- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
335-336

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tondza - Tondöfhet - Tondös - Tone, Theobald Wolfe - Tonegawa (Tonefloden) - Tonelada - Tonetsning - Tonfall - Tonfisksläktet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

335

Tondza-Tonfisksläktet

336

Tondza. Se T un dza.

Tondöfhet, psyk., nedsatt förmåga eller oförmåga
att urskilja toner i allmänhet eller vissa toner och
deras musikaliska förhållanden. Denna bristfällighet
är sannolikt mycket vanlig hos s. k. omusikaliska,
men i öfrigt fullt normala personer. Oförmåga
att uppfatta särskildt höga eller särskildt låga
toner betraktas som partiell tondöfhet. Jfr en
uppsats af Grant Allén i "Mind", april 1878.
s~c-

TondöS (fr. tondeuse], text. Se Appretera, sp. 1251.

Tone [tåu’n], Theobald Wolf e, irländsk patriot
och upprorsman, f. 20 juni 1763 i Dublin, d. där 19
nov. 1798, var son till en vagnmakare, blef efter
en stormig ungdom 1789 advokat och egnade sig från
1790 åt irländsk politik, sedan han förgäfves sökt
intressera brittiska regeringen för sitt projekt
om att grundlägga en militärkoloni på någon af
Söderhafsöarna. Han väckte 1791 stort uppseende
genom en broschyr, hvari han, ehuru protestant,
förordade katolikernas emancipation som medel att
samla Irland till själfständighetskamp med andra medel
än de af Grattan förordade parlamentariska. Hösten
s. å. bildade T. jämte Th. Kussell och J. Napper
Tandy föreningen United irishmen (se d. o.), hvars
syften snart under T:s inflytande från allmänt
relormvänliga blefvo revolutionära. Han var 1792-93
aflönad sekreterare i de irländske katolikernas
politiska kommitté, inlät sig 1794 med en af franska
regeringen till Irland sänd agent, den revolutionäre
prästen W. Jackson, och uppsatte för dennes räkning
en redogörelse för läget på. Irland med hänsyn till
möjligheten af fransk invasion. Då detta papper kom
i myndigheternas händer, lyckades T. med regeringen
träffa uppgörelse om strafflöshet mot att han
lämnade en del upplysningar om Jacksons verksamhet
och emigrerade till Amerika (juni 1795). Därifrån
återvände han redan jan. 1796 till Europa för att
påverka franska regeringen för invasionsplanen,
mottogs välvilligt af Carnot och utnämndes till
brigadchef i franska armén (juni) samt generaladjutant
åt general Hoche, invasionsföretagets tilltänkte
chef. En fransk eskader med T. och 15,000 man
landstigningstrupper ombord afgick 15 dec. från
Brest, men skingrades af storm och återvände. Ett
nytt försök med en holländsk eskader sommaren 1797
misslyckades på liknande sätt. Sedan hans beskyddare
Hoche dött (sept. s. å.), lyckades T. endast förmå
direktoriet att släppa till smärre truppstyrkor som
stöd för den länge planerade resningen; med en dylik
expedition följde T. och blef efter en sjöstrid
vid Lough Swilly (12 okt.) tillfångatagen. Hans
franska officersfullmakt räddade honom ej från att
af krigsrätt dömas till döden som förrädare. För att
undgå hängning skar han i fängelset halsen af sig med
en pennknif och afled efter 8 dagar af såret. Sedan
på 1840-talet planerna på väpnad irländsk resning
åter upplifvats af "Unga-Irland"-rörelsen, har T. där
räknats som en nationalhjälte. Han framträder till
sin fördel som skarpsynt och manlig i sin dagbok
(från 1791), hvilken först utgafs af sonen William
Theobald Wolfe T. (f. 1791 i Dublin, d. 1828 i New
York, officer

först i fransk, sedan i amerikansk tjänst)
under titeln "Life of Th. Wolfe T. by himself,
con-tinued by his son, with his political writings"
(2 bd, 1826; en ny uppl. med historisk inledning
och kritiska noter, "The autobiography of Wolfe
T.", utgafs af R. Barry 0’Brien i 2 bd 1893).
v.s-g.

Tonegawa (Tonefloden), flod på Japans hufvudö Hondo
(Nippon), i dess centrala del, 285 km. lång. Den
genomflyter från v. till ö. det vidsträckta
slättlandet Kwanto n. om Tokyo, bildar flera stora
strandsjöar och mynnar å den östligaste udden
af Hondos midtparti i hafvet, invid hamnstaden
Choshi. T. utgör en viktig samfärdsled mellan
Tokyoslätten (Kwanto) och hafvet, står med en 7
km. lång kanal i förbindelse med den i Tokyobukten
utmynnande Sumidagawa och trafikeras af ångbåtar.
H. W-k.

Tonela’da (sp. och port., af tone’l, tunna). 1. Äldre
spansk skeppsvikt = 20 quintales = 920 kg., nu lagligt
gällande t. metrica = 1,000 kg.; i Portugal = 793
kg.; för stenkol och skeppsfrakter = l eng. ton (se
d. o. 1). - 2. Äldre portugisiskt och brasilianskt
rymdmått för våta varor = 2 pipas. - 3. Som
spannmålsmått i Argentina och Uruguay = 10,3 hl.

Tonetsning. Se Akvatinta-gravyr.

Tonfall. Se Accent, sp. 85 ff., och Noreen, "Vårt
språk" II, 455 ff.

Tonfisksläktet (ty. thunfisch, da. thunfisk), Thynnus,
zool., ett fisksläkte af makrillfiskarnas familj
(Scombridce) och de taggfeniga fiskarnas ordning,
skiljer sig från sina samsläkten därigenom, att
hithörande arter ha kroppen framtill täckt af ett
pansar af större fjäll samt de båda ryggfenorna
sittande nära tillhopa. Släktet har af senare forskare
delats i två: Orcynus och Orcynopsis, af hvilka det
förra innefattar sådana arter, som ha kroppen bakom
fjällpansaret fjällbetäckt, medan den hos det senare
släktet saknar fjäll bakom nämnda pansar. Samtliga
hithörande arter äro hvad man kallar pelagiska (i
öppna hafvet lefvande) arter, som, merendels samlade
i större eller mindre stim, ströfva vida omkring i
världshafven och till följd däraf ha ganska vidsträckt
utbredning. De äro samtliga snabbsimmande, lifliga
och rofgiriga fiskar. Den typiska och mest bekanta
arten är den sedan forntiden ryktbara tonfisken,
Thynnus (Or-

Tonflsk (Thynnus 1. Orcynus thynnus).

cynus) thynnus (se fig.), hvars egentliga hem synes
vara Medelhafvet, men som stundom i ej ringa antal
förekommer i Atlanten och Nordsjön ända upp till
Lofoten vid norska kusten och äfven anträffats vid
S\eriges västra kuster samt någon gång ända ned i
södra delon af Öresund och södra Östersjön;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:23 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free