- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
1063-1064

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thelaus, Viktor Magnus - Thelberg - Thelenpannor - Thelephora - Thelephoraceae - Thellung, Albert - Thelning, Emanuel - Thelott, Filip Jakob - Thelott, Olof - Thelott, Anna Maria - Thelott, Filip Jakob d.y. - Thelyphonidae - Thema - Themeda - Themis

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1063

Thelberg-Themis

1064

många bidrag i "Tidskr. för skogshushållning"
(se d. o.) och andra tidskrifter Kuberings-
och cirkelyt-tabeller (1862), Om skogarne och
skogsväsendet (1865), Om skogarnes betydelse
jör klimatet och jordbruket m. m. (1867),
Iakttagelser rörande skogsväsendet (1868)
och Skogsteknologi 1-11 (1874 och 1876).
G-Sch.

Thelberg. Se T hal b er g, G.

Thelenpannor, kem. Se Soda, sp. 241.

Thele’phora, bot. Se Thelephoracese.

Thelephoräceae, bot., benämnes en svampfamilj bland
Hymenomycetes. Fruktkroppen är hinnaktig eller
Läderartad, mer eller mindre skorplik och fastvuxen
vid underlaget, trattlik, mussellik eller busklik
eller differentierad i hatt och fot. Hymeniet är
glatt, vårtigt eller skrynkligt. Många arter af
släktena Corticium och Stereum växa på döda grenar
och stubbar, timmer och sågad ved, hvars bränslevärde
däraf kan försämras. Thelephora-arterna växa på marken
i skogar och ha trattlik eller mussellik, i kanten
fransad eller flikig, eller busklikt grenig, seg
fruktkropp. T. laciniata gör skada genom att kväfva
unga trädplantor. I skogar förekommer tämligen allmänt
trumpetsvampen, Gråterellus cornucopioides, som har
trumpetformig, svart, på utsidan grå hatt. Om den
hithörande Coniophora se Timmersvampar. Den svamp, som
i förening med blågröna alger utgör Basidiolichenes
bland lafvarna (se L a f v a r, sp. 805), hör till
Thelephoracew. G. Ir-m.

T hel l ung, Albert, schweizisk botanist, f. 12
maj 1881 i Zürich, filos, doktor, privatdocent,
assistent vid universitetets botaniska trädgård
i Zürich, är deskriptiv botanist och har
under sina systematiska arbeten särskildt
främjat den nyare nomenklatur-forskningen. Af
hans afh. äro de nämnvärdaste Beiträge zur
nomenklatur der schweizerflora (1906 -07,
jämte H. Schinz), Die gattung Lepidium (1906),
Beiträge zur adventivflora der Schweiz (1906-07),
La flore adventice de Montpellier (1911-12),
Amarantus (i Aschers och Graebners "Synopsis").
C. Lmn.

Thelning. 1. Emanuel T., målare, f. 1767 i
Västergötland, d. 1831 i Petersburg, var elev af
konstakademien i Stockholm samt lär särskildt
ha blifvit handledd af Desprez och Pilo Han
öfver-flyttade tidigt till Finland, bosatte sig 1798 i
Helsingfors och målade sagda år altartaflan i Yichtis’
kyrka (förstörd af vådeld 1818). Då landtdagen i Borgå
18’J9 sammanträdde, beslöt T. föreviga denna händelse
genom ©n stor porträtt-tafla, hvilken han fullbordade
under det närmast följande årtiondet. Han flyttade
till Petersburg, fick 1820 af staten en pension
af 600 rubel årligen för sin återstående lifstid,
men lyckades ej få sälja målningen. Den inköptes
från hans änka och finns i Stiftsstyrelsens lokal
i Borgå, f. d. gymnasiebyggnaden. - 2. Karl August
T., läkare, f. 30 april 1791 i Västergötland, d. 16
okt. 1848 i Stockholm, blef student i Uppsala 1810,
deltog som bataljonsläkare i tyska kriget 1813 samt
blef 1817 med. licentiat, 1819 kir. magister och 1822
med. doktor i Uppsala. Redan 1819 hade han utnämnts
till adjunkt i praktisk medicin vid Karolinska
institutet. 1821-22 tjänstgjorde han som öfverläkare
vid Serafimerlasarettet, och 1822 blef han lifmedi-kus
hos kronprinsen. Sedan han 1829 befordrats

