- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
1115-1116

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thiis, Jens Peter - Thijsen - Thimbron - Thimonnier, Barthélemy - Thing - Thingmannalid - Thingvalla - Thingvellir - Thinis - Thio- - Thiobacteria - Thionville - Thirion, Eugène Romain - Thirlby, Thomas - Thirlestone - Thirlmere - Thirlwall, Connop

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder

Thiis [tīs], Jens Peter, norsk konstförfattare,
museichef, f. 12 maj 1870 i Kristiania, på mödernet
af svensk härkomst, blef student 1888, slog sig
på konsthistoriskt studium och vistades 5 år i
utlandet, hvaraf 2 1/2 år i Florens. 1889 blef han
amanuens vid Skulpturmuseet och s. å. bibliotekarie
vid Konstindustrimuseet i Kristiania, 1893
föreståndare för det nybildade Konstindustrimuseet
i Trondhjem, som under hans ledning ordnades och
utvidgades i betydlig mån, och därefter för stadens
Konstgalleri. 1908 blef han chef för Konstmuseet
i Kristiania, som han äfven nyordnat och ledt med
lika mycken energi som sakkunskap. Bland museimän i
de skandinaviska länderna intar T. en framstående
plats. Som författare har han i främsta rummet
hedern af det omfattande och grundläggande verket
Norske malere og bildhuggere (3 dlr, 1904—07), har
sedan utgett Leonardo da Vinci. I. Florentinertiden
(1909, praktverk), texten till planschverket Norsk
malerkunst i Nationalgalleriet
(1912) samt Fransk
aand og kunst,
I (1917). T. har äfven verkat som
konstkritiker och som föreläsare; i den senare
egenskapen har han flera gånger besökt Stockholm.
G—g N.

Thijsen [te’jsen]. Se Anckarhjelm och Anckarstierna.

Thimbron. Se Thibron.

Thimonnier [-måniē], Barthélemy, fransk skräddare och uppfinnare, f. 1793
i L’Arbresle (Rhône), d. 1859 i Amplepuis, torde
ha varit den förste, som konstruerat en praktiskt
användbar symaskin. Efter fyra års arbete fick han
1830 färdig en sådan maskin, afsedd för kedjesöm
och konstruerad af trä. Tills. med en ingenjör
Braunier bildade han ett bolag för maskinens
tillverkning, och en verkstad med ett 80-tal
maskiner för tillverkning af uniformer kom till
stånd i Paris. Skrädderiarbetare, som funno sig
af maskinen hotade till sin existens, förstörde
emellertid verkstaden och maskinerna. T. måste
fly, och Braunier dog kort därefter. Emellertid
fann T. 1845 en ny bolagsman, Mognin, och en
fabrik anlades, hvarest symaskiner af järn och
förbättrad typ tillverkades. Nya motgångar följde
dock, och revolutionsåret 1848 bragte T. ånyo till
ruin.
Fmn.

Thing. Se Ting.

Thingmannalid l. Thinglid, den stamtrupp af 3,000
(eller 6,000) mest nordiska krigare, som Knut
den store (1014—35) upprättade till skydd för sitt
herravälde i England och hvilken inrättning han senare
förde öfver till Danmark, om än i ändrad form. Medan
thingmannaliden i England var en verkligt stående här,
var i Danmark blott en mindre del växelvis i tjänst
som konungens hird, medan hufvudstyrkan lefde spridd
i landet på sina gårdar och samlades blott en gång om
året för att förnya sitt löfte till konungen. Männen
uttogos företrädesvis från de stora släkterna, de där
själfva kunda skaffa sig den dyrbara utrustningen. I
Danmark kallades thingmannaliden också Vederlaget
och utgjorde ett krigiskt broderskap, hvari alla
voro jämlikar och hvars plikter och rättigheter voro
fastställda i en särskild lag, Vederlagsretten, som
blef den äldsta rikslagstiftningen. Thingmannaliden
förnyades under Knut VI (omkr. 1185) och fortlefde
till Erik Menveds tid (1286—1319); den blef grundvalen
för den senare danska adelsutvecklingen.
E. Ebg.

Thingvalla. Se Karlstad, sp. 1100.

Thingvellir [thingveddlir], isl. ("tingvallarna"),
en plats på Island i Arnäs-syssla, 50 km. från
Reykjavik, där alltinget hölls 930—1800. T. är ett
lavafält, som sträcker sig från den fiskrika insjön
Thingvallavatn norrut mot den utbrunna vulkanen
Skjaldbreidur. I ö. och v. begränsas det af två
milslånga klyftor, Almannagjá och Hrafnagjá, hvilkas
yttre väggar resa sig brant i höjden. På fältet
reser sig "Lagberget", genom rämnor i lavamassan
skildt från sin omgifning. T. utmärkes för stor
naturskönhet. Numera är där uppförd T. sockenkyrka.
E. Ebg.*

Thinis, stad. Se This.

Thio- (af grek. theion, svafvel) förekommer i kemiska
fackord. Se sammansättningar med Tio-.

Thiobacteria, bot., detsamma som
svafvelbakterier. Gruppen indelas i två
familjer: Beggiatoaceæ med färglösa celler och
Rhodobacteriaceæ (purpurbakterier) med rödt
eller violett färgadt cellinnehåll. Se vidare
Svafvelbakterier.
G. L-m.

Thionville [tiå̄vi’ll], stad och fästning. Se
Diedenhofen.

Thirion [-iå̄’], Eugène Romain, fransk målare, f. 1839,
d. 1910, målade bibliska och historiska motiv
(Mose utsatt på Nilen, 1885, Luxembourgmuseet),
martyrscener, dekorativa kompositioner
(Historien, 1891, i Hotel de ville) och porträtt.
G—g N.

Thirlby [thə̄’lbi], Thirleby, Thomas, engelsk prelat
och diplomat, f. omkr. 1506, d. 1570, fellow vid
Trinity hall i Cambridge, infördes af sin vän
ärkebiskop Cranmer vid Henrik VIII:s hof och blef
en af konungens kaplaner och flitigt anlitad i
diplomatiska missioner till Karl V. 1540 blef han
biskop som anhängare af den gamla tron, stod kvar
äfven under Edvard VI:s regering och gynnades af
Maria. Han deltog i domstolen öfver Cranmer, men
förföljde ej kättarna i sitt eget stift (Ely). Efter
Elisabets tronbestigning (1558) vägrade han aflägga
supremateden, afsattes 1559 och placerades 1560
i hederligt förvar i Lambeth palace, där han dog.
Hj. H—t.

Thirlestone [thə̄’lstən]. Se Maitland.

Thirlmere [thə̄’lmi͡ə], en 132 har stor sjö i engelska
grefsk. Cumberland, 1877 inköpt af staden Manchester,
som förvandlat den till reservoar för sin 1885—94
anlagda vattenledning, hvarvid sjöns yta utvidgats
till 322 har. Förbindelseledningen mellan sjön och
staden är 154 km. och går 23 km. genom tunnlar,
genom 10 vägundergångar samt på mer än ett tjugutal
broar öfver vägar och floder. Se Manchester,
sp. 719.
(H. W—k.)

Thirlwall [thə̄’ωå̄l], Connop, engelsk teolog och
historiker, f. 11 jan. 1797 i London, d. 27 juli 1875
i Bath, var ovanligt brådmogen, började

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:15 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0588.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free