- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
1163-1164

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thorax - Thorbecke, Jan Rudolf - Thorberg, J. H. N. A. - Thorbjörn - Thorburn - Thord - Thord Bonde - Thordsson, Sturla - Thore - Thoreau, Henry David - Thorell, Tord Tamerlan Teodor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

"Mellankroppen", hvilket svenska namn väl är det vanligaste,
består af tre segment, prothorax, mesothorax och
metathorax, af hvilka det förstnämnda kan vara
rörligt mot det 2:a, men vanligen äro de alla tre
fast förenade och sammanvuxna till ett helt. En
afvikande byggnad har thorax hos vissa steklar
(se d. o.). På mellankroppens ryggsida bäras i
regel 2 par vingar (på de 2 bakre segmenten),
och på buksidan sitta 3 par fötter, ett på hvarje
segment. Om de gångbenen uppbärande, thorax
motsvarande lederna sammansmält såväl sinsemellan
som med hufvudet till en främre hufvudafdelning af
kroppen till skillnad från dess bakre afdelning,
bakkroppen, betecknar man denna segmentkomplex som
cephalothorax. En sådan förekommer hos spindeldjur
och kräftdjur, men däremot ej hos insekter.
3. O. T. S. (G. A—z.)

Thorbecke [tå’r-], Jan Rudolf, nederländsk statsman,
f. 15 jan. 1798 i Zwolle, d. 4 juni 1872 i Haag,
anställdes 1825 som professor i statskunskap
vid Gents universitet och utnämndes 1830 till
juris professor i Leiden. I skrifter och som
led. af deputeradekammaren (1840—44) påyrkade
han energiskt författningsreformer. Han insattes
också af liberala partiet 1848 i den för detta
ändamål nedsatta kommittén och utarbetade det
viktiga författningsförslag, som s. å. blef
lag. Okt. 1849 kallades T. till konseljpresident
och inrikesminister. Som sådan genomdref han flera
lagar (bl. a. lagen om församlingsrätt samt provins-
och kommunalordningarna) och förvaltningsåtgärder
(lånekonverteringar, minskning af statsutgifterna,
utsträckning af järnvägsnätet m. m.), genom hvilka
den politiska friheten och det allmänna välståndet
främjades. Men den ovilja, som framkallades bland den
protestantiska befolkningen genom hans underhandlingar
med påfvestolen och om kyrkans skiljande från staten
och påfvens rätt att utnämna ett antal katolska
biskopar i Nederländerna, förmådde konungen att
afskeda ministären T., april 1853. Efter någon tid
lyckades dock T. i spetsen för oppositionen intaga
en mycket inflytelserik ställning, och jan. 1862
vardt han ånyo premiärminister. Ehuru flera betydande
reformer (t. ex. en mellanskolereform, upphäfvande
af slafveriet i de nederländska kolonierna)
utmärkte tiden för hans andra kabinett, motsvarade
han ej de på honom ställda förväntningarna. Han
utträdde mars 1866 ur ministären. Men i maj 1868
uppdrogs åt honom bildandet af ett nytt kabinett,
och jan. 1871 öfvertog han för tredje gången
inrikesportföljen. Då ett af honom framlagdt förslag
rörande inkomstskatten afslogs, afgick han maj 1872
jämte sina kolleger. Åt T., en af de störste statsmän
Nederländerna egt i nyare tid, restes i Amsterdam
1876 en minnesvård. Hans anföranden i riksdagen,
Parlamentaire redevoeringen, utgåfvos 1867—76 i 6 bd
(ny uppl. 1900 ff.); en samling af T:s Historische
schetsen
hade utkommit 1860 (2:a uppl. 1872). Hans
brefväxling med Groen van Prinsterer (1830—32)
offentliggjordes 1873. Jfr Olivier, "Herinneringen
aan J. R. T." (1872), J. A. Levy, "Jan Rudolf
T." (1876), och Fredericx, "T. voor 1830" (1906).
(V. S—g.)

Thorberg, J. H. N. A., skådespelerska. Se Eckardt.

Thorbjörn. Se Torbjörn.

Thorburn, svensk släkt, som med William T. (f. 1780,
d. 1851 i Uddevalla) från Skottland inflyttade till
Sverige 1823. De fleste af släktens manliga medlemmar
ha utmärkt sig som skickliga affärsmän. Sonson till
ofvan nämnde William T. är Eugen Jacobi T., arkitekt,
f. 3 aug. 1860 i Uddevalla. Han studerade vid Tekniska
högskolan 1880—83, vid konstakademien till 1886 och i
utlandet till 1889. Han har sedan 1890 varit verksam
i Göteborg, där han var medlem af byggnadsnämnden
1895—1912 och stadsfullmäktig 1905—12. T. har uppfört
flera offentliga byggnader där, dessutom Stadshuset
i Strömstad (fullbordadt 1917), skolor i Vänersborg
och Uddevalla m. m.
G—g N.

Thord. Se Tord.

Thord Bonde, pseudonym för F. O. B. Svahn (se denne).

Thordsson, Sturla. Se Sturla Thordsson.

Thore. Se Tore.

illustration placeholder

Thoreau [thå̄’ərå͡u], Henry David, amerikansk
naturskildrare, f. 1817 i Concord, Massachusetts,
d. där 1862, gjorde sig vid universitetet förtrolig
med antik och orientalisk litteratur och rönte djupa
intryck af sin vän filosofen Emerson. Han försörjde
sig sedermera genom skriftställarskap, landtmäteri
och tillverkning af blyertspennor. T. var i sina
vanor mycket excentrisk, en stark individualist
med lidelsefull kärlek till naturen och afsmak
för samhällslifvet. För att visa, huru en människa
kan lefva oberoende af sina likar och nöja sig med
litet, upptimrade han åt sig en hydda vid en ström
i skogen (nära Concord) och lefde där alldeles
ensam i två års tid, hvarunder han stiftade den
förtroligaste bekantskap med djurlifvet i skog,
i luft och vatten. Originell och med fängslande
innerlighet, men med sträfvan att synas ännu mera
originell och paradoxal, än han var, skildrade
han dessa erfarenheter i Walden, or life in the
wood
(1854). Bland hans öfriga skrifter framstå
Excursions (1863) och bref (Letters, 1865). T:s
Writings föreligga i en uppl. i 11 bd (1894—95)
och en i 12 (1907). Hans lefnad och person äro
skildrade af Channing (1873), F. B. Sanborn (1882),
Page m. fl.; hans bibliografi gaf F. H. Allen (1908).
(R—n B.)

Thorell, Tord Tamerlan Teodor, zoolog,
f. 3 maj 1830 i Göteborg, d. 22 dec. 1901 i Hälsingborg,
blef student i Uppsala 1848 och filos. kandidat 1855
samt försvarade s. å. för filosofiska graden förra
delen af Recensio critica Aranearum suecicarum,
quas descripserunt Clerckius, Linnæus, De Geerus,

hvars senare del utgjorde specimen för hans docentur i
zoologi (1856). T. blef adjunkt i zoologi i Uppsala
1859 samt förestod professuren i zoologi under läsåret
1864—65. T. gjorde flera resor till utlandet för
zoologiska studier, särskildt som riktsstatens stipendiat
1861—62. På grund af sjuklighet måste han 1866 taga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:15 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0612.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free