Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thorax - Thorbecke, Jan Rudolf - Thorberg, J. H. N. A. - Thorbjörn - Thorburn - Thord - Thord Bonde - Thordsson, Sturla - Thore - Thoreau, Henry David - Thorell, Tord Tamerlan Teodor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Mellankroppen", hvilket svenska namn väl är det vanligaste,
består af tre segment, prothorax, mesothorax och
metathorax, af hvilka det förstnämnda kan vara
rörligt mot det 2:a, men vanligen äro de alla tre
fast förenade och sammanvuxna till ett helt. En
afvikande byggnad har thorax hos vissa steklar
(se d. o.). På mellankroppens ryggsida bäras i
regel 2 par vingar (på de 2 bakre segmenten),
och på buksidan sitta 3 par fötter, ett på hvarje
segment. Om de gångbenen uppbärande, thorax
motsvarande lederna sammansmält såväl sinsemellan
som med hufvudet till en främre hufvudafdelning af
kroppen till skillnad från dess bakre afdelning,
bakkroppen, betecknar man denna segmentkomplex som
cephalothorax. En sådan förekommer hos spindeldjur
och kräftdjur, men däremot ej hos insekter.
3. O. T. S. (G. A—z.)
Thorbecke [tå’r-], Jan Rudolf, nederländsk statsman,
f. 15 jan. 1798 i Zwolle, d. 4 juni 1872 i Haag,
anställdes 1825 som professor i statskunskap
vid Gents universitet och utnämndes 1830 till
juris professor i Leiden. I skrifter och som
led. af deputeradekammaren (1840—44) påyrkade
han energiskt författningsreformer. Han insattes
också af liberala partiet 1848 i den för detta
ändamål nedsatta kommittén och utarbetade det
viktiga författningsförslag, som s. å. blef
lag. Okt. 1849 kallades T. till konseljpresident
och inrikesminister. Som sådan genomdref han flera
lagar (bl. a. lagen om församlingsrätt samt provins-
och kommunalordningarna) och förvaltningsåtgärder
(lånekonverteringar, minskning af statsutgifterna,
utsträckning af järnvägsnätet m. m.), genom hvilka
den politiska friheten och det allmänna välståndet
främjades. Men den ovilja, som framkallades bland den
protestantiska befolkningen genom hans underhandlingar
med påfvestolen och om kyrkans skiljande från staten
och påfvens rätt att utnämna ett antal katolska
biskopar i Nederländerna, förmådde konungen att
afskeda ministären T., april 1853. Efter någon tid
lyckades dock T. i spetsen för oppositionen intaga
en mycket inflytelserik ställning, och jan. 1862
vardt han ånyo premiärminister. Ehuru flera betydande
reformer (t. ex. en mellanskolereform, upphäfvande
af slafveriet i de nederländska kolonierna)
utmärkte tiden för hans andra kabinett, motsvarade
han ej de på honom ställda förväntningarna. Han
utträdde mars 1866 ur ministären. Men i maj 1868
uppdrogs åt honom bildandet af ett nytt kabinett,
och jan. 1871 öfvertog han för tredje gången
inrikesportföljen. Då ett af honom framlagdt förslag
rörande inkomstskatten afslogs, afgick han maj 1872
jämte sina kolleger. Åt T., en af de störste statsmän
Nederländerna egt i nyare tid, restes i Amsterdam
1876 en minnesvård. Hans anföranden i riksdagen,
Parlamentaire redevoeringen, utgåfvos 1867—76 i 6 bd
(ny uppl. 1900 ff.); en samling af T:s Historische
schetsen hade utkommit 1860 (2:a uppl. 1872). Hans
brefväxling med Groen van Prinsterer (1830—32)
offentliggjordes 1873. Jfr Olivier, "Herinneringen
aan J. R. T." (1872), J. A. Levy, "Jan Rudolf
T." (1876), och Fredericx, "T. voor 1830" (1906).
(V. S—g.)
Thorberg, J. H. N. A., skådespelerska. Se Eckardt.
Thorbjörn. Se Torbjörn.
Thorburn, svensk släkt, som med William T. (f. 1780,
d. 1851 i Uddevalla) från Skottland inflyttade till
Sverige 1823. De fleste af släktens manliga medlemmar
ha utmärkt sig som skickliga affärsmän. Sonson till
ofvan nämnde William T. är Eugen Jacobi T., arkitekt,
f. 3 aug. 1860 i Uddevalla. Han studerade vid Tekniska
högskolan 1880—83, vid konstakademien till 1886 och i
utlandet till 1889. Han har sedan 1890 varit verksam
i Göteborg, där han var medlem af byggnadsnämnden
1895—1912 och stadsfullmäktig 1905—12. T. har uppfört
flera offentliga byggnader där, dessutom Stadshuset
i Strömstad (fullbordadt 1917), skolor i Vänersborg
och Uddevalla m. m.
G—g N.
Thord. Se Tord.
Thord Bonde, pseudonym för F. O. B. Svahn (se denne).
Thordsson, Sturla. Se Sturla Thordsson.
Thore. Se Tore.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