till öfverfältläkare, arbetade han ifrigt
på den militära sjukvårdens förbättring och
genomdref omskapningen af garnisonssjukhuset i
Stockholm, "hvilket han satte i det förträffliga
och ändamålsenliga skick, som det eger och som
utmärker det framför de flesta dylika inrättningar i
Europa". T. blef 1844 förste tjänstgörande lif-medikus
hos Oskar I. Han invaldes 1840 i Vet. akad.
1. -m.’ 2. R. T-dt.

The’lott, svensk konstnärssläkt. Dess stamfader var
1. Filip Jakob T., gravör, f. i Schweiz, hvilken
vid midten af 1670-talet inkallades till Uppsala af
Olof Rudbeck d. ä. "till att betjäna den studerande
ungdomen, förnämligast med matematiska och mekaniska
instrumenter", hvarjämte han användes som kartgravör
och träsnidare. Så har han signerat ett flertal af
kartbladen i atlasbandet till "Atlantica" (1679) och
säkerligen utfört äfven träsnitten där. Han lefde
ännu 1702 i Uppsala, i hög ålder. - 2. O l of T.,
den föregåendes son, gravör, f. i Uppsala, utförde
tämligen medelmåttiga porträtt i kopparstick, såsom
J. Svedberg (1700), J. Linnerius och N. Gyllenstierna
(1720), samt kartor m. m. Han lefde ännu 1723. -
3 Anna Maria T., förmodligen den föregåendes syster,
utförde i träsnitt utsikter af städer i Sachsen (1706)
och figurer i Peringskiölds bibliska släktregister
(1713) samt graverade i koppar fron-tespiser
o. s. v. - 4. Filip Jakob T. d. y., förmodligen
broder till de båda föregående, tecknare och gravör,
d. 10 juni 1750, blef löjtnant vid artilleriet samt
gaf ritundervisning befordrades omkr. 1735 till
akademiritmästare i Uppsala. Han utförde smärre
målningar i gouache, mestadels kopior, samt träsnitt
för disputationer, kopparstuckna vinjetter för bibeln
1711, "Dygdeträdet" (stort folioträsnitt 1737) m. m.
1-4. -m.»

Thelypho’nidae, T hel y’phonus, zool. Se
Gisselskorpioner, sp. 1213.

The’ma (plur. the’mata], grek., kallades
provinser i östromerska riket från Leo III:s tid
(717-741). I st. f. den diokletiansk-konstantinska
indelningen i prefekturer, under dem dieceser och
under dem provinser, hade Leo, sedan han a f visat
arabernas angrepp, uppdelat riket i ett stort antal
militärkommandon, som kallades themata. (Så hade
nämligen förut från Mauritius’ tid legionerna i den
stående hären benämnts, hvadan det föll sig naturligt
att med samma ord benämna de provinser, som legionerna
skulle skydda.) Befälhafvarna i dessa themata kallades
strateger och förenade i sin hand både den militära
och civila förvaltningen. Strategen skötte dock ej
finansförvaltningen, som besörjdes af en protonotarie,
direkt lydande under riksskattmästaren eller
kejsaren. Themaindelnin-gen förändrades ofta efter
behof vet för tillfället. Konstantin Porfyrogennetos
skref en bok därom. J-C.

Themeda Forsk., bot., grässläkte, nära släkt med
Andropogon, med 9 arter i Gamla världens varmare
länder. Mest bekant är T. ciliata (Anthistiria
cili-ata), k ä n g u r u g r ä s e t (se
d. o.). G. L-m.

The’mis, astron., en af Saturnus’ månar, upptäckt
af W. H. Pickering 1904. Den har en omloppstid af
omkr. 20 dygn 20 timmar. På grund af sin ytterst
ringa ljusstyrka (den är svagare än en stjärna af 17
:e storleken) torde den knappast vara direkt synlig
ens i de starkaste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 06:14:01 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0562.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free