Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thirlwall, Connop - This - Thisbe - Thiselton-Dyer, sir William Turner - Thiset, Andreas - Thisted - Thisted, Valdemar - Thistedahl, Ole Kristian - Thisted amt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
studera latin vid tre och grekiska vid fyra års
ålder, blef 1814 student i Cambridge, studerade en
tid juridik, men öfvergick till den prästerliga banan,
var några år universitetslärare, blef 1834 kyrkoherde
och 1840 biskop af S:t David’s, från hvilket ämbete
han 1874 tog afsked. Som kyrkopolitiker var han
frisinnad. Från ungdomen hade klassiska studier
varit hans käraste sysselsättning. Han öfversatte
(i förening med J. Hare) Niebuhrs "Römische
geschichte" till engelska (1828 ff.) och skref
själf en mycket högt uppskattad History of Greece
(6 bd, 1835—47). Postumt utgåfvos hans Remains,
literary and theological af J. J. S. Perowne (3
bd, 1877—78), Letters, literary and theological af
J. J. S. Perowne och L. Stokes (1881) och Letters
to a friend af A. P. Stanley (s. å.). T. ligger
begrafven i Westminster abbey i samma graf
som sin skolkamrat historikern Grote. Jfr
en nekrolog i "Edinburgh review", vol. 143.
V. S—g.
This l. Thinis (egypt. Pa-en-hor, Tennu,
Teni), en af Egyptens äldsta städer, enligt uppgift
boningsort för Menes (se d. o.), ligger v. om Nilen, 6
km. n. om Girgeh. Andra identifiera staden med Abydos
(se d. o. 2).
J. C.
Thisbe. Se Pyramus och Thisbe.
Thiselton-Dyer [thi’sltn da͡i’ə], sir William Turner,
engelsk botanist, f. 28 juli 1843 i Westminster,
blef 1870 professor i botanik vid Royal college
of science for Ireland, 1875 biträdande direktör
vid Royal gardens, Kew, och var direktör där
1885—1905. Han har fortsatt utgifningen af Harvey och
Sonders Flora capensis (påbörjad 1859) och Olivers
Flora of tropical Africa (påbörjad 1868) m. m.
C. Lmn.
Thiset, Andreas, dansk historiker, heraldiker,
f. 25 febr. 1850, d. 14 juli 1917, ingick 1883 i
riksarkivet, där han 1889 blef arkivsekreterare
och 1897—1915 var arkivarie. Sedan 1902 var
han sekreterare i Det kongel. danske selskab for
fædrelandets historie og sprog. Han var grundligt
bevandrad i den äldre danska adelns historia, hvarom
vittna dels mindre afh. (Niels Ebbesen, 1880 och 1890,
Den danske adels saakaldte forfald, 1898, m. m.), dels
en mängd utförliga stamtaflor, efter hand upptagna i
Danmarks adelsaarbog, som han jämte R. Hjort Lorenzen
utgaf sedan 1884. Vidare utgaf han Danske adelige
brevkister (1897) och var medutgifvare af Nyt dansk
adelslexikon (1904) samt afslutade H. Petersens verk
"Danske adelige sigiller i 13:e og 14:e aarh." och
utarbetade fortsättningen för 1400—1600-talen (1899—1905).
E. Ebg.
Thisted, dansk stad i nordvästra Jylland, vid en vik
af Limfjorden. 6,833 inv. (1916). Näringskällor
äro handel, sjöfart och fiske samt någon
fabriksindustri (maskinverkstaden "Thy"). 2 banker
och 1 sparbank. Amtmannen för Thisted amt residerar
där. Sedan 1882 står T. genom järnväg och ångfärja
öfver Oddesund i förbindelse med Struer och sedan
1904 med Fjerritslev och därigenom med Aalborg. På
kyrkogården har rests ett minnesmärke öfver
diktaren J. P. Jacobsen, som föddes och dog i T.
