Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torpedbåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
433
Torpedbåt
434
ber och effekt än de, som till en början voro i
bruk. De större torpedbåtarnas fart uppgår till 28
å 30 knop, deras aktionsradie vid måttlig fart är
1,500 ä 2,000/.
Torpedbåten har utöfvat stort inflytande på de olika
marinernas fartygsbyggnadspolitik. Öfverallt skyndade
man att anskaffa ett betydligt antal af dessa små,
i nyanskaffning billiga och endast fåtalig besättning
kräfvande fartyg, hvilka med endast en lycklig träff
kunde tillintetgöra den starkaste motståndare och
som därför af sina beundrare ansågos skola bortsopa
de stora pansarfartygen från hafven. På vissa håll
upphörde allt byggande af pansarfartyg till förmån för
det af torpedbåtar. Småningom blef det dock klart, att
torpedbåtarna ingalunda motsvarade de på dem ställda,
högt sväfvande förhoppningarna. Äfven de största
torpedbåtstyperna visade sig föga sjögående och kunde
framför allt icke hålla hög fart under sjögång. Genom
förstärkning af de större fartygens bottenkonstruktion
i förening med införandet af torpednät samt genom det
lätta snabbskjutande artilleriets och strålkastarnas
kraftiga utveckling ökades i hög grad de större
fartygens
skydd mot torpedbåtsanfall. När därtill den
för strid mot torpedbåtar särskildt konstruerade
jagaren på 1890-talet framkom, började förtroendet
till torpedbåtarna vackla. Sedan jagarna, med
sina i förhållande till torpedbåtarna betydligt
bättre sjöegenskaper och högre fart, fått kraftig
torpedbestyckning samt U-båtarna utvecklats till fullt
användbara krigsfartyg, ha dessa båda fartygstyper
alltmera öfvertagit torpedbåtarnas uppgifter,
hvarefter dessa sistnämnda fartyg börjat afföras från
de olika marinernas nybyggnadsprogram.
Sverige fick 1882 sin första torpedbåt, den vid
Stockholms varf byggda 5;Eo]f" om 34 tons depla-cement
och 16 knops fart. Ett betydligt antal torpedbåtar
har sedermera byggts i Sverige. Typbåtar (tab. 1)
ha vid olika tillfällen inköpts från utlandet.
F. n. (1919) ingå i svenska flottan 28 st. l:a
kl. torpedbåtar, af hvilka 11 af modifierad
"Komet1’-typ och 17 af "Plejad"-typ, samt 10 st. 2:a
kl. torpedbåtar af i Sverige utexperimenterad typ. l:a
kl.-båtarna ha namn, 2:a kl.-båtarna nummer. De nyare
torpedbåtarna äro försedda med
Tab. 1.
År
Namn
Leverantör
Depl. ton
Fart knop
Antal
torpedtuber
i
Artilleri ;
!
fasta
i rörliga
1 1883
Seid
Thornycroft, England
49
19
2 st 35 cm
_._
1 kulspruta
1884 !
Hnyin
;> :>
1
72
18,5
’ 2 ;> 38 »
-
1 !
1896 !
Komet
schichau, Tyskland
104 23
1 » 38 »
1 st. 38 cm.
2 st. 37 mm. kan. i
1905
Plöj ad
Norm and, Frankrike
100 20
1 .> 45 .>
1 1 .’ 45 >
2 » 37 => »
Fig. 1. l:a kl. torpedbiiteii "Polaris"
Fig. 3. 2:a kl. torpedbåten r^r 15.
Fig. 2. l:a kl. torpedbåt under gång i hårdt väder.
Fig. 4. 2:a kl. torpedbåt går till anfall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
