Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trichosporum - Trichostomata - Trichosurus vulpecula - Thrichotomi - Trichotrachelidae - Trick - Tricktrack - Triclinium - Tricoccae - Tricolore - Tricot - Tricotage - Tricoteuses - Trictrac - Tricykel - Tridacna gigas - Tridens - Trident - Tridentiska mötet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
717
Trichosporum-Tridentinska mötet
718
Trichosporum (täschynanthus), bot., växtsläkte af
fam. Gesneriacea, underfam. Cyrtandroidece, med
omkr. 70 arter i indomalajiska området. Blomkronan
är zygomorf, ståndarna 4, kapseln lång och smal,
fröna l-2 mm. långa med ända till 3 cm. långa hår
i båda ändar. Arterna äro epify tiskt lefvande,
ständigt gröna half buskar med vanligen motsatta,
tjocka blad och präktiga röda eller gula och
gröna blommor. Flera arter odlas i växthus som
prydnadsväxter i amplar eller på stamstycken liksom
orkidéer. G-. L-m.
TrichosWmata, zool. Se Infusionsdjur, sp. 611.
Trichosurus vulpe’cula, zool. Se P u n g d j u-ren,
sp. 601.
Trichotomi, kir. Se Trikotomi.
Trichotrachelidae (T r i c h o t r a c h e l i’d e
a), zool., en familj bland rundmaskarna. Kroppen är
långsträckt, med en smalare, halsliknande f ramdel,
som omsluter en rad stora celler och den mycket tunna
matstrupen; munöppningen är liten, utan papiller. Hit
höra trikinerna (se d. o.) och släktet Trichocephalus,
som har kroppens framdel trådformigt förlängd och
bakkroppen cylindriskt förtjockad, hvarigenom masken
får ett piskliknande utseende. Äggen utveckla sig
först i vatten. Af utfodringsförsök med Trichocephalus
ajfinis hos fåret och T. crenatus hos svinet är det
sannolikt, att den hos människan i groftarmen funna
T\. dispar 1. trichiurus, piskmasken
Piskmasken (Trichocephalus dispar 1. trichiurus}.
T. v.
hona, t. h. hanne med framändan insänkt i groftarmens
slemhud (hos människan).
(se fig.), äfven utan någon mellankommande "värd"
kan omedelbart utvecklas ur ett med embryo försedt
ägg, som med vatten kommit in i en människas
tarmkanal. Under första tiden har piskmasken formen
af en smal tråd, men småningom utvecklas den bakre
delen till den tjockare cylinder, som utmärker
det fullmogna djuret. Äggen af denna inälfsmask dö
bort, om de få uttorka. Denna snyltgäst i människans
blindtarm och i äfven öfriga delar af groftarmen har
stor utbredning, men förekommer talrikare i varmare
än i kallare regioner och finnes hos såväl barn som
äldre. Vanligen förekomma endast få
individer hos hvarje person och förorsaka
då i allmänhet inga olägenheter; stundom och
helst i fall de förekomma i större antal, ha
sjukdomssymtom från nervsystemet iakttagits.
O. T. S. (L-e.)
Trick (eng., eg. knep, list), i vissa kortspel (vist,
preferens m. fl.) hvarje taget stick utöfver sex; i
betydelsen konstgrepp, knep ofta i svenskan brukadt i
den felaktigt som sing. uppfattade eng. pluralformen
tricks (best. form tricksen 1. trickset).
Tricktrack (fr. trictrac), ett slags brädspel (af hög
ålder och olikt det i Sverige brukliga brädspelet).
Triclinium, lat. (grek. trifklinon, af tri-, tre,
och kline, bädd), matsalen i det fornromerska
huset. I midten stod matbordet och däromkring tre
hvilobäddar, hvar och en i regel afsedd för tre
personer, hvilka i halfliggande ställning intogo
måltiden. Den fjärde sidan af bordet var tillgänglig
för betjäningen. Trikliniet hade sin plats i den bakre
delen af huset, likväl i allmänhet ej i byggnadens
hufvudaxel, och öppnade sig med en sida mot den inre
gården (peristylium). I stora förnämliga hus hade
man olika triklinier efter olika årstider, då man
gärna ville där ha skugga. T. o. m. i Pompeji har
man i Casa del Fauno velat påvisa fyra triklinier.
Upk. (J.C.)
TricoecsB [-kå^se], bot., underserie af
ser. Ge-raniales, utmärkt af aktinomorfa, alltid
enkönade, ofta mycket reducerade blommor. Hit
höra fam. Euphorbiacece och Callitrichacece. Af
några författare betraktas Tricoccce som
en egen serie, närmast släkt med Geraniales
och Malvales och omfattande fam. Buxacece och
Empetracece jämte de båda ofvannämnda. Buxacece
räknas nu till Sapin-dales och Empetracece till
Ericales. Troligen bör äfven fam. Gallitrichacece
rättast ha någon annan plats i systemet.
Gr. L-m.
Tricolore [-kålår], fr. Se T r i k o l o r e n.
Tricot [-ka]. Se Trikå.
Tricotage [-kåtäj]_, fr. Se Trikå.
Tricoteuses [-kåtös], fr., "stickerskor", kallades
under den stora franska revolutionen de vanligen
af den vildaste jakobinism angripna kvinnor, som
bevistade riksförsamlingens (konventets), politiska
klubbars o. s. v. sammanträden. "De kallades så,
emedan en förordning af 6 nivöse år II (26 dec. 1793)
hade förklarat, att kvinnor med män och barn kunde
bevista kommunens sammanträden och där sticka"
(Littré).
Trictrarc, fr. Se T r i c k t r a c k.
Tricykel, trehjulig velociped (se d. o.).
Tridarcna gigas, zool. Se Jättemusslan.
Tradens, lat. (grek. trifäina), T r i d e’n t, Treudd,
ett treuddigt spjut (ljuster, harpun), som nyttjades
vid fångst af större fisk, i synnerhet tonfisken. Den
blef det vanliga attributet för hafsguden Poseidon
1. Neptunus ("triainokra^os", "tride^tifer" m. m.) och
därigenom en symbol för herraväldet öfver hafvet. Se
Poseidon, fig. 2.
Trident. Se Tridens och Trient.
Tridentinska mötet (lat. Conci’lium tridentīnum),
det med anledning af de reformatoriska rörelserna vid
den nyare tidens början i staden Trident (Trient)
1545–63 med långvariga afbrott hållna stora
kontra-reformatoriska kyrkomöte, där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
