Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trädgård, ett inhägnadt område, afsedt för prydnads- eller gagnväxter - Trädgården, trädgårdstidskrift, med undertitel "Tidning för Nordens trädgårdsodlare" - Trädgårdens skadeinsekter, zool. - Trädgårdsanemon, bot. Se Anemone - Trädgårdsanläggningskonst. Se Trädgårdskonst - Trädgårdsarkitektur - Trädgårdsbalsamin, bot. Se Impatiens - Trädgårdsbönor, bot., namn på odlade arter af släktet Phaseolus - Trädgårdsfilosoferna. Se Epikuros - Trädgårdsförbund. Se Trädgårdsföreningar - Trädgårdsföreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den i inskränkt bemärkelse är den del af trädgården,
som närmast omger boningshuset, och utmärkes af mer
eller mindre riklig användning af blomsterväxter,
ordnade i grupper eller på rabatter, ofta förlagda
på gräsplaner eller intill husväggar. Äfven träd och buskar
kunna förekomma i prydnadsträdgården (se vidare Trädgårdskonst).
En utvidgning af prydnadsträdgården eller en fortsättning
af denna är parken (se d. o.). Bland trädgårdar med
uppgift att tjänstgöra som prydnadsträdgårdar,
men i regel äfven som ekonomiträdgårdar
äro: slottsträdgårdar, herrgårdsträdgårdar,
stadsträdgårdar, villaträdgårdar, egnahemsträdgårdar
och koloniträdgårdar. – Teoretiskt ändamål
tjäna botaniska trädgårdar (se d. o.),
skolträdgårdar och försöksträdgårdar. Enligt
gällande folkskolestadga bör om möjligt vid hvarje
folkskola finnas en trädgård, i hvilken barnen
böra undervisas och öfvas i trädgårdsskötsel,
Önskvärdt är, att denna undervisning kan försiggå
i en för ändamålet speciellt anlagd trädgård, men
vanligare är dock, att barnen öfvas och undervisas
i lärarens boställsträdgård. En skolträdgård (se
bilder å pl. VIII till art. Folkskolor) bör omfatta
en afdelning för odling af vanliga köksväxter,
vidare en fruktträdgård, en liten plantskola för
uppdragning af fruktträd och bärbuskar samt plats
för odling af sådana växter, hvilka erfordras som
undervisningsmaterial i skolan. Prydnadsväxter
odlas ibland i den egentliga skolträdgården,
ibland i prydnadsträdgården, som anlägges rundt
om skolhuset eller på viss del af det till skolan
hörande området. Skolträdgårdar ha i synnerhet på
senare år anlagts äfven vid elementarläroverk,
hufvudsakligen afsedda att utgöra små botaniska
trädgårdar och att lämna material för den botaniska
undervisningen. Tämligen stora trädgårdar finnas
vidare vid landets seminarier, anordnade för
att användas vid där bedrifven undervisning i
trädgårdsskötsel. – I försöksträdgården utföras
praktiska och vetenskapliga försök i och för
pröfning, renodling och förädling af olika sorter
af trädgårdsväxter, uppdragning af nya sorter samt
pröfning af olika kulturmetoder. – Som trädgårdsgud
och trädgårdsgudinna ha framställts Priapus och
Pomona. – Om s. k. zoologiska trädgårdar se d. o.
C. G. D.
Trädgården, trädgårdstidskrift, med
undertitel "Tidning för Nordens trädgårdsodlare",
utgafs 1902 – 05 af G. Lind, F. Liljevall och
K. O. Blomgren. "Trädgården, illustrerad tidskrift
för trädgårdsskötsel", utgafs af Stockholms
gartnersällskap och Svenska trädgårdsföreningen under
redaktion af 1906 J. Eriksson, A. Pihl, G. Lind och
C. G. Dahl, 1907-08 af Pihl, Lind och Liljevall, 1909
af T. Wulff (hufvudredaktör), Pihl, Lind och Liljevall
(medredaktörer). Sedan Svenska trädgårdsföreningen
afslutat sin egentliga verksamhet, utgafs "Trädgården"
af Stockholms gartnersällskap 1910 med oförändrad
redaktion. 1911 öfvertogs den af Sveriges allmänna
trädgårdsförbund, hvarefter redaktionen utgjordes 1911
af Wulff, Pihl och Liljevall, 1912 af E. Lundström,
Pihl och A. Bissmark samt under 1913 äfven J. Gréen,
1914 af Lundström, Pihl och Bissmark, 1915 – 17 af
N. Sonesson och sedan dess af
Bissmark m. fi. Tidskriften utgafs 1902 – 15 med 1
n:r i månaden. Sedan 1916 är den veckotidskrift. C. G. D.
