrazzo, utbredes och
bearbetas samt får hårdna. Vanlig terrazzo består
af bästa hydrauliska kalkbruk försatt med tegelmjöl
e. d. till lika delar och utlägges i ett lag af
2—3 cm. tjocklek på ett fast och hårdt underlag
af betong eller annan massa. Innan det öfre laget
hårdnat, öfverströs det med groft marmorgrus, som
stampas eller valsas in i massan. Sedan denna stadgat
sig och något torkat, afslipas ytan först medelst
tunga och grofva sandstensstycken och därefter med
finare sandsten och pimsten, hvarvid golfvet ofta
fuktas och aftvättas med vatten. Efter någon tids
uttorkning oljas golfvet ett par gånger och bonas med
vax. För att få golfven, som läggas i stora ytor,
så sprickfria som möjligt vid torkningen har man
uppdelat ytan i smärre rutor af 2—3 m. sida genom
inlagda fina metalllister eller ränder af små kubiska
marmorbitar, hvilka åtgärder dock icke alltid visat
sig till fyllest. Vid golfläggning med granito strös
icke marmorgruset ut öfver massan, utan inblandas i
denna före dess utläggning. Mosaikterrazzo utföres
så, att utsorterade marmorbitar inläggas i massan
för hand och efter ett gifvet mönster. Terrazzogolf,
som visat sig vara slitstarka, täta och okänsliga för
vatten samt lätta att rengöra, användas i förstugor,
öppna korridorer, toaletter o. d. Dylika golf äro
inlagda i Dramatiska teaterns i Stockholm korridorer
och kapprum till bottenvåningen samt parketten och
första raden och ha efter mer än 10 års bruk visat
sig varaktiga.
P. Ax. L.

Terre à terre [täratǟr; fr., jord], ridk., benämning
på en rörelse, tillhörande högre skolridning (se
d. o.), hvarvid hästen rör sig i tvåtaktsgalopp,
d. v. s. under hög grad af samling på en gång
lyfter och äfven åter nedsätter på marken såväl
båda frambenen som ock därefter båda bakbenen.
B. C—m.

Terre haute [te’ri hå͡ut], stad i nordamerikanska
staten Indiana, nära dess västgräns, vid östra
stranden af den segelbara Wabashfloden, vid
Wabash—Erie-kanalen och vid flera järnvägslinjer
(den viktigaste sammanbindande S:t Louis
och Indianapolis). 63,530
inv. (1914). Lärarseminarium, polytekniskt
institut. I trakten finnas rika stenkolsgrufvor, som
jämte de lätta kommunikationerna skapat en storartad
industri.
(H. W—k.)

Terre-neuve [tärnö’v], franskt namn på Newfoundland
(se d. o.).

Terrenhos [tərra’njos], port. (sing. terrenho,
af lat. terra, jord), meteor., kallas af
portugiserna de i Ostindien förekommande heta
vindarna. På kusten af Koromandel härska de i juni,
juli och aug. under 3—4 dagar i följd, och någon
gång blåsa de oafbrutet längre tid, t. o. m. i
12 dagar. Dessa vindar äro ytterst varma och
bli synnerligen besvärande genom det myckna heta
stoft och damm, som de drifva upp och kringföra.
B. E.

Terre-noire [tärnωār], stad i franska dep. Loire. 4
km. n. ö. om S:t Étienne. 2,881 inv. (1901; som kommun
5,264 inv.). Järnbruk, kolgrufvor.

Terre-noiremetoden [tärnωār-], metall., sättet
att framställa tät götmetall genom att bibringa
den en tillräckligt hög halt af kisel och mangan,
hvarigenom gasernas afskiljande vid stelnandet
med åtföljande blåsbildning förhindras. Sedan
detta förfaringssätt vunnit allmänt insteg inom
järnhandteringen och kan betraktas som en särskildt
för stålgjutgodstillverkningen generell metod, har
benämningen, som härleder sig från Terre-noire (se
d. o.), där metoden på 1870-talet först användes,
numera kommit ur bruk.
F. S—e.

Terresin (af lat. terra, jord), ett af Busse i
Leipzig uppfunnet asfaltsurrogat, som består af tjära,
lera, kalk och svafvel.

Terre-socker [tǟr-; af fr. terre, jord, lera]. Se
Socker, sp. 218.

Terrester, Terrestrisk (lat. terrestris, af terra,
jorden), som härstammar från, tillhör eller har
afseende på jorden, jordisk. — Terresterkikare,
kikare, hvarmed man betraktar föremål på jordytan. Se
Astronomiska instrument, sp. 289. — Terrester
navigation
. Se Navigation, sp. 633. —
Terrester ortlinje. Se Navigation, sp. 634. —
Terrester refraktion, astron., ljusstrålarnas
brytning, under det de genomlöpa endast en del af
atmosfären. Till följd af tryckets och temperaturens
förändring från lager till lager af atmosfären
och luftens häraf beroende, från punkt till punkt
växlande brytningsförmåga är ljusets rörelse genom
atmosfären i allmänhet icke rätlinig, utan det
fortplantar sig utefter en krökt linje. Beloppet af
denna krökning och af skillnaden mellan den sålunda
genom atmosfären observerade riktningen till ett
föremål (d. v. s. tangenten till ljusstrålens kurva,
dragen genom ögat) och den sanna riktningen (som
man skulle ha iakttagit, om luften icke existerat)
är lätt att beräkna, då ljusstrålen, såsom när det
gäller himlakropparna, genomlupit hela atmosfären
från dess yttre gräns till ögat. Den astronomiska
refraktionen i zenitdistansen z för en stjärna
kan sättas under formen α. tg z, hvarest α är en
kvantitet, som för icke alltför stora värden af z
blott föga varierar med z. Mera invecklad blir saken,
då det gäller att utreda ljusstrålens böjning, under
det att den genomlöper endast en del af atmosfären,
och att bestämma felet i den riktning, i hvilken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:04:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfch/0504.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free