E. Ebg.
Thisted, Valdemar, dansk präst, författare, f. 28
febr. 1815, d. 14 okt. 1887, teol. kandidat 1840,
adjunkt vid högre realläroverket i Aarhus
1846—53, kyrkoherde i Nord-Slesvig 1855 och i
ett pastorat nära Kalundborg 1862—70, utgaf under
pseudonymen Emanuel St. Hermidad 1843 En vandring i
syden, där hans fantasi och framställningsförmåga
ersatte hans brist på autopsi. Senare följde flera
äfventyrsromaner, såsom Havfruen (1846), Tabt og
vunden (1848), Sirenernes ö (1852) och Familieskatten
(1855; sv. öfv. 1877), reseskildringar och lyriska,
episka och dramatiska dikter ("Danmark bestaaer",
1848), nu nästan alldeles glömda. Under intryck af sin
prästerliga verksamhet författade han Præstekald,
en samling breve af Herodion (1858), betraktelser
öfver kyrkliga förhållanden och prästens ställning,
och de följdes af Sögnedagsprædikener af præsten i
Hvilsted (1860). Största uppmärksamhet väckte dock T:s
Breve fra helvede af M. Rowel (1866, 4:e uppl. 1871;
öfv. till flera språk, bl. a., i sammandrag, till
sv., 1867), som jämte en moraliserande, fantastisk
teckning af de fördömdes tillstånd ger en sentimental
framställning af ett kärleksförhållande. Hans
sista bok var legendsamlingen Högholt (1868).
E. Ebg.
Thistedahl, Ole Kristian, norsk bibelöfversättare,
f. 15 aug. 1813 i Kristiansand, d. 2 juli 1876,
teol. kandidat 1834, var sedan 1842 adjunkt vid
katedralskolan i sin födelsestad, uppehöll sig
dock 1849—55 i Kristiania, upptagen af studier
för en bibelöfversättning och som handledare för
teologer. Hans öfv. af gamla testamentets kanoniska
böcker (1869) och apokryfiska böcker (1873) upptogos
i bibelsällskapets bibel 1888. T:s öfv. af nya
testamentet är deponerad i universitetsbiblioteket. Se
O. Kolerud, "Bibeloversætteren C. T." (1913).
K. V. H.
Thisted amt, danskt amt, omfattar nordvästra
delen af Jylland, n. och v. om Limfjorden (se
kartan till art. Danmark). Det består af 3 delar:
Vester Hanherred in. ö., med den mellan Skagerak och
Limfjorden framskjutande banken Bolbjerg (59 m.) och
den i fjorden utskjutande halfön Hannæs, landskapet
Thy, som i s. v. bildar den smala landtungan Agger,
hvarigenom Thyborönkanalen leder in från Nordsjön, och
i s. ö. genom en annan smal landtunga sammanhänger med
halfön Thyholm, som sträcker sig ned till Oddesund,
samt slutligen ön Morsö och några smärre öar i
Limfjorden. Areal 1,775 kvkm. 78,030 inv. (1916),
hvaraf 14,576 bo i städerna Thisted och Nykjöbing
(på Morsö). Strandbältet utmed Skagerak och Nordsjön
utgöres af dyner ("klitter") och sandhedar. Längre
in i norra Thy träffas två högslätter på krit-
eller kalkgrund: Hanstholm (högsta punkten är det 67
m. höga Hjærtebjerg) och Östholm, medan mellersta
Thy är ett kuperadt land med Ashöj (93 m.) som högsta
punkt. I Thy finnas många sjöar (hela ytinnehållet
är 54 kvkm.), af hvilka Nors sö har aflopp till
Nordsjön; däremot torrlades den stora Sjörring sö
på 1800-talet. I forntiden utgjorde Thy säkerligen
en eller flera öar. T. tillhör Jyllands bördigare
delar; dock består mer än 1/5 af arealen af hedar,
mossar och kärr. Af ytvidden brukades 1912 43,900
har till spannmålsproduktion, 13,800 upptogos
af rotfrukter eller andra produkter, 55,650 voro
betesmarker. Kreaturstammen var 1914 22,200 hästar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
