- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
345-346

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tonsiller - Tonsillitis - Tonsillotom - Tonskala - Tonsläkte - Tonsnitt - Tonstad - Tonsteg - Tonstick - Tonstyrka - Tonsur - Tonsurera - Tonsystem - Tonsättare - Tonsättning - Tontados-öarna - Tontecken - Tonti, Lorenzo - Tontiner - Tontinförsäkring - Tontjev, Dimitri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

345

Tonsillitis-Tontjev

346

sten), som lossna och oriktigt antagits härstamma
från lungorna. - Om inflammation i örmandlarna
(tonsillitis, angina tonsilläris) se Halsfluss och
Mandel 2. - För att afklippa sjukligt förändrade
och förstorade örmandlar nyttjar kirurgen ofta ett
instrument, som kallas tonsillotöm (af grek. tomé,
snitt). Den vanligast använda modellen utgöres af en
skärande ring, som löper mellan två andra trubbiga
ringar. Instrumentet föres sammanskjutet öfver
organet, som skall borttagas, och den ringformiga
knifven dragés med ett kraftigt ryck tillbaka,
hvarvid den af skär den i ringen inskjutande delen af
örmandeln. För aflägsnandet kan emellertid äfven
andra instrument - knif eller sax - användas.
J. E. J-n. (J. Å.)

Tonsillitis, lat. Se Halsfluss och T o n-s i 11 e r.

Tonsillotöm [-tam], kir. Se Tonsill er. Tonskala,
mus. Se Skala. Tonsläkte, mus., en tonarts
eller ett ackords egenskap af dur eller
moll, beroende på, om grundklangen har stor
eller liten ters eller, enligt en nyare åsikt, om
den refererar sig till harmoniska öfvertoner
eller harmoniska undertoner; se Moll
och Undertoner. Jfr Musik, sp. 1437.
A. L.*

Tonsnitt. Se Träsnitt. Tonstad, härad och socken
i Vest-Agder fylke (före 1919 kalladt Lister og Mandal
amt), Norge. 358,9i kvkm. 799 inv. (1910).

Tonsteg (ty. tonstufe), mus., det ställe en ton
intar i skalan, detsamma som intervall. Om namnen på
tonstegen se Intervall.

Tonstick kallas det slag af kopparstick, som
återger icke endast ytterlinjerna af en komposition
eller figur jämte de inre hufvudlinjerna och de
hufvudsakliga skuggpartierna, utan äfven de finare
gradationerna i ljusstyrka mellan kompositionens
olika delar, d. v. s. de s. k. tonerna. I detta slags
stick kunna alltså olika färger och stoffer mer eller
mindre tydligt karakteriseras. Medlen utgöras af mer
eller mindre täta strecklag, blandade med punkter,
småstreck, ja t. o. m. små kors, stjärnor o. d. Jfr
Kopparstick. Upk.*

Tonstyrka, mus. Se Dynamik 2. Tonsur (lat. tonsura,
eg. klippning) benämnes i den romerska och den
grekiska kyrkan en förelöpande ceremoni för inträdet
i det andliga ståndet, hvarvid biskopen eller den,
som företräder honom, under böner afskär en del af
håret på kandidatens hufvud. Äfven själfva stället,
där håret blifvit afrakadt på en andligs hufvud,
har fått samma benämning. Urspr, var tonsuren ett
ödmjukhetstecken hos munkarna, hvilka åter hämtat
detta bruk från de kristne

botgörarna i kyrkans äldsta tider. Dessa brukade
nämligen ofta afraka hela hufvudet för att
därigenom lägga i dagen sin ödmjuka och botfärdiga
sinnesstämning. Först med 500-talet blef tonsuren
det utmärkande yttre skiljemärket mellan lekmän och
andliga. Man skilde efter hand

Kranstonsur 1. romersk tonsur.

mellan den s. k. romerska l. kranstonsuren (tonsura
1. corona Petri; se fig.), då man rakade endast
hjässan och lät en kvarsittande krans af hår omkring
hufvudet erinra om Kristi törnekrona eller om det
konungsliga prästadömet (corona sacerdotalis), och den
s. k. grekiska tonsuren (tonsura Pauli], då allt håret
på framsidan af hufvudet afrakades. Det förstnämnda
slaget af tonsur vann insteg hufvudsakligen uti
Italien och Spanien äfvensom i den franska och
den tyska kyrkan; dess inskränkning till den nu
vanliga föga synbara lilla .tonsuren härleder sig
från 1700-talet. Det senare åter blef utmärkande
för den grekiska kyrkan och har inom densamma ännu
bibehållit sig, ehuru med den förändringen, att allt
håret endast kortklippes. Ännu ett tredje slag var
den s. k. skotska 1. brittiska tonsuren (af de gamle
britterna kallad tonsura Johannis 1. tonsura Jacobi,
under det att deras romerska motståndare föraktfullt
benämnde den tonsura Simonis Magi). Denna liknade
närmast den grekiska tonsuren samt bestod i ett totalt
af-rakande af främre delen af hufvudet mellan öronen,
under det att det öfriga håret böljade långt ned
på ryggen. Detta bruk var sedan 500-talet allmänt
inom irländsk-skotska kyrkan, men undanträngdes
sedan 600-talet af den romerska tonsuren. Tonsur
får ej anläggas, förrän man fyllt 7 år; den medför
ej prästerlig ordo, men väl del i de prästerliga
privilegierna. J. H. B. (Hj. H-t.)

Tonsurera, anlägga tonsur (se d. o.) p hufvud som
invigning för det andliga ståndet.

Tonsystem, mws., inbegreppet af alla toner, som
komma till användning i musiken, bragta i en bestämd
ordning.

Tonsättare, mus. Se Komposition 3. - Tonsättarg>ager
ha af statsmakterna anslagits i Danmark och Norge
tidigare än i Sverige. Svenska riksdagen beviljade
1893 ett årligt anslag af 6,000 kr., som 1909 höjdes
till 15,000 och 1919 till 25,000 kr., att fördelas,
efter förslag af Musikaliska akad., dels i stipendier
till lefvande yngre tonsättare, dels som belöning
eller uppmuntran till mognare inhemska tonsättare
för åstadkommande af tonverk af högre värde.

Tonsättning, mus. Se Komposition 3.

Tontados-öarna (Bisayas). Se Visayas.

Tontecken, mus. Se Noter.

Tonti, Lorenzo. Se Lifförsäkring, sp. 430.

Tontiner, finansv. Se L i f f ö r s ä k r i n g,
sp. 430, och Statsskuld, sp. 1110.

Tontinf örsäkring. Se L i f f ö r s ä k r i n g,
sp. 430.

Tontjev, Dimitri, bulgarisk statsman, f. 1858, egnade
sig först åt advokatyrket, uppsatte 1893 det mot
Stambolov riktade oppositionsbladet "Svobodno slovo"
och redigerade det radoslavska partiets organ "Narodna
prava" (1895-99) och "Svobodna duma" (1901). Han
deltog lifligt i Öst-Rumeliens förening med Bulgarien,
var led. af sobranjen 1885-92 och dess president
1887-89. Efter fåfängt försök att åter-uppsätta
Alexander af Battenberg på tronen understödde han
kraftigt furst Ferdinands kandidatur och var 1889-91
justitieminister i ministären Stambolov, mot hvilken
han dock trädde i öppen opposition 1892. I Stoilovs
och Radoslavovs koali-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:23 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free