- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
1127-1128

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thomaeus - Thoman, Ernst Filip - Thomander, Johan Henrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

namnet Thomæus, som af flera medlemmar under
1700-talet ändrades till Thomée och Thomé; en
af dem blef adlad Adelsköld (se d. o.). Se O. Thomé
e, "Slägten Thomæus (Thomée, Thomé och Adelsköld)",
1898. — Jöran Jakob T., teolog, kyrkohistoriker,
f. 5 april 1786 på Skepparp, Raflunda socken,
Kristianstads län, d. 8 aug. 1845, blef student i
Lund 1802 och egnade sig företrädesvis åt studiet
af teologi och modern litteratur samt prästvigdes
1809 och fick 1817 hofpredikants titel. I åtskilligt
gick han sin egen väg. Han ansågs för "läsarpräst"
och stötte på åtskilligt motstånd för sina sympatier
för den presbyterianska kyrkoförfattningen. 1828
befordrades han till kyrkoherde i Kristianstad
(tillträddes 1830). Tidigt uppträdde han som flitig
och omtyckt författare, först som prosaist och skald
i kristlig anda med Enslighetstankar af en ung
studerande jemte en samling af dess skaldestycken

(1810), där inflytandet af Lavater, Young, Ossian
m. fl. är märkbart, Sånger öfver Jesu lidande
(1812) och Försök till religionssånger för barn
(1816). Under sin långvariga adjunkstid egnade han
detta författarskap äfven åt kyrkohistorien, dels
genom original: Korta biographier öfver de berömdaste
theologer
(1815), Christna kyrkans historia i Sverige
(1817), länge den enda fulländade bok i sitt slag,
Svenska kyrkohistorien för skolungdom (1819)
och Märkvärdigheter ur allmänna kyrkohistorien
(2 dlr, 1827), dels genom öfv. efter Gessner,
Hess m. fl. Han fann dessutom tid för historiska
och biografiska skrifter, i hvilka han liksom
i de föregående småningom upparbetade sin stil
och sitt framställningssätt från en osjälfständig
kompilation till en mera vetenskaplig
hållning. Sådana voro Sveriges och Norges historia
och statskunskap
(skolbok, 1820; 2:a uppl. 1829),
Svensk Plutark (1820) och Verldens störste regenter
(1823; ny titelupplaga 1837). Hans befordran till
kyrkoherde gjorde intet märkbart afbrott i hans
skriftställeri, hvilket dock sedermera blef af
väsentligen teologisk art. Bland hans arbeten från
denna tid märkas Lefvernesbeskrifning om Erasmus
från Rotterdam
(1830), Jesus af Nazareth, berättelser
(1831), Korta granskningar af svenska församlingens
nya kyrkopsalmbok
etc. (1833) och Skandinaviens
kyrkohäfder
(2 dlr, 1835, 1838, en omarb. af hans 1817
utg. bok). T. var äfven framstående som predikant. Han
afled, träffad af blixten, på resa mellan Slöinge
och Harplinge. Efter hans död utgafs hans Minnesbok
för svenska prester
(med en lefnadsteckning af
P. Wieselgren, 1845). — T. var morbroder till
J. H. Thomander.
—rn.*

Thoman, Ernst Filip, ornamentsbildhuggare,
f. 1760 i Stockholm, d. 1833, var son af den från
Augsburg härstammande bildhuggaren Georg Gottlieb T.
(f. 1701, d. 1763). Bland hans i sitt
slag utmärkta arbeten må nämnas predikstolen och
altarprydnaden i Kungsholms kyrka, efter ritning
af Gjörwell, samt predikstolen i S:t Jakobs
kyrka. Han blef. led. af Konstakademien 1803.
—rn.*

illustration placeholder

Thomander, Johan Henrik, biskop, f. 16
juni 1798 i Fjälkinge prästgård, Kristianstads län,
d. 9 juli 1865 i Lund, hade inga lagvigda föräldrar.
Han uppfostrades hos sin mormoder, änka
efter kyrkoherde T. Thomæus och moder till
kyrkoherden J. J. Thomæus (se denne), och från
mödernesläkten erhöll han sitt tillnamn. Fadern var
en pastorsadjunkt Psarski, hvilken drog omkring
som obefordrad, ännu då den med honom obekante
sonen satt i stiftsstyrelsen. Modern, Maria Sofia
Thomæus, blef gift med en vid Höganäs bosatt
engelsman Th. Bond. T. blef student i Lund 1812,
men tvingades 1814 af ekonomiska skäl att mottaga
kallelse att förestå en kollegabefattning vid
läroverket i Karlshamn. Då han vid dess besättande
med ord. innehafvare gick miste om densamma, antog
han på förmånliga villkor kondition hos en handlande
Vinberg i samma stad, hos hvilken han stannade
i tio år. Under tiden aflade han prästerliga
examina, prästvigdes 1821 och förordnades till
predikant vid Karlshamns kastell. 1826 kallades
han till docent vid teol. seminariet i Lund,
blef 1831 e. o. teol. adjunkt, förbigicks vid
tillsättandet af domprostbefattningen s. å., men
blef 1833 professor i pastoral teologi och erhöll
1836 teol. doktorsvärdigheten vid Köpenhamns
universitet. Han blef 1845 professor i dogmatik
och moralteologi, 1847 2:e teol. professor och 1850
domprost i Göteborg, hvilken befattning han tillträdde
1851. 1856 efterträdde han H. Reuterdahl som biskop
i Lunds stift. 1840 hade han inträdt i det politiska
lifvet som medlem af prästeståndet, 1855 invaldes han
efter Atterbom i Svenska akad., som 1849 tilldelat
honom sitt stora pris för vältalighet i anledning af
hans s. å. utg. predikosamling.

T. var en synnerligen genialisk man, i hög grad
mångfrestande. När han 1830 sökte domprostbefattningen
i Lund, fällde K. A. Agardh, jämförande honom
med Reuterdahl, följande omdöme om honom: "T. är
en vida öfverlägsnare person, öfverlägsen genom
sin friska natur, sin duktiga kropp, sina lifliga
maner, sin hittighet, sin kvickhet, sin kännedom
om modern litteratur, sin förmåga att träda fram,
när det gäller, sin oförsynthet, sin dristighet,
sin aplomb, sitt sätt att göra sig själf viktig
och alla andra till bagateller. Han är duglig till
allt, till hofman, till småpoet, till statsman,
till litteratör, till öfversättare, till recensent,
till jurist, till präst, till professor, hvarför då
icke till domprost?" Agardhs på samma gång smickrande
som tadlande karakteristik af T. formades under den
stora striden om domprostbefattningen i Lund. Det
var säkerligen rättvist, att T. icke erhöll denna
befattning, som han jämte en del äldre, väl meriterade
män sökte. T. hade den tvifvelaktiga förtjänsten
att göra denna strid i högsta grad celeber. I
"Antivandalskrift", riktad särskildt mot medsökanden
A. Kahl, och i tidskr. "Gefion", som han utgaf tills.
med N. O. Ahnfelt, fick han rikliga tillfällen att
visa sin öfverlägsna förmåga som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:22 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0594.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free