- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
211-212

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tsana ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tschang-pai-schan, berg. Se Korea,
sp. 1025.

Tschang-scha (eng. Chang-sha), hufvudstad
i kinesiska prov. Hunan, vid Jang-tse-kiangs
biflod Hsiang-kiang, af ålder en hufvudväg mellan
centrala och södra Kina, nu delvis ersatt genom
Kanton–Hankou-banan. Folkmängden uppges till
300,000 pers. Liflig industri. Fördragshamn. Utanför
stadsmuren ligger den förr berömda högskolan Yolo.
(H. W-k.)

Tschang-te, stad i kinesiska
prov. Hunan, vid floden Huang-kiang och
nära Tung-tingsjön samt n. v. om provinsens
hufvudstad Tschang-scha. Liflig handelssjöfart.
H. W-k.

illustration placeholder

Tschang-tschi-tung, kinesisk statsman, f. 1834
eller 1837 i Nan-pi, prov. Tschi-li, d. 4 okt. 1909
i Peking, var son till en taotai, som stupat i strid
mot röfvare inom sitt förvaltningsområde. Själf blef
T. vid unga år bemärkt genom sin stora lärdom; 1865
blef han domare i Kwang-tung och 1868 skattmästare i
prov. Kiang-su. Senare var han universitetslärare,
fäste 1880 uppmärksamheten vid sig genom en
protestskrifvelse till kejsaren mot det fördrag,
som ståthållaren öfver Mandschuriet 1879 ingått med
Ryssland (jfr H. Cordier, "Histoire des relations
de la Chine avec les puissances occidentales",
II), blef 1880 vice inspektör öfver Kinas skolväsen
och utsågs 1882 till guvernör öfver prov. Schan-si
samt 1884 till vicekonung öfver prov. Kwang-si och
Kwang-tung. På denna post visade han sig som ihärdig
motståndare till fransmännen i Tonkin. 1889–1907
var T. vicekonung öfver Hu-kwang (provinserna
Hupe och Hunan) och verkade där särskildt för
folkundervisningens främjande på klassisk kinesisk
grund. Han ville, att kineserna skulle tillegna
sig västerlandets tekniska erfarenheter, men mot
införande af konstitutionella institutioner ställde
han sig däremot afvisande. Under boxarupproret 1900
inlade han stor förtjänst om bevarandet af fred och
lugn i Jang-tse-dalen. T. blef 1901 medlem af höga
rådet och 1902 öfverkommissarie för handelsärenden
samt kallades 1907 af änkekejsarinnan Tse-hsi till
Peking, där åt honom anförtroddes en rad höga ämbeten,
bl. a. högsta ledningen af undervisningsväsendet. I
motsats mot Juan-schi-kai lade T. mindre vikt vid
arméns än vid folkundervisningens reformering. En
af honom härom affattad skrift, hvari Kong-fu-tses
morallära framhålles som undervisningens orubbliga
grundval, är öfversatt till franska af J. Tobar
(Exhortations à l’étude, Schang-hai, 1898). Efter
änkekejsarinnans och kejsar Kuang-sus död 1908
stödde T. kraftigt den nye regenten prins Tschun och
blef efter Juan-schi-kais aflägsnande (jan. 1909)
prinsens främste rådgifvare. T. skildras som en
hederlig och obesticklig ämbetsman, till en viss grad
reformvänlig, men till följd af sin ensidigt klassiska
och teoretiska bildning rätt doktrinär. Kärleken
till Kinas klassiska kultur var den drifvande motorn
i hela hans offentliga verksamhet. V. S-g.

Tschang-tschóu (eng. Chang-chow). 1. Välbyggd stad
i kinesiska prov. Fukien, vid Kiu-lung-kiang
(Tsiu-lung-kiang), 70 km. innanför östaden
Amoy. Betydande handel och industri, främst
sidentillverkning. Omkr. 1 mill. inv. – 2. Handelsstad
i prov. Kiang-su, vid Kejsarkanalen, s. ö. om
Nanking. Omkr. 200,000 inv. 1–2. H. W-k.

Tschang-tschun (eng. Chang-chun) l.
Kwang-tschöng-tse (eng. Kwang-cheng-tsze), stad i
kinesiska bilandet Mandschuriet, prov. Kirin, vid
den af Ryssland till Japan 1905 afträdda järnvägen
Port Arthur–Tschang-tschun, hvilken fortsätter
norrut till Charbin på den rysk-mandschuriska
järnvägen samt sedan 1912 från T. äfven österut
till provinshufvudstaden Kirin. Omkr. 80,000 inv.
H. W-k.

Tschantabun (eng. Chantabun), hamn- och handelsstad
i Siam, vid en flodmynning nära Siamviken och
Kambodjas gräns. Icke fullt 10,000 inv. Den har rika
fisken samt drifver exporthandel från de sydöstra
provinserna. I närheten af staden ädelstensgrufvor
(rubiner och safirer). Vid skilda tider har T. varit
besatt af fransmännen. (H. W-k.)

Tschany, saltsjö. Se Tjany.

Tschao-hing (Schao-hing, Schau-hsing), stad i
kinesiska prov. Tsche-kiang, invid hafvet och
kustkanalen Ning-po–Hang-tschóu-fu. Omkr. 500,000
inv. Sidenindustri.
H. W-k.

Tscha-o-hsien, kinesiskt namn på Korea (se d. o.,
sp. 1025).

Tscharatschoto (mongol., "svarta staden"), ruiner
på tanguternas område i sydvästra Mongoliet vid
floden Edsingol. Staden var hufvudort i tangutiska
riket (urspr. kalladt Hsihsia), under kinesisk
öfverhöghet. Själfständigt 1034, kufvades det af
Djingis-kan, men själfva staden fanns kvar ett par
århundraden. Ruinerna genomforskades 1908–09 af ryske
öfversten P. K. Koslov.

Tschardschui, tysk skrifform för Tjardsjui
(se d. o.).

Tscharklik, ort. Se Tjarklik.

Tscharschaf, turk., "tältduk", de turkiska kvinnornas
stundom genomskinliga slöja, af siden för de
förnämligare, af bomull hos andra.

Tscharta, stad. Se Tschorlu.

Tschataldscha, stad (omkr. 1,000 inv.) och hufvudort i
turkiska sandjaket T., som omfattar östligaste delen
af Europeiska Turkiet (utom vilajetet Konstantinopel),
med 2,615 kvkm. och omkr. 78,000 inv.

Tschataldschalinjen, äfven kallad
Tjekmedjelinjen, en 40 km. v. om Bosporen och 225 km. ö. om
Adrianopel belägen turkisk försvarslinje, som afskär
den 33 km. breda landtungan mellan Marmarasjön och
Svarta hafvet. T. har sedan urminnes tider vid behof
anlitats, då Konstantinopel hotats. F. n. sträcker
sig T. från Tjekmedjesjön (vid Böjuk Tjekmedje)
till fort Kara Burun, d. v. s. till Derkos salta
sjö, som genom ett något öfver 2 km. bredt näs är
skild från Svarta hafvet. Den genom en ravin flytande
Karasudereströmmen med sina kring nedre loppet sumpiga
stränder bildar ett utmärkt fronthinder, och småningom
hade öfver 100 jordverk uppkastats i försvarslinjen,
hvars taktiska fördelar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:26 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free