- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
117-118

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trål - trålare - Trånga kvarter - Trångborrning - Trångfors - Trångforsen - Trångföring - Trånghof - Trångkula - Trångsund - Trångsviken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

trålfisket, som idkas af ångfartyg och motorbåtar,
försiggår i Skagerak och Kattegatt.

1912 hade nedanstående länder följande antal
trålfartyg:

Ång- Motor- Segel-
fartyg fartyg fartyg

Belgien ............................ 31 - -
Danmark .......................... 6 - -
Nederländerna ................... 140 14 401
Storbritannien och Irland ..... 1,700 102 -
Sverige ............................ 41 103 -
Tyskland .......................... 311 605 166

Under s. å. uppfångades i Nordsjön med trål af dessa
länder utom Danmark och Sverige omkr. 237,583 ton
fisk till ett värde af cirka 67 mill. kr., hvaraf
omkr. 118,120 ton kolja, 69,924 ton torsk och 40,273
ton rödspotta.

Det svenska trålfisket började först 1903 och har
sedan utvecklat sig på följande sätt:


År Ångfartyg Motorfartyg
antal fångstvärde antal fångstvärde
i kr. i kr.

1903 1 ––- – ––
1904 3 ––- – ––
1905 4 ––- – ––
1906 6 212,078 – ––
1907 8 359,484 – ––
1908 12 596,250 20 49,300
1909 13 590,735 37 55,100
1910 17 863,533 51 37,459
1911 18 1,026,677 72 60,647
1912 40 1,137,872 103 112,000
1913 37 1,335,843 88 82,000
1914 58 2,622,206 103 136,579
1915 53 5,219,813 54 299,738
1916 48 9,912,939 96 521,734

Vintern 1908-09 började de svenska trålfartygen fånga
sill, och detta sillfiske har starkt utvecklats:
vintern 1918-19 var fångsten ej mindre än 99,481 hl.

Utom detta stora trålfiske bedrifves ett fiske med
flera slag af mindre redskap, som äro att jämföra med
trål. Så fiskas flundreartade fiskar med små s. k.
skäddetrålar. Den danska ålvaden, som på senaste
åren införts till Sverige, är närmast att hänföra till
bomtrålen, då den hålles öppen med en stång. Fisket
efter nordhafsräkor bedrifves hos oss i de djupare
fjordarna med små motorbåtar med små s. k. räktrålar
af i det närmaste samma konstruktion som ottertrålen.

Trålen är ett mycket effektivt fångstredskap, och man
har därför länge på olika håll hyst farhågor för, att
den skulle verka förödande på fiskbeståndet, framför
allt därigenom, att den fångar stora kvantiteter
småfisk, hvarför man ock yrkat på bestämmelser
om minimistorlek på maskorna. De internationella
hafsundersökningarna synas också ha ådagalagt, att
trålen verkar därhän, att storleken på rödspottan i
Nordsjön bestämdt aftagit, hvarför framlagts förslag
om internationellt minimimått på den rödspotta,
som finge fångas i Nordsjön och angränsande haf. För
att om möjligt hindra trålens skadliga inverkan ha
från svensk sida gjorts omfattande experiment för
att konstruera fram en s, k. skontrål, som vore
så beskaffad, att den släppte ut småfisken. Detta
problem torde dock ännu ej ha nått sin slutgiltiga
lösning. Trålfiske utom med räktrål och dansk
ålvad är förbjudet på svenskt territorium.
K. A. A-n.

Trålare, fiskefartyg, som nyttjar trål.

Trånga kvarter, krigsv. Se Kvarter, sp. 378.

Trångborrning. Se Jaktgevär, sp. 1210.

Trångfors, vattenfall i Kolbäcksån, Svedvi socken,
Västmanlands län, har en höjd af omkr. 10 m. och en
tillgodogjord vattenmängd af 24 kbm. per sek. Det
utbyggdes 1897–99 och 1912. Installerad vattenkraft
2,400 hkr, hvarjämte ångkraft finnes till 1,470
hkr. Kraftproduktionen uppgick 1916 till 2,9
mill kwt. Ledningslängden belöpte sig då till 98
km. Kraftverket samarbetar med Virsbo–Ramnäs,
Hallstahammar och Skultuna. Fallet eges af
A.-b. Svenska metallverken. G. W.

Trångforsen bildar tills. med Krokforsen en
omkr. 72 km. lång fallsträcka med en sammanlagd
höjd af omkr. 2,6 m. inemot 40 flodkm. från Lule
älfs mynning. Från denna punkt härröra sig de flesta
vattenmängdsmätningarna för nedre delen af Lule älf.
G. W.

Trångföring, mus. Se Fuga.

Trånghof, veter. Se Hof, sp. 897.

Trångkula, artill. Se Projektil, sp. 346.

Trångsund. 1. Egendom i Huddinge socken, Stockholms
län, vid södra stranden af Drefviken (se kartan
"Stockholm med omgifningar" till art. Stockholm),
12 km. s. s. v. om Stockholm. Areal 124 har;
tax.-v. 150,000kr. Corps-de-logiset

illustration placeholder
Hufvudbyggnaden på Trångsund.


(se fig.), ett tvåvånings stenhus i tidig gustaviansk
stil, byggdt af öfverintendenten K. F. Adelcrantz,
ligger naturskönt på en öfver vattnet uppstigande
klippa och är inredt i samma stil. T. förvärfvades
1686 från kronan af k. rådet G. Falkenberg, som
förenade det med sin egendom Sandemar, tillhörde
sedermera landshöfding Per Ribbing samt kom 1762
i Adelcrantz’ ego, som 1789 måste sälja det till
direktören i diskontokontoret J. H. Scharp, hvars
släkt T. tillhörde till 1899. Det köptes 1899 af
nuv. egaren öfverste K. Lovén. – 2. (Fi. Uu’rais)
Smalt sund i Viborgska viken, Finland, 12 km. s. om
Viborg, hvars uthamn är belägen vid T. Betydande
utskeppning af trävaror, som på pråmar och
s. k. lodjor transporteras genom Saima kanal från
sågarna vid Saimasystemet. Jfr Viborgska gatloppet.
2. O. B-n.

Trångsviken, järnvägs-, post- och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 7 20:13:13 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free