- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
1187-1188

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thorvaldsen, Bertel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

andelen i Gutenbergsstatyn), fransmannen Bienaimé (som
gjorde modellen till Schweizerlejonet) och italienaren
Tenerani. 1820 voro 40 konstnärer och marmorhuggare
samtidigt sysselsatta i mästarens ateljéer. Själf
gjorde han rättelser och öfverarbetade i regel
marmorexemplaren, innan de aflämnades. Den första af
de nya stora uppgifterna, som på detta sätt löstes,
blef statyerna af Kristus och de 12 apostlarna
för Vor frue kirke i Köpenhamn (se planschen till
art. Apostel) samt Johannes döparen predikar,
gafvelgrupp med 16 fristående figurer för samma
kyrkas fasad. Den härliga Kristusfiguren (1821;
fig. 11) är ett af de verk, där T. kan sägas ha nått
det fulländade, "ett af de få verk inom den moderna
konsten, där konstnären nått den enkelhet, som talar
till en hvar, konstbildad eller obildad, och som ej
kan bli missförstådd eller ens föremål för olika
tydningar". Samtidigt utförde han statyn af furst
Potocki
i antik dräkt. 1823 fick han uppdraget att
utföra påfven Pius VII:s monument för Peterskyrkan
(aftäckt 1831; påfvens sittande staty är nobel och
värdig, af de båda sidofigurerna är Den himmelska
styrkan
särdeles uttrycksfull). Statyer, fullbordade
under detta skede, äro Coppernicus och Poniatowski
(ryttarstaty; bägge i Warschau), Byron (Cambridge),
Gutenberg (i Mainz; se afbildning i art. Gutenberg),
hertig Eugen af Leuchtenberg, Maximilian af Bajern
(ryttarbild, München), Schiller (Stuttgart),
Konradin (Neapel). Många reliefer med ämnen dels ur
grekernas gudasaga, dels med skälmska amorinmotiv
(jfr fig. 8) tillhöra denna tid — bland relieferna
märkas Hektors afsked och Homeros sjunger för folket
(båda 1836—37, det sistnämnda här afbildadt vid
art. Bildhuggarkonsten, pl. VII). Han fullbordade nu
äfven medaljongsviten Årstiderna (Våren, Sommaren,
Hösten och Vintern;
fig. 13—16).

T:s ställning som Roms främsta konstnär var längesedan
erkänd, då han vid 70 års ålder
gjorde allvar af sin hemflyttning till Danmark.
Förslaget att i Köpenhamn upprätta ett museum för hans
samlade verk var nu stadfäst, och såväl mästaren som
hans arbeten och konstsamlingar fördes hösten 1838 på
en fregatt från Livorno till Köpenhamn. Där mottogs
han vid sin landstigning med en samfälld storartad
hyllning från myndigheterna och folket. Efter det
obundna arbetslifvet i Rom kändes de fordringar,
som ställdes på landets store konstnär — framför
allt fordringarna att deltaga i sällskapslifvet —
betungande nog, och han, som varit van vid oafbrutet
arbete, var lycklig, då han fick draga sig tillbaka
till sin tillflyktsort Nysöe, baron Stampes gods,
där han egde hängifna vänner. Där byggdes en ateljé
för hans räkning i parken, och där utförde han
sin egen porträttstaty — en afgjutning af denna
uppställdes i Reykjavik 1874 — och bl. a. friserna
Jesu intåg i Jerusalem och Gången till Golgata samt
en omarbetning (fig. 3) af sin äldre grupp De tre
gratierna.
I Köpenhamn utfördes Kristian IV:s staty,
den kolossale Herkules för Kristiansborgs slott m. m.

Våren 1841 reste T. en tredje gång till Rom, där
arbetet fortfarande pågick i hans ateljéer. Resan
gick i paret Stampes sällskap genom Tyskland
och Schweiz, och öfverallt mottogs den ryktbare
konstnären med hyllning af furstar, studentkårer och
konstnärssamfund. Han hade sedan svårt att slita sig
från Rom, men vände likväl hemåt hösten 1842. Ett
och ett halft år efteråt dog han af ett slaganfall
i K. teaterns salong.

T. var den främste representanten för den antikens
pånyttfödelse, som kännetecknar konststräfvandet
under 1700-talets senare del. Han upptog tidens
kraf på antikens stränga stil och ädla enkelhet,
skapade i olympiskt lugn ett måttfullt, formskönt
marmorsläkte utan lidelser och lidande, abstrakta
och blodlösa gestalter, i aldrig klickande jämvikt
och rytm hvarandra tämligen lika. I sina reliefer
framför allt nådde han koncentration, linjerenhet,
fasthållande vid det väsentliga. För formens lif och
individuella karaktär hade han mindre intresse, lika
litet sökte han virtuositet i behandlingssättet. För
tidens ideella uppfattning af människogestalten blef
han normgifvande, och danskarna funno mycket af
sitt inre väsen återspegladt i hans kontemplativa,
stillsamma, lidelsefria marmorsläkte, som i själfva
verket eger så föga af grekisk ande. Själf var
han en osammansatt, lycklig, naiv och harmonisk
natur, som omskapade alla intryck efter sin egen
individualitet. Hans samtid såg i hans verk idealets
fulländning och en ny konsts soluppgång — utvecklingen
har efter honom tagit helt andra vägar än dem, dit
hans fridsamma, olympiskt lugna konst pekade.

Redan på 1820-talet hade T. erbjudit sig att skänka
Köpenhamn sina arbeten och samlingar. 1834 bestämdes,
att staden skulle uppföra ett museum, som skulle bära
T:s namn, och 1838 förordnade denne i sitt testamente,
att hans konstnärliga kvarlåtenskap skulle tillfalla
detta museum. Arkitekten Bindesbölls genialiska och
originella ritningar till detta — det var ett gammalt,
invid Kristiansborgs slott beläget vagnshus, som om-
och tillbyggdes för ändamålet — antogos 1839, och
arbetet tog sin början. Museet (fig. 17) stod
under tak 1841. Gården var färdigdekorerad, innan
T. dog, de yttre fasaderna med Sonnes freskomålningar
fullbordades 1848, då äfven T:s jordiska kvarlefvor
flyttades från Vor frue kirke till grafven i museets
medelpunkt.
illustration placeholder
Fig. 17. Thorvaldsens museum.


Thorvaldsens museum omfattar konstnärens arbeten
i utkast eller gipsmodeller, dessutom omkr. 120 i
marmor, utförda på hans ateljéer eller i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:15 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0624.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free