Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trapa - Trapani - Trapets - Trapetskapitäl - Trapetsoid - Trapeziter - Trapezunt - Trapezus - Trapp - Trapp - Trapp, Oskar (Oscar)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
botanister och ogynnsamma somrar. Den egendomliga
växten, som är enårig, har en i längd (ända till
ett par meter) efter vattnets djup växlande stjälk,
som är besatt med hårfint pardelade birötter, och
har bladen nästan rosettlikt samlade i stjälkens
spets. Bladskaften äro ofvan midten uppblåsta,
bildande simorgan, hvarigenom de bredt rutformiga
(inemot 3 cm. breda och långa) bladskifvorna,
som äro snarlika rombiska björklöf, hållas
flytande. Bladbasens sidor äro helbräddade, och
de båda andra kanterna äro ojämnt hvasstandade,
med rödbrun skiftning på öfre ytan och den undre
mer eller mindre småhårig. Blommorna äro helt små,
sitta ensamma på korta skaft i de inre bladvecken
och ha hvit färg. Kärnan i frukten är ätlig,
och sjönöten odlas i södra Europa i dammar för
kärnornas skull. Frukterna af den i Kina växande
T. bicornis användas där på samma sätt, och på alla
torg i Indien säljas frukter af T. bispinosa. Af
fruktstenarna af T. natans var. verbanensis gör man
i Nord-Italien radband. Sjönöten har haft användning
äfven i medicinen. O. T. S. (G. L-m.)
Trapani. 1. Provins i västligaste delen af
Sicilien. Areal 2,509 kvkm. 357,106 inv. (1911). Till
prov. höra de västerut belägna Egadiska öarna
(se d. o.). Hufvudprodukter äro hvete, vin (se
Marsala 1), apelsiner och andra sydfrukter,
olivolja samt hafssalt. Det sistnämnda utvinnes i
s. k. saliner (jfr Koksalt) och utskeppas i ansenlig
mängd till norra och västra Europa samt Amerika.
-2. Hufvudstad i nämnda prov., på dess nordvästra kust
och en sandig, lieformad halfö (däraf dess grekiska
namn, Drepanon; se d o. 1), v. s. v. om Monte San
Giuliano (forntidens Eryx). Järnvägsförbindelse öfver
Marsala till Palermo. 59,595 inv. (1911). Staden är
ännu omgifven af murar med bastioner och har några
från medeltiden härstammande hus, men är f. ö. utan
intresse. Den är säte för en biskop, har lyceum,
gymnasium, teknisk skola och navigationsskola
samt icke obetydlig handel (t. ex. med salt) och
industri (linnemanufakturer samt arbeten i koraller,
pärlemor, marmor, alabaster m. m.). Hamnen,
på sydvästra sidan af halfön, är skyddad af en
molo och försvarad af ett fort på ön Columbara.
1 o. 2. (H. W-k.)
Trapets (grek. trapezion). 1. Mat., i vidsträckt
mening en plan fyrsidig figur, som begränsas
af räta linjer, hvilka icke äro parallella två
och två. Ofta tar man dock ordet trapets i en
inskränktare mening och förstår därmed en rätlinig
fyrsiding, där två motstående sidor äro parallella,
men de två andra sidorna icke parallella. I detta
fall kallas de rätliniga fyrsidingar trapetsoider,
hvilka icke ha några motstående
sidor parallella. - 2. Ett gymnastikredskap (äfven
kalladt "hängande räck", ty. schwebereck), som
utgöres af en å två tåg fritt hängande tvärstång.
1. (I. F.)
Trapetskapitäl, en vanlig benämning på det
bysantinska kapitälet (se Kapitäl, sp. 854 o. fig. 6),
hvars fyra sidor ha formen af nedåt afsmalnande
trapetser. Jämväl inom den nordtyska senromanska
tegelarkitekturen förekommer ett liknande kapitäl,
där likväl de trapetsformiga sidorna skiljas genom
framspringande, kägel- eller strut- liknande rundlar,
hvarigenom öfvergången från det runda kolonnskaftet
till den fyrkantiga täckplattan bättre förmedlas.
Upk.*
Trapetsoid, mat. Se Trapets 1.
Trapeziter. Se Bank, sp. 862.
Trapezunt. Se Trabezon.
Trapezus. Se Trabezon.
Trapp, geol., benämning för de finkorniga eller
täta varieteterna af bergarten diabas (se d. o.),
häntydande på det hak- eller trappstegsformade
utseende, som brantare bergsidor af ifrågavarande
stenart ofta förete såsom en följd af dess rätvinkliga
förklyftning. Man talar om trappen på Halle- och
Hunneberg, Kinnekulle, Billingen och de öfriga
s. k. Västgötabergen, hvilkas öfre delar bestå af
denna bergart. Bergarten förekommer äfven allmänt som
smala "gångar". Se E. Svedmark, "Halle-och Hunnebergs
trapp" (i Sveriges geol. undersökn., 1878). Jfr
Billingen l, Halle- och Hunneberg och Kinnekulle.
E. E.
Trapp, zool. Se Trappsläktet.
Trapp, Oskar (Oscar), kommunalman, riksdagsman,
f. 5 juli 1847 i Hälsingborg, d. där 30 aug. 1916, blef
student 1863 i Lund, studerade vid polytekniska
högskolan i Hannover 1865-70 och blef 1875
led. af drätselkammaren och egnade sig sedan med
lefvande intresse åt Hälsingborgs utveckling. Som
vice ordf. i drätselkammaren (sedan 1894) tog han
jämte dess ordf., konsuln N. Persson, ledningen af
stadsförvaltningen. Han var ordf. i drätselkammaren
1904-08 samt led. af stadsfullmäktige från 1880
till sin död (1904-05 vice ordf.).
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
