- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
1041-1042

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tham, Gustaf Sebastian - Tham, Karl Vilhelm August - Tham, Vollrath Henrik Sebastian - Tham, Gustaf Vilhelm Sebastian

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

grufva och metallverk och var 1835—51
ord. innehafvare af befattningen, en svår plats under
en tid, då krafvet på näringsfrihet och aflyftande
af statens förmynderskap gjorde sig starkt gällande
och föranledde ett mångtal förslag ang. omorganisation
af det gamla bergverkets öfverledning. T. deltog med
verkligt nit och intresse i lösningen af dithörande
frågor och visade sig därvid ega öppen blick för
det goda i de nya sträfvandena, om än han ock
ansåg statens rätt och makt ej böra allt för mycket
kringskäras. Af gammalt ansågos bergslagsdelegarna i
Falun vara en svårstyrd och själfrådig korporation,
men genom duglighet och goda ämbetsmannadygder
förstod T. att ej blott häfda sin ställning,
utan äfven vinna fjärdepartsegarnas aktning och
förtroende. Ett motstånd, som han dock icke förmådde
besegra, kom från en honom underställd ämbetsman,
geschwornern G. A. Lundhqvist, som 1845 tillträdde
sin tjänst vid Falu grufva och snart genom stark
företagsamhetsifver och trots utpräglad djärfhet
i planer och förslag drog på sin sida en stor
del af bergslagsdelegarna och trädde i opposition
emot T. Denna omständighet anses ha påskyndat T:s
afskedstagande. Som förmögen privatman och delegare i
ett flertal företag inom bergshandteringen sysslade
han därefter hufvudsakligen med egna affärer.

3. Karl Vilhelm August T., den föregåendes broder,
historiker, geograf, f. 22 juli 1812 på Forsvik,
Undenäs socken, Skaraborgs län, d. 12 juli 1873 i
Lienz, Tyrolen, under en resa, blef 1825 student
i Uppsala, 1836 filos. magister och 1837 docent
där samt 1843 lektor i historia vid Strängnäs
gymnasium, hvilken befattning han 1850 utbytte
mot en dylik vid krigsakademien på Karlberg. T.
hade då redan länge idkat ett flitigt och
samvetsgrant författarskap, öppnadt med
Historiskt-statistiska underrättelser om
Norge
(I, 1840) och fortsatt genom Franska
kyrkans ställning sedan revolutionens början
(I,
1844), Bidrag till svenska riksdagarnes och
regeringsformernas historia från midten af sjuttonde
århundradet
(2 dlr, 1845—48), ett sammandrag af
Thiers’ "Franska revolutionens historia" (1845)
samt i synnerhet en värderik, tyvärr oafslutad
Beskrifning öfver Sveriges rike (2 bd, 1849—55),
upptagande Örebro, Västerås, Uppsala, Stockholms,
Södermanlands och Östergötlands län. Utom ett
par läroböcker m. m. utgaf han vidare "Sveriges
rikes ridderskaps och adels riksdagsprotokoll med
tillhörande handlingar från sjuttonde århundradet"
(3 dlr, 1855—58, omfattande riksdagarna 1627—44;
forts. af B. Taube och S. Bergh).

4. Vollrath Henrik Sebastian T., son
till T. 2, industriidkare, f. 27 okt. 1837 på
Samuelsdal vid Falun, d. 28 okt. 1909 i Stockholm,
blef student i Uppsala 1854, studerade vid Falu
bergsskola 1859—60, fick anställning vid
Husa kopparverk 1861, blef disponent där 1867, vid
Klotens bruks a.-b. 1875 och vid Grängesbergs
gruf-a.-b. 1883 samt verkställande direktör
för Trafik-a.-b. Grängesberg—Oxelösund 1897. 1899—1905
var T. led. af Första kammaren för Örebro län.
Han tjänstgjorde i flera af riksdagens utskott samt
var från 1900 suppl. för fullmäktige i Riksbanken.
Äfven i flera k. kommittéer togs
hans arbetskraft i anspråk, bl. a. i
vattenfallskommittén 1900—03. T. utsågs 1901 till
e. o. fullmäktig i Järnkontoret. — T:s son Vollrath
Henrik Sebastian T
., f. 28 maj 1867 på Åvike, är
verkställande direktör för Bergvik-Ala nya a.-b.,
sedan 1917 led. af Järnvägsrådet och är ordf. hos
stadsfullmäktige i Söderhamn. Dennes broder Karl Percy
Sebastian T
., f. 4 juni 1869 på Husa, Jämtlands län,
genomgick Falu bergsskola 1893—94 och dref därefter en
mycket omfattande import- och exportaffär i Stockholm
med filialer i Oxelösund och Hull (England) samt
är verkställande direktör eller styrelseledamot i
åtskilliga bolag.

illustration placeholder

5. Gustaf Vilhelm Sebastian T., den föregåendes
broder, bruksegare, industriman, f. 5 sept. 1839 på
Samuelsdal vid Falun, d. 2 aug. 1911 i Huskvarna,
aflade studentexamen 1855 och genomgick högre
artilleriläroverket på Marieberg, praktiserade
1860—62 vid Motala verkstad, men fortsatte
därefter sin utbildning genom anställningar och
studier vid åtskilliga varf och maskinverkstäder
i utlandet. 1870—74 innehade han anställning som
ingenjör vid Motala verkstad och sedermera som
disponent vid Ankarsrums bruk samt var 1876—1911
verkställande direktör för Huskvarna vapenfabriks
a.-b. och ordf. i detta bolags styrelse, en period,
som betecknades af storartad utveckling för bolaget,
hvars framstående ställning inom vapenindustrien under
T:s ledning i hög grad förkofrades. Verksamheten
utvidgades till allt flera områden inom
metallindustrien, utom den gamla välkända, alltjämt
moderniserade tillverkningen af jaktgevär, särskildt
fabrikation af spislar, kaminer, symaskiner och
velocipeder. T. var en af föregångsmännen inom landet
för ett rationellt ordnande af arbetarbostadsfrågan,
i det att på hans initiativ möjligheter bereddes
Huskvarna vapenfabriks-a.-b:s personal att med
understöd från bolaget anlägga egna hem (se
fig. till art. Arbetarbostäder, sp. 1320 och
1323—24). För Huskvarna samhälle, som under T:s
direktörstid erhöll stadsrättigheter, nedlade
han likaledes ett omfattande och oegennyttigt
arbete. T. representerade 1887—91 Jönköpings län
i riksdagens Första kammare, var Sveriges ombud
vid arbetarskyddskongresserna i Berlin 1890 och
i Bruxelles 1897, blef 1899 led. och 1900 ordf. i
förliknings- och skiljedomskommittén samt var 1905 en
af underhandlarna angående handelstraktat mellan
Sverige och Tyskland. I sin politiska verksamhet
anslöt sig T. närmast till den protektionistiska
högern, men intog i bl. a. rösträttsfrågan en
själfständig, framstegsvänlig ståndpunkt. T. var sedan
1899 led. af Vet. akad. — T :s broder Fredrik August
Sebastian T
., f. 10 april 1847 på Samuelsdal, en
tid fartygsbefälhafvare, sedermera stationsinspektor,
har egnat sig åt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:15 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0551.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free