- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
299-300

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tuln ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

299

Tulpan-Tulseboda

300

Tulpan (T u Ii p än), Tu’lipa L., bot., ett släkte
bland liljeväxterna (fam. Liliacece), hvars jordstam
är en med en brunaktig hinna omgifven lök (se
Skottby ggna d, fig. 4), från hvilken uppstiger en
med få, mer eller mindre smala blad försedd stjälk. I
dennas spets utvecklas vanligen endast en, tämligen
stor kronlik blomkalk med 6 blad, hvilka sakna
honungs-gömmen. Ståndarknapparna äro upprätta och med
basen fästa vid strängarna. Af de omkr. 50 arter,
som tillhöra detta släkte samt till största delen
finnas i Europas varmare trakter och i Asien, äro i
synnerhet två mera bekanta, nämligen T. gesne-riana,
som härstammar från Asien och vid midten af 1500-talet
infördes till västra Europa, och den

Fig 1. Varieteter af Tulipa suaveoleitti.

välluktande T. suaveolens (fig. 1), inhemsk i
främre Asien, hvilka äro stamföräldrar till de
s. k. trädgårdstulpanerna. Af dessa har genom
odling en stor mängd varieteter uppkommit, enkla
och dubbla, med mångahanda färger, olika storlek
och blomningstid o. s. v. I Holland, där ännu i dag
blomsterlökar på ett öfver-lägset sätt uppdragas,
täflade blomsterodlarna en tid med största ifver om
att frambringa de skönaste tulpanerna. Denna täflan
urartade slutligen nästan till raseri, och då detta
nådde sin höjdpunkt, i Haarlem på 1630-talet, kunde
tusentals gulden betalas för en enda lök af någon ny,
utomordentlig tulpansort. Vissa slag af tulpaner
egna sig väl till drifning i växthus och rum, så
att man äfven i mellersta Sverige kan ha blommande
tulpaner (Duc van T h o 11) i kruka vid jultiden, ja
t. o. m. i november. De vanliga trädgårds-handböckerna
undervisa om dylik drifning. Tulpaner odlas ock
i våra trädgårdar, där de i maj och juni skänka
ögonen stor fägnad genom blommornas vackra färger
och former. Lökarna utsättas på hösten. Bland de
många tulpansorterna kunna nämnas de långstjälkiga
sena Darwintulpanerna (fig. 2), som äro enfärgade
(frånsedd den annorlunda färgade fläcken vid
kalkbladens bas) och

hvaraf sorter med nästan svarta blommor finnas,
de brokiga Bijbloemen, Rembrandttul-p a n e r n a
(båda med hvit grundfärg) och B i-zardorna (med gul
grundfärg) och de fran-

Fig. 2. Darwintulpaner.

sade papegojtulpanerna. Utom de of van-nämnda
arterna må framhållas den från Turkestan
härstammande T. Greigii, "tulpanernas drottning",
med grågröna, brunfläckiga blad och stora, praktfullt
scharlakansröda blommor, den i gamla trädgårdar
och parker ofta förvildade T. silvestris, med
hängande gula blommor, och den japanska T. edulis,
med ätliga lökar. Under Världskriget användes rostade
tulpaner och andra blomsterlökar som kaffesurrogat.
O. T. S. (G. L-m.)

Tulpanträd, svenskt namn på Liriodendron tuli-pifera
(se d. o.).

Tulsa [ta’lsə], stad i Oklahoma, Förenta staterna,
vid floden Arkansas och flera järnvägslinjer. 32,507
inv. (1917; 1900 endast 1,390). T. är beläget på
en höjd med vacker utsikt öfver den omgifvande
vidsträckta prärien och Arkansas’ dal och på
den forna gränsen mellan Indianterritoriet och
territoriet Oklahoma, hvarest cherokesernas,
kråk- och osagoindianernas områden stötte
ihop. T. har ett presbyterianskt college (Henry
Kendall college). Det har liflig handel med stenkol,
som finns rikligt i trakten, spannmål, bomull och
kreatur. Industrien omfattar tillverkning af glas
och bomullsfröolja. T. anlades 1887 och blef stad
1902. E. A-t.

Tulseboda, järnkälla i Kyrkhults socken, Blekinge län,
32 km. från Karlshamn och 7 km. från Hofmansbygds
station å Karlshamn-Vislanda-järn-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:31:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free