- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
1135-1136

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thomas, George Henry - Thomas, Gabriel Jules - Thomas, Theodore - Thomas, William Widgery - Thomas, Sidney Gilchrist - Thomas, Arthur Goring

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för Stilla-hafs-fördelningen i Förenta staternas
armé. Biogr. af van Horne (1882) och Coppee (1894).
V. S—g.

Thomas [tåma’], Gabriel Jules, fransk skulptör,
f. 1824 i Paris, d. 1905, studerade vid École des
beaux-arts och erhöll 1848 Romerska priset för
Filoktetes. Bland hans följande arbeten äro Orfeus
(1855), Attila (1857), Eva (1859), Vergilius (1861,
i Luxembourg), Stefanus stenas (gafvelbild å S:t
Étienne du Mont, 1864) samt annan kyrklig plastik,
dessutom staty af skådespelerskan m:lle Mars
i Théâtre français (1865), karyatider i samma
teaters salong, Världsdelarna (1872 i Banque
de France) och staty af monseigneur Landriot
(1875, vann salongens hedersmedalj). T. blef
professor vid École des beaux-arts 1884.
G—g N.

Thomas [tå’məs], Theodore, tysk-amerikansk
musikledare, f. 1835 i Esens, Ostfriesland,
d. 1905 i Chicago, började vid 6 års ålder uppträda
som violinist, kom tioårig till New York och var
1855—69 violinist i ett af honom där bildadt
kammarmusiksällskap, det första i Amerika,
samt inrättade och ledde i New York 1864—77
en god symfoniorkester, hvars konsertresor till
andra städer äfven i dessa banade väg för tysk
musik, särskildt R. Wagners. 1877—88 anförde han
filharmoniska sällskapet i New York och 1890—1905
"Thomas-orkestern" i Chicago. Dessutom dirigerade
han 1862—91 filharmoniska sällskapet i Brooklyn,
1885—87 American opera co. i New York, organiserade
1878 konservatoriet i Cincinnati och var 1873—98
dirigent för de i denna stad hvartannat år hållna
musikfesterna. Hans biografi skrefs af Upton (2 bd,
1905).
E. F—t.

illustration placeholder

Thomas [tå’məs], William Widgery, nordamerikansk jurist, diplomat och
skriftställare, f. 26 aug. 1839 i Portland, Maine,
tillhör såsom ättling i 9:e led af engelsmannen
George Cleeve, hvilken 1632 anlade staden Portland,
kretsen af de äldsta släkterna i New England. 1860
aflade han akademisk examen vid Bowdoin college,
Maine, och egnade sig därefter åt juridiken. Men
1863 skickades han att förrätta konsulstjänst i
Europa, bl. a. i Göteborg. Under sin nära treåriga
vistelse där lärde han sig svenska och öfversatte
till eng. V. Rydbergs "Den siste athenaren"
(utg. i Philadelphia i 4 uppl.). I dec. 1865 tog
T. afsked och återvände till Amerika, fullbordade
sina studier vid Harvard university och idkade
sedan 1866 i sin fädernestad juridisk praktik. Vid
den tiden minskades staten Maines befolkning. T.,
som lärt sig uppskatta svenskarna, framställde ett
förslag i afsikt att leda en del af den svenska
invandringen till Maine. Förslaget antogs 1870 af
Maines representation, och T. satte det i verket
genom att som ombud för staten Maine fara till
Sverige, hvarifrån han medförde en stambefolkning af
51 personer. Dessa bildade i norra Maines vilda skogar
kolonien New Sweden (se d. o.), som sedan tillväxte
genom nya invandringar. T. bodde i ett stockhus bland
sina kolonister i fyra år och ledde utvecklingen af
nybygget, den enda efter själfständighetsförklaringen
af främlingar grundade åkerbrukskoloni i New England,
som vunnit varaktigt bestånd. — 1873—75 var T. medlem
af och under två sessioner äfven talman i Maines
representantförsamling samt 1879 statssenator. 1883
utnämndes han, som tillhörde det republikanska
partiet, till ministerresident i Stockholm. Sedan
demokratpartiet segrat vid presidentvalet 1884, blef
T. 1885 återkallad. I Sverige hade han gjort sig
synnerligen populär, och äfven bland skandinaverna
i Förenta staterna var T. högt uppburen, hvilket
särskildt visade sig, då han blef utsedd till
festtalare vid den 250-årshögtid, som i sept. 1888,
i närvaro af öfver 40,000 skandinaver, firades i
Minneapolis till åminnelse af den första svenska
koloniens — vid Delawarefloden — grundläggning 1638. I
den valrörelse, som 1888 föregick presidentvalet,
tog T. verksamt del. Han fick af den ledande
republikanska kommittén särskildt i uppdrag att tala
till skandinaverna i unionens norra stater från Maine
till Minnesota och utförde detta uppdrag i omkr. tre
månaders tid med stor framgång, därvid oftast
begagnande sig af svenska språket. Sedan republikanen
Harrison 1889 tillträdt presidentplatsen, var T:s
förordnande till envoyé i Stockholm, en af hans första
utnämningar. 14 sept. 1890 fick T. ombord å Förenta
staternas kryssare "Baltimore" mottaga samt till
Sveriges konung och folk öfverlämna John Ericssons
jordiska kvarlefvor. Sedan demokraterna segrat vid
presidentvalet 1893, blef T. 1894 återkallad och höll
följande vinter i mer än 50 amerikanska städer i 16
olika stater föredrag om Sverige och svenskarna. Vid
presidentvalet 1896 kom republikanska partiet åter
till makten, och T. utnämndes dec. 1897 ånyo till
envoyé i Stockholm. I maj 1905 tog han afsked. T. är
bl. a. juris hedersdoktor (Doctor of law) vid
Bethany college (1901) och korresponderande led. af
Vitt. hist. o. ant. akad. (1906). T. har utom i det
muntliga föredragets form i åtskilliga tidskrifter
sökt göra Sverige och svenska förhållanden kända i
Amerika. Samma uppgift har hans rikt illustrerade bok
Sweden and the swedes (Chicago, 1892; samtidigt utg. i
Stockholm under titeln "Från slott till koja. Minnen
från en flerårig vistelse i Sverige"), utmärkt för
korrekta uppgifter och sympati. Mer än någon annan
infödd amerikan har T. förvärfvat kännedom om Sverige
samt gjort det kändt och aktadt i Amerika.

Thomas [tå’məs], Sidney Gilchrist, engelsk
bergsmekaniker, f. 1850, d. 1885 i Paris, framställde
jämte Percy Carlyle Gilchrist 1878 en metod,
den s. k. Gilchrists metod l. Thomasmetoden, att i
bessemerprocessen (se d. o., sp. 132) befria järn (se
d. o., sp. 390) från fosfor. T. erhöll 1882 Society
of arts’ medalj och 1883 Bessemermedaljen i guld.

Thomas [tå’məs], Arthur Goring, engelsk tonsättare,
f. 1850, d. 1892, elev af E. Durand

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:15 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0598.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free