- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
1153-1154

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thomsen, Karl Kristian Jakob Frederik - Thomsen, A. J. Th. - Thomsen, Emma Alice - Thomsenolit - Thomsens sjukdom - Thomson, Niklas Hans - Thomson, Karl (Carl) Gustaf - Thomson, Kristofer - Thomson, James

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

danskt prästgårdslif (18 teckningar i Hirschsprungs
museum) samt illustrerade dessutom alster af
Ingemann, Blicher, J. L. Heiberg m. fl. T. blef 1890
medlem af danska konstakademien och fick professors
titel.
1. Edv. Lehmann. 2. G—g N.

Thomsen, A. J. Th. Se Thomsens sjukdom.

Thomsen, Emma Alice, dansk skådespelerska, född Lange,
f. 21 nov. 1863 i Köpenhamn, d. där 5 jan. 1910,
debuterade 1883 på K. teatern och blef 1884 anställd
vid denna scen. Ett antal år framställde hon med
mycket behag unga flickor i vådeviller och lustspel,
men utförde senare mera allvarliga och romantiska
kvinnoroller och slutligen med stor skicklighet
verkliga karaktärsroller (såsom Marie i "Paa
Storhove" och Katjusja i "Uppståndelse"). Världsdamer
voro hennes specialitet, Elise Holden i "Kjærlighed"
kanske mest typisk bland hennes roller. Hon var
1886—94 gift med skådespelaren Paul Nielsen och sedan
1897 med kaptenen i flottan T.
E. Ebg.

Thomsenolit, miner. Se under Thomsen, H. P. J. J.

Thomsens sjukdom, med., en sällsynt, af läkaren
i Schleswig A. J. Th. Thomsen 1876 beskrifven
sjukdomsform, som äfven kallats Myotonia congenita
(Strümpell 1881). Sjukdomen är vanligen ärftlig
och yttrar sig däruti, att kroppsmuskulaturen vid
frivilliga rörelser stannar i s. k. tonisk kramp,
hvilket har till följd, att de rörelser, som utföras
af dessa sjuka, visa en påfallande stelhet. Musklerna
utvecklas vanligen abnormt kraftigt. Nervsystemet
visar inga förändringar. Sjukdomen varar
hela lifvet igenom, medför icke döden och är
tillgänglig endast för symtomatisk behandling.
I. H.

Thomson, Niklas Hans, förläggare, novellförfattare,
f. 8 nov. 1793 i Malmö, d. där 18 mars 1874, deltog
i tyska kriget 1813 samt öppnade efter återkomsten
en liten bokhandel i sin födelsestad, där han också
1827 uppsatte tidningen "Malmö allehanda". 1830
inköpte han ett boktryckeri i Stockholm och
utvecklade snart betydande förlagsverksamhet, i
synnerhet genom de allmänt spridda romanbiblioteken
"Kabinettsbibliothek" och "Nya svenska parnassen",
i hvilka originalarbeten af den tidens mest uppburna
författare i skönlitteratur (Almquist, Blanche,
fru Carlén, Crusenstolpe, Mellin, Ridderstad,
von Zeipel m. fl.) inflöto. Han var äfven själf,
ehuru anonymt, författare på detta område, där han
utgaf Gengångaren (1832), Svensken i Italien (1833),
Konskriptionen (1834), Sjömanshustrun (1837) och
Axel Rehnkrona (1839). I början af 1850 upphörde
han med sin förlagsverksamhet och återflyttade
till Malmö. Större delen af sin förmögenhet anslog
han till en stiftelse för pauvres honteux i Malmö.
—rn.*

Thomson, Karl (Carl) Gustaf, entomolog, f. 13
okt. 1824 i Mellangrefvie socken, Malmöhus län,
d. 20 sept. 1899 i Lund, blef student i Lund 1843,
filos. doktor 1850 och docent i zoologi där 1857. Han
förestod åtskilliga terminer professuren i detta ämne,
blef 1862 intendent för den entomologiska afdelningen
af zoologiska museum och utnämndes 1864 till adjunkt
i entomologi. Han besökte 1872 som riksstatens stipendiat kontinenten
och företog äfven andra forskningsresor
i utlandet. T. erhöll 1877 kallelse till
föreståndarbefattningen vid entomologiska
museet i Berlin, men antog den ej. T. bearbetade
genialiskt olika områden af sin specialvetenskap i
arbetena Coleoptera Scandinaviæ (10 bd, 1859—68),
Skandinaviens Hymenoptera (5 bd, 1871—79) och Opuscula
entomologica
(22 bd, 1869—97). Han offentliggjorde
därjämte i Vet. akad:s Handlingar och Öfversikt
monografier öfver skandinaviska insektsläkten jämte
andra uppsatser om Sveriges insektvärld samt utgaf
Skandinaviens insecter (1862; ny uppl., I, 1885). I
bearbetningen af det vetenskapliga material, som
hemfördes under fregatten "Eugenies" jordomsegling,
deltog han genom afh. Diptera, species novas
etc. (1858). Han var led. af Fysiogr. sällsk. i
Lund (1861) och hedersled. af de entomologiska
samfunden i Paris, Berlin, Bruxelles, London och
Petersburg.
(S. B—n.)

Thomson, Kristofer, porträttmålare. Se Thomas.

illustration placeholder

Thomson [tå’msən], James, skotsk skald, f. 11
sept. 1700 i grefsk. Roxburgh (södra Skottland), d. 27
aug. 1748 på sitt landställe vid Thames, studerade
flera år teologi vid Edinburghs universitet,
men valde därefter den vittra banan och vann
hastigt ett namn genom dikten Winter (1726), första
afdelningen af hans stora, naturbeskrifvande poem
öfver årstiderna, fullföljdt med Summer (1727),
Spring (1728) och Autumn (1730) samt kändt under
heltiteln The seasons. T. gjorde därefter som
informator en längre färd på kontinenten, innehade
1733—37 en sekreterarsyssla i Court of chancery,
fick årlig pension af prinsen af Wales och blef
1744 generalinspektör öfver brittiska Antillerna. En
minnesvård öfver honom är rest i Westminster abbey. —
Med "The seasons" återinförde T. i skaldekonsten
den länge kufvade känslan för naturen och gaf,
om ock omedvetet, signal till frigörelse från
pseudoklassicitetens bojor. Ty nämnda diktverk bjöd
på en frisk och varm, verkligt poetisk behandling af
ett näraliggande ämne; dess skildringar äro djärfva
i all sin bredd — vidlyftiga filosoferande och
resonerande, historiska och estetiska partier ingå i
och anknytas oafbrutet till skildringarna —, planen
fri och oregelbunden, och införandet af blankversen
betydde en frigörelse från krafvet på rim, som vardt
af vikt i flera litteraturer. Naturföreteelserna i
England under årets lopp afspeglas där noggrant, och
brinnande människokärlek samt känsla af försynens
godhet och majestät genomtona det hela. (Ur "The
seasons" är texten till Haydns oratorium "Årstiderna"
utdragen.) T. fick genom denna dikt stor betydelse
för den europeiska romantikens tidigare skede och
första utveckling. Han och hans franske efterföljare,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:04:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfch/0607.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free