Trädgårdens skadeinsekter, zool. Liksom i skogen
samt på åker och äng anställes äfven i trädgården
betydande skadegörelse genom insektangrepp. Dock
äro i trädgården insekthärjningarna lättare att
motarbeta än i skogen eller på åkern, på grund
däraf, att det vid trädgårdsskötsel gäller mindre
områden under intensivare kultur; härtill kommer
ytterligare vid insektangrepp på fruktträd,
att dessa senare vanligen äro af ringa höjd och
insekterna därför tämligen lätt åtkomliga. Flera
af trädgårdens viktigaste fiender inom insekternas
klass finnas afbildade på planscherna Trädgårdens
skadeinsekter I och II. De olika insekterna återfinnas
i resp. artiklar med å planscherna använda svenska
namn som uppslagsord. Undantag härifrån bilda
björkrullvifveln och plommonrullvifveln, som
behandlas i art. Rullviflar; fruktträdssplintborren
och guldsvansspinnaren skola behandlas under egna
rubriker i Suppl. De med latinska namn betecknade
insekterna tillhöra södra och mellersta Europa, där
de uppträda som skadedjur, men tillhöra ej vår fauna
eller äro hos oss så sällsynta, att de sakna hvarje
praktisk betydelse. G. G.
Trädgårdsanemon, bot. Se Anemone.
Trädgärdsanläggningskonst. Se Trädgårdskonst.
Trädgårdsarkitektur, i inskränkt bemärkelse
konstruktionen af sådana byggnadsverk, som höra
direkt tillsammans med trädgårdsanläggningar,
t. ex. trädgårdspaviljonger, pergolor, terrassmurar,
vattenverk m. m.; i vidsträcktare bemärkelse detsamma
som trädgårdskonst (se d. o.).
Trädgårdsbalsamin, bot. </sp>Se Impatiens</sp>.
Trädgårdsbönor, bot., namn på odlade arter af släktet
Phaseolus.
Trädgårdsfilosoferna. Se Epikuros.
Trädgårdsförbund. Se Trädgårdsföreningar.
Trädgårdsföreningar. Den första föreningen af detta
slag i Sverige var Svenska trädgårdsföreningen, som
efter förebild af Horticultural society (stiftad i
London 1805) bildades i Stockholm 1832. Föreningen,
hvars verksammaste krafter voro lifmedikus M. af
Pontin och professor A. Retzius, arrenderade till en
början en trädgård vid Norrtullsgatan, anordnade 1833
den första svenska trädgårdsutställningen, flyttade
1838 sin trädgård till en tomt vid Drottninggatan (där
Norra latinläroverket sedermera uppfördes), hvarest
flera växthus byggdes, öppnade 1840 en skola för
trädgårdselever, erhöll statsanslag och utdelade till
mindre bemedlade, skolor och hushållningssällskap en
mängd fruktträd, buskar, frön o. s. v. 1861 öfvertog
den på 50-årigt arrende trädgården vid Rosendals
lustslott, dit undervisningen, hvaraf ända till 30
elever samtidigt kunde taga del, och verksamheten
i öfrigt förlades och där åtskilliga växthus,
undervisningslokaler och bostäder uppfördes. Bland
föreståndarna för skola och trädgård märkas D. Müller
1841 – 50, O. Eneroth 1857 – 61, N. U. Blomberg 1861 – 72
och A. Pihl 1872 – 1911. Föreningen utgaf under de
första åren af sin verksamhet en liten årsskrift,
1869-72
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
