- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
317-318

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tungblomstrig ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

317

Tungblomstrig -Tung-hwang

318

nen med sköldbrosket genom eu membran, mot sidorna
förstärkt med band till broskets horn. Från ändarna af
"kroppen" och dess gräns mot stora hornen utgår på
hvardera sidan ett litet ben- eller broskstyeke, de
små hornen, hvilka genom band och en svag muskulatur
sammanhänga med och uppbäras af pelarutskottet
på tinningbenets pyramid (se Hufvudskål, fig. 7,
pu). Hornen äro icke sällan ledade mot kroppen. -
Tungbenet tjänar som fäste för en del muskler, som
sträcka sig dels uppåt in i tungan, dels nedåt till
sköldbrosket och bröstkorgen. - Hos fiskarna har
tungbensapparaten företrädesvis blifvit sätet för
andningsfunktionen. Den har därigenom hos dem fått
en starkare utveckling och en mera invecklad byggnad
än hos andra ryggradsdjur; jfr F i s k a r, sp. 411
och fig. 3 o. 7. G. v. D.*

Tungblomstrig, bot. Se Strålblomstrig.

Tungbokstäfver. Se Dental, Kakumina-ler, Palataler.

Tunge. 1. Härad i Göteborgs och Bohus län, ingår
i Sunnervikens domsaga, tingslag och fögderi samt
omfattar socknarna Foss, Svarteborg och Håby. 27,459
har. 7,346 inv. (1918). - 2. Socken i Älfsborgs län,
Ale härad. 2,009 har. 788 inv. (1918). Annex till
Skepplanda, Göteborgs stift, Domprosