- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
1097-1098

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thessalonika - Thessalos - Thessleff - Thestrup, Hans Nikolaj - Theta - Thetes - Thetford - The time is out of joint - Thetis - Thetishår - The upper ten - Theuriet, Claude Adhémar André

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

konung Kassandros (se d. o.) en ny rikshufvudstad,
som efter hans gemål erhöll namnet T. Under romerska
tiden var det provinsstyrelsens säte. Aposteln Paulus
bildade där en af de äldsta kristna församlingarna,
till hvilken två af hans i nya testamentet upptagna
bref äro riktade (se Tessalonikerbrefven). Genom
sin förträffliga hamn utvecklade T. sig tidigt
till en handelsstad af första rang, en betydelse,
som det ännu i dag bibehåller. Dess nuv. namn är
Saloniki (se d. o.). Af den forna stadens praktfulla
byggnadsverk finnas ännu många lämningar i behåll.
A. M. A.

Thessalos (grek. Θεσσαλός), grekiska
läkare. 1. T. från Kos, son till Hippokrates
(d. omkr. 370 f. Kr.), skall ha varit anställd
vid macedoniska hofvet och författare till många
skrifter i sin vetenskap. — 2. T. från Tralles, lefde
under Neros regering (54—68 e. Kr.) och tillegnade
honom ett par läroböcker. Han hade stor popularitet
i Rom och en massa lärjungar, som han utfäste sig
att göra till läkare på sex månader. Han blef så yr
af sina framgångar, att han satte sig öfver allt,
hvad den samtida läkarvetenskapen lärde, såg med
förakt ned på själfve Hippokrates och lät på sin
grafsten vid Appiska vägen inhugga det grekiska ordet
Iatronikes ("läkarnas främste"). Hans föreskrifter,
t. ex. användningen af dragplåster och senapsdegar,
funno emellertid stor anklang i hela forntiden
och långt senare samt användes i synnerhet vid
invetererade svullnader.
J. C.

Thessleff. Se Thesleff.

Thestrup, Hans Nikolaj, dansk militär, f. 1794 i
Næstved, d. 1879 i Köpenhamn, förde 1848 bataljon
i träffningarna vid Bov och Slesvig samt 1849 i
Sundeved, avancerade till öfverste och kommenderade
1850 med stor duglighet en brigad vid Helligbæk
24 juli och dagen därpå vid Isted. 1852 blef han
generalmajor, 1857 generalinspektör för infanteriet
och i dec. 1859 krigsminister. Som sådan genomdref
han flera förbättringar i härens organisation,
men kunde utverka hvarken nödiga bevillningar till
befästningsanläggningar eller pensioner åt gamla
och mindre brukbara officerare på grund af de andre
ministrarnas, särskildt finansminister Fengers,
motstånd. Han tog därför afsked i aug. 1863. I 1864
års krig användes han ej och erhöll s. å. afsked.
E. Ebg.

Theta, det grekiska alfabetets åttonde bokstaf (Θ, ϑ),
som sannolikt uttalades som det "hårda" engelska
th (möjligen med dragning åt f). Som taltecken används
det för 9 (ϑ‘) och 9000 ().

Thetes (grek., daglönare) kallades i det forna Aten
medborgarna inom den lägsta af de fyra klasser, i
hvilka Solon med hänsyn till förmögenhetsvillkor
indelat de attiske medborgarna. Till thetes
räknades alla, hvilkas årliga inkomst icke uppgick
till värdet af 150 (enligt Aristoteles 200) medimner
säd eller motsvarande kvantitet af olja och vin. De
voro fritagna från alla utskylder och åtminstone i
regel från krigstjänsten i tung rustning eller som
hopliter (se d. o.). I stället voro de under äldre tid
uteslutna från alla statsämbeten. Dessa stadganden
undergingo dock med tiden väsentliga rubbningar.
A. M. A.

Thetford [the’tfəd], stad i England, i grefsk.
Norfolk, vid den lilla floden Thets förening med
Little Ouse, som är segelbar dit. 4,780 inv. (1910)
i staden, 10,060 inv. i omgifvande landtdistrikt
med samma namn. I östra delen af staden ligger
en jordvall, 300 m. i omkrets och 30 m. hög,
sannolikt det största af de keltiska jordverken i
England. T. antas ligga på samma plats som romarnas
Sitomagus. På saxernas tid kallades platsen Theodford
och var hufvudstad i Östangeln. Under heptarkien
(se England, sp. 603) ödelades den flera gånger af
danskarna.
(H. W—k.)

The time is out of joint [thə ta͡i’m iṡ a͡ut əv dʃå͡i’nt],
eng., "ur led är tiden", citat från Shaksperes
"Hamlet", akt 1, scen 5.

Thetis (grek. Θέτις), grek. myt., en hafsgudinna,
dotter af Nereus och, enligt gudarnas rådslag, mot sin
vilja förmäld med Peleus (se d. o.), myrmidonernas
konung, åt hvilken hon födde sonen Akilles. Yngre
sagor motivera detta giftermål medelst en spådom,
att T. skulle komma att föda en son, som blefve
mäktigare än sin fader, hvarför gudarna af omsorg
om sin egen säkerhet beslöto att ge henne till
maka åt en dödlig. Med sina systrar, nereiderna (se
d. o.), bodde T. i hafvets djup som en välvillig och
hjälprik gudomlighet. I synnerhet deltog hon med den
ömmaste moderliga omsorg i sin son Akilles’ öden.
A. M. A.

Thetishår, ett inom ädelstensindustrien som
smyckesten användt mineral, kvarts med inneslutna
fina, hårformiga kristaller af grönt hornblände,
strålsten eller asbest.
E. E.

The upper ten [thə ə’pə te’n], näml. thousand, eng.,
"de öfre tiotusen", de högmögende i samhället,
storfolket, "högdjuren".

illustration placeholder

Theuriet [töriǟ], Claude Adhémar André, fransk
författare, f. 8 okt. 1833 i Marly-le-Roi
(dep. Seine-et-Oise), d. 22 april 1907 i
Bourg-la-Reine (dep. Seine), tillbragte en stor del af
sin ungdom i Bar-le-Duc (Meuse) och dess natursköna
omgifning, hvilken han i sina berättelser och
skaldestycken mästerligt skildrat, liksom han senare,
under några års vistelse i Tours, hämtade flera af
sina yppersta berättelser från Loires solbelysta
stränder. Hans första poetiska försök trycktes i
"Journal de la Meuse" (1850), innan han ännu afslutat
sina skolstudier. Sedermera, då han kom till Paris för
att aflägga sina juridiska examina, lyckades han till
en början få några kortare poem intagna i "Revue de
Paris" (1853) och därefter några mera betydande alster
i "Revue des deux mondes" (1857). Emellertid hade
han inskrifvit sig i finansministeriet, där han efter
hand befordrades till byråchef, hvilken befattning han
frånträdde 1886. Jämte sina ämbetsgöromål fortsatte
han förnämligast i "Revue des deux mondes" och några
periodiska blad en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:04:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfch/0579.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free