- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
1049-1050

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thaulow, Johan Fredrik - Thaulow, Fritz - Thaumas - Thaumatopteris - Thausing, Moritz - Thauvonius, Abraham - Thaya - Thayer, Alexander Wheelock

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


2. Johan Fredrik T., militärläkare, son till
den föregåendes broder Moritz Kristian Julius T.
(f. 1812, professor i kemi vid Kristiania
universitet sedan 1844, d. 1850), f. 22 maj 1840 i
Kristiania, d. 24 april 1912, tog 1864 läkarexamen,
blef 1881 direktör för rikshospitalet och 1883
generalkirurg och chef för arméns läkarkår samt
var 1889—1909 sanitetsgeneral och chef för härens
sanitetsväsen, från 1892 därjämte för marinens.
Hans verksamhet blef af grundläggande
betydelse såväl i teoretisk-organisatoriskt
som i administrativt-praktiskt hänseende. Han var
därjämte i många år ordf. i den norska afdelningen
af Röda korset, intog en ledande ställning i Norges
försvarsförening och var teknisk delegerad för Norge
vid fredskonferensen i Haag 1899.

illustration placeholder

3. Fritz T., den föregåendes kusin, målare, f.
20 okt. 1847 i Kristiania, d. 5 nov.
1906 i Volendam i Holland, blef student i
Kristiania 1866, ämnade bli apotekare liksom fadern,
tog farmaceutisk examen, men for 1870 till akademien
i Köpenhamn och började studera marinmåleri för
F. Sörensen, fortsatte därefter sina målarstudier
för Gude i Karlsruhe, men öfverflyttade snart till
Paris. Efter världsutställningen 1878 flyttade
han hem till Norge och var en af de målare,
som förde med sig dit det då moderna måleriets
grundsatser och sträfvanden. Han blef en af förarna
och af förgrundsgestalterna i norskt konstlif,
ifrigt agiterande i frågor rörande konstvård och
utställningsförhållanden. Han bildade friluftsskola
i Modum 1883 och väckte hos unga målare lust att
studera hemlandets natur. Själf målade han med
förkärlek i olja och i pastell motiv från småstäder
och älfstränder, tidig vår, snövinter, sol öfver
snö, rinnande vatten. Från 1891 var han åter
bosatt utomlands, sist i Paris. Under detta skede
återgick han till ateljémåleri, blef en raffinerad
kolorist, elegant salongsmålare och kosmopolit i
sin konst, målade motiv från Frankrike, Holland,
Italien, Spanien, Nord-Amerika; bl. a. natteffekt
i gamla sofvande städer, månsken i parker,
regnstämningar, skymning. Han vann världsrykte
och hade god marknad, ej minst i Amerika. I norska
Nationalvärnet representeras T. af Gata i Kragerö
(1882), Fors vid Modum (1883), Midnatt (1897),
franska och spanska målade studier, raderingar i
färg. Stockholms Nationalmuseum eger ett Kustmotiv
(1879), en pastell Islossning (1887), ett norskt
landskap i sol och skarsnö (1892) och en fransk
månskensstämning Slagskuggor (inköpt 1899). T. är
vidare representerad i museer i Göteborg (3 nummer),
Köpenhamn, Berlin, München, Bruxelles, Venezia,
Luxembourg-museet i Paris m. fl. T. blef led. af
svenska konstakademien 1897 — sedan 1890 var han
hedersled. af akademien i München. Ett urval af hans
piggt skrifna tidningsartiklar och småskisser
utgafs efter hans död i bokform, I kamp og i fest (2
uppl. 1908).
1—2. K. V. H. 3. G—g N.

Thaumas, en af den grekiska mytologiens formlösa
urtidsgestalter, son af Pontos (hafvet) och Gaia
(jorden). Namnet T. betyder "undermannen" och
betecknar honom som en personifikation af hafvets
underfulla värld. Han var fader till harpyorna och
Iris.
A. M. A.

Thaumatopteris Göppert, paleobot., ett
fossilt ormbunksläkte med krypande rhizom (se
Rhizomopteris), från hvilka de långskaftade
bladen uppstego. Dessa voro solfjäderformiga,
fotlikt delade, med långa parbladiga primärsegment
och jämbreda, helbräddade eller i kanten vågiga
småblad. Sporplättarna voro tättställda och
uppbyggdes af sporangier med ledad ring. En art
(Th. Schenki) är utmärkande för en viss horisont
inom de kolförande rätiska aflagringarna i Skåne.
A. G. N.

Thausing, Moritz, tysk konsthistoriker, f. 1838 i
Böhmen, d. (genom själfmord) 1884, var sedan 1872
professor i konsthistoria vid Wiens universitet. Hans
mest betydande arbete är den stora monografien
Dürer. Geschichte seines lebens und seiner kunst
(1875; 2:a uppl. 1884).
(G—g N.)

Thauvonius, Abraham, biskop, f. 1622 i Hallikko,
d. 27 jan. 1679 i Viborg, antecknades som student
i Åbo 1639, promoverades i Dorpat 1647 till filos.
magister samt utnämndes 1649 till physices och
botanices professor vid Åbo akademi. T. blef
1659 teol. professor och promoverades 1665 till
teol. doktor. Efter att sedan 1667 ha varit
superintendent i Narva intog han 1672 biskopsstolen
i Viborg. Som professor i botaniken företog T. ofta,
åtföljd af ett stort antal studerande, botaniska
exkursioner och förberedde sålunda en på iakttagelse
grundad naturforskning. Men som naturvetenskaplig
författare är han rent spekulativ. En af honom 1650
utgifven afh. De forma behandlar formen som den
inre orsak (grund), som bestämmer en naturkropps
tillvaro och framträdelsesätt. I en senare afh., De
anima in genere
(1652), hvilken kan betraktas som en
fortsättning af den föregående, undersöker han själen
som "grundbestämningen till fortsatt verksamhet i
en organiserad naturkropp" och betraktar själen som
vegetativ, sensitiv eller rationell.
M. G. S.

Thaya, största bifloden till March, i södra Mähren
och norra Nedre Österrike, har östligt, omkr. 280
km. långt lopp och inmynnar i March från höger,
vid Hohenau. Mycket fiskrik.
H. W—k.

Thayer [the͡i’ə], Alexander Wheelock, amerikansk
musikskriftställare, f. 1817 nära Boston, d. 1897 i
Trieste, blef assistent vid Harvard-universitetets
bibliotek, gjorde från 1849 i Tyskland förstudier
till en större biografi öfver Beethoven, anställdes
1860 vid amerikanska beskickningen i Wien och
blef 1865 amerikansk konsul i Trieste. Han utgaf
först Chronologisches verzeichniss der werke
L. v. Beethovens
(1865) och utgaf 1866—79 bd
I—III af sitt stora verk Ludwig van Beethovens
leben,
hvari han särskildt gaf en sann bild af
mästaren som personlighet, belyst genom en massa
smådrag. Originalmanuskriptets tyske öfversättare
H. Deiters fogade sedan därtill estetisk analys af
tonverken, likaså

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:04:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfch/0555.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free