- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
1157-1158

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thomson, James - Thomson, Gaston Arnold Marie - Thomson, Elihu - Thomson, sir Joseph John - Thomson, César

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vidare arbeten om T. af H. S. Salt (senaste
uppl. 1905) och Josefine Weissel (1906).
R—n B.

Thomson [tåmså̄’], Gaston Arnold Marie, fransk
politiker, f. 1848 i Oran, d. 1918, studerade
medicin i Paris, men egnade sig snart åt politisk
journalistik i den af Gambetta utgifna tidningen
"La république française" (1873—77) och valdes 1877
till deputerad för Constantine, hvilken algeriska
valkrets han sedan alltjämt representerade. T. stod
politiskt Jules Ferry nära, stödde energiskt
dennes kolonialpolitik och inträdde som en bland
vänsterns ledande män (jan. 1905) i ministären
Rouvier, där han som marinminister inlade stor
förtjänst om afvecklandet af en farlig strejk
bland örlogsvarfvens arbetare. T. kvarstod som
marinminister i ministärerna Sarrien (mars—okt. 1906)
och Clemenceau (okt. 1906—juli 1909). Han utgaf
bl. a. L’Herzégovine. Géographie, histoire politique
et militaire
(1875).
V. S—g.

Thomson [tå’msən], Elihu, engelsk elektroingenjör och
uppfinnare, f. 29 mars 1853 i Manchester, var 1870—80
professor i kemi och mekanik vid Central high school
i Philadelphia, men har sedermera helt egnat sig åt
den elektrotekniska industrien. Han bildade tills.
med E. I. Houston firman Thomson-Houston co., som
sedermera gick upp i den stora världsfirman General
electric co. (se Elektroteknisk industri), och har
gjort ett stort antal betydande uppfinningar. Bland
dessa märkas en dynamomaskin (tills. med Houston)
af säregen typ, som vann vidsträckt användning,
elektrisk svetsningsmetod, elektricitetsmätare,
åskledare för elektriska anläggningar m. m. T. blef
doctor of science i Harvard 1909, är hedersled. af
Inst. electr. engr’s of Great Britain, var president
vid internationella elektrikerkongressen i S:t Louis
1904 och i internationella elektriska kommittén
1908—11. Af utmärkelser, som kommit T. till del,
må f. ö. nämnas Grand prix i Paris 1889 och 1900,
Rumfordmedaljen 1902, Grand prize i S:t Louis 1904,
American institute of electrical engineers’ första
Edisonmedalj 1910.
Fmn.

illustration placeholder

Thomson [tå’msən], sir Joseph John, engelsk fysiker,
f. 18 dec. 1856 i Cheetham hall nära Manchester,
studerade vid Owens college i denna stad och vid
universitetet i Cambridge, där han promoverades
till filos. doktor 1830. Han blef s. å. fellow
och 1883 "lecturer" vid Trinity college samt
professor i experimentalfysik och föreståndare för
Cavendishlaboratoriet 1884, allt i Cambridge. Sedan
1905 är han äfven professor i fysik (natural
philosophy) vid Royal institution i London. T. är
en af de främste fysikerna i världen och har utfört
ett stort antal experimentella arbeten af första
rang och är lika betydande som teoretiker. Hans
originalafhandlingar ha till största delen
offentliggjorts i "Philosophical magazine",
"Proceedings of the Royal society" och
"Cambridge Philosophical society’s
proceedings". T. studerade elektricitetens gång genom
gaser, sedan 1891, och särskildt Röntgenstrålars
inflytande därpå (1898). Begagnande sig af en af
hans lärjunge C. T. R. Wilson upptäckt egenskap hos
negativt laddade partiklar att kondensera vattenånga,
lyckades han mäta upp den elektriska enhetsladdningens
storlek (1898), hvilken han fann vara 3,4 . 10—10
elektrostatiska enheter (den riktiga siffran är
enligt senare bestämningar 4,77 . 10—10). För detta
utomordentligt viktiga arbete och dess fortsättning
belönades T. med Nobelpriset i fysik 1906. Resultaten
af sina undersökningar af elektriska urladdningar,
som ledt till en omhvälfning i åsikterna om materiens
natur, har T. nedlagt i åtskilliga sammelverk, såsom
Motion of vortex rings (1884), Recent researches
in electricity and magnetism
(1892), Conduction of
electricity through gases
(1903; 2:a uppl. 1906),
Electricity and matter (1904), Corpuscular theory
of matter
(1907) och Properties of matter (tills.
med H. Poynting, 1909; 2:a uppl. 1915). På senare
tid har T. utfört en serie undersökningar, vid hvilka
positiva strålar, som gått igenom ett fint rör i en
katod, utsättas för samtidig inverkan af elektriska
och magnetiska krafter. Ur dessa positiva strålars
rörelse kunde han sluta sig till deras kemiska
förhållande och laddning, och han har på detta
sätt, så att säga, utrönt de kemiska förhållandena
vid elektriska urladdningar. Dessa undersökningars
resultat har T. nedlagt i A new method of chemical
analysis
(i "Proceedings of the Royal institution",
1911) och i afh. Further experiments on positive
rays
(i "Philosophical magazine", 1912). Nyare
viktiga arbeten om atomernas sammansättning och
kemiska affinitet har T. lämnat i On the structure
of the atom
(ibid., 1913), On the forces between
atoms and chemical affinity
(ibid., 1914) samt The
atomic theory
(1914). T. har utgett äfven en lärobok:
Elements of the mathematic theory of electricity and
magnetism
(2:a uppl. 1895; rysk öfv. af Sadovskij,
1901). T. har mottagit hedersdoktorsgrader från
ett stort antal universitet och erhållit flera
vetenskapliga pris samt är medlem af flertalet
lärda samfund, bl. a. af Vet. soc. i Uppsala (1901),
Vet. akad. (1908) och Royal society i London (s. å.).
S. A—s.

illustration placeholder

Thomson [tåmså̄’], César, belgisk violinist,
f. 1857 i Liège, utbildades under gossåren vid
konservatoriet där och hade bl. a. Léonard till
lärare, var 1873—77 kammarmusiker hos baron Dervies
i Lugano och företog konsertresor i Italien, var
därefter konsertmästare vid Bilses orkester i Berlin
och blef 1883 violinprofessor vid konservatoriet
i Liège. 1898 efterträdde han Ysaye som violinprofessor
vid Bruxelles’ konservatorium samt bildade
en stråkkvartett. Högt ansedd företrädare för
fransk-belgiska violinskolan, har T. utöfvat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:15 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0609.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free