- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
207-208

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tsajdam, Tsadam l. Zaidam - Tsana ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stäpp- och sumpmarkslandskap i nordöstra Tibet,
inemot 3,000 m. ö. h., utgör ett af Kwen-lun i s.,
Altyn-tag och Nanschan i n. omslutet bäckenområde.
Namnet T. betecknar också ett där befintligt
saltträsk (2,70O m. ö. h.). Söder om detta
passerade Sven Hedin i okt. 1896 på väg från
Tarim-bäckenet genom nordöstra Tibet och södra
Mongoliet till Peking. Se Hedin, ”En färd genom
Asien” (1898).

H. W–k.

Tsana (Tana l. Dembea), sjö i Abessiniens
högland, mellan 11° 35′ och 12° 15′ n. br., på
en höjd af 1,760 m. Den är 70 km. lång i n. och
s., 60 km. bred, har en areal af omkr. 3,000 kvkm.
och ett största djup af omkr. 100 m. Sjön omges
af 2,000–3,000 m. höga berg samt odlade
högslätter, har flera öar af basalt, den största benämnd
Deg, och är rik på fisk och flodhästar. Vid
stränderna finnas varma källor. Utom ett stort antal
mindre tillflöden mottager den fr. s. Abai, som i
s. ö. åter lämnar sjön och längre ned får namnet
Bahr el-asrak (”Blå floden”, ”Blå Nilen”; se Nilen,
sp. 1014).

(H. W–k.)

Tsang, provins i Tibet (se d. o., sp. 1249).

Tsang-kia-kou, stad. Se Kalgan.

Tsang-po, namn på Brahmaputras öfre lopp. Se
Brahmaputra. Suppl.

Tsang-renn, namn på Kina (se d. o., sp. 26).

Tsankov (Zankov), Dragan, bulgarisk
statsman, f. 1830 i Svistov, d. 1913 i Sofia,
uppsatte i Konstantinopel 1860 tidningen ”Bolgarija”,
hvari han ifrade för kyrklig union med Rom,
anställdes i turkisk kanslitjänst och blef 1873 lärare
i bulgariska språket vid kejserl. ottomanska lyceet
och censor för bulgariska tryckskrifter. Under
rysk-turkiska kriget 1876–77 blef han den förste
bulgariske civilguvernören i Svistov, sedan i
Tirnovo. Jämte Karavelov bildade han 1879 det
liberala partiet, blef Bulgariens första sändebud i
Konstantinopel och 1880 ministerpresident och
utrikesminister, men råkade i konflikt med furst Alexander
och internerades en tid i Vratsa. 1883 blef han
åter ministerpresident, men måste 1884 lämna rum
för Karavelov. Efter Alexanders fall slog han sig
ned i Petersburg, där han med ryska subsidier
organiserade det ryssvänliga parti, som fick hans
namn, men leddes af Benderev och Grujev. Sedan
Stambolov 1894 störtats, fick T. återvända till Sofia
och försonade sig med fursten. Han var många
år riksdagsman, men spelade icke längre någon
ledande roll, icke ens då den ”tsankovistiska”
ministären Danev bildades 1902. Han författade
Polititjeskt katichizis (1905).
A–d J.

Tsar (ry. tsarj, po. czar; af lat. caesar). slav.,
härskare, var urspr. den slaviska beteckningen på
bysantinske kejsaren (däraf Tsar-grad, kejsarstaden
= Konstantinopel), men användes som härskartitel
äfven af serbiska och bulgariska regenter under
medeltiden och är nu den bulgariske konungens officiella
titel. I Ryssland kom ordet i bruk genom
Ivan III:s giftermål med en grekisk kejsardotter
och antogs som officiell titel af Ivan den förskräcklige
(IV), 1547; Peter den store utbytte 1721 tsar
mot imperator. Bland de ryske kejsarnas officiella
titlar förekom tsar i förbindelse med följande
länder: Moskva, Kiev, Vladimir, Novgorod, Kazan,
Astrahan, Polen (”tsar polskij”), Sibirien,
Tauriska Chersonesus och Grusien. Folkpoetiskt
brukades till våra dagar termen bjelyj tsar (”den
hvite tsaren”). – Tsarevitj, tsar-son, prins.
Tsarevna, prinsessa. – Tsaritsa,
tsarens gemål, drottning. – Tsesarevitj, ryske
tronföljarens officiella titel, införd af Paul I 1797
och först förlänad hans son Alexander (sedermera
kejsar Alexander I). – Tsesarevna,
kronprinsessa.

A–d J.

Tsarev, stad i ryska guv. Astrahan, omkr. 75
km. ö. om Tsaritsyn, vid Achtuba, biflod till Volga.
Omkr. 6,000 inv. T. ligger i närheten af ruinerna
af Sarai (se d. o.), kanernas i Gyllene horden
residens, som 1480 förstördes af ryssarna.
(H. W–k.)

Tsarevitj och Tsarevna. Se Tsar.

Tsargrad (”kejsarstaden”), ryska namnet på
Konstantinopel.

Tsaritsyn, stad i ryska guv. Saratov, på högra
stranden af nedre Volga, där denna gör sin sista,
tvära vändning mot s. ö., endast 65 km. från floden
Don. Staden har omkr. 100,000 (vid folkräkningen
1897 56,000, 1899 67,650) inv. Distriktet
T., omfattande staden med närmast omkringliggande
område, hade 1915 259,000 inv., hvaraf
emellertid 138,700 bodde på landsbygden.
Befolkningens antal är störst om sommaren, då en massa
lösa arbetare samlas där. T. är ändpunkt för den
i n. v.–s. ö. löpande järnvägslinje, som börjar
vid Riga och som skär alla hufvudlinjer, hvilka utgå
från Moskva söderut. Därifrån utgår ock en järnväg
till Tjirsk vid Don, där varor, som flodledes
komma från Azovska sjön, omlastas och vidare
befordras till T. Vid T. finnes ett stort och
gifvande naftabäcken. Staden drifver liflig handel
med trävaror, spannmål, senap, fisk och meloner,
nafta, ull och salt; fisket på platsen är betydande.
T. är särskildt kändt för sin melonodling. På
platsen finnas riksbanksfilial, goss- och flickgymnasium,
teknisk skola och meteorologisk station. –
T. anlades på 1500-talet och befästes under
1600-talet med en stark vall jämte graf, af hvilken
lämningar ännu äro synliga.
H. W–k. H. T–e.

Tsaritsyno, kejserligt lustslott, vid en sjö, 12
km. s. om Moskva, med hvilken stad det är
förenadt genom järnväg. Det anlades af Potemkin
för kejsarinnan Katarina II i storartad stil, men
har aldrig blifvit fullbordadt.
(H. W–k.)

Tsar[j]-kolokol. Se Kolokol.

Tsar Nikolaus II:s land, ett i Norra Ishafvet, n.
om Kap Tjeljuskin beläget land. Det genomdrages
af 100° ö. lgd fr. Gr. och 80° n. br., är
bergigt samt bebodt af ren, fjällämmel och isbjörn
och upptäcktes 20 aug. 1913 af ryske kaptenen
B. A. Vilkizki på transportångf. ”Taimyr” under
en expedition tills. med ångf. ”Vajgatj”, hvilken
afsåg att från Berings sund i västlig riktning
kringsegla Asien.
E. A–t.

Tsar-pusjka, en jättekanon på Moskvas Kremlj,
som göts 1586 af mästaren Andrej Tjochov och
har en vikt af 2,400 pud.
A–d J.

Tsarskoje Selo (”tsarbyn”), förr kejserligt
lustslott och sommarresidens, 25 km. s. ö. om
Petersburg, uppstod af en liten anläggning, som
Peter den store där gjorde för sig och sin gemål.
Där låg först en finsk by, Saari-mois, hvars
russifierade namn, Sarskoja, 1716 förändrades till
Tsarskoje. Kejsarinnan Elisabet uppförde det nuv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:26 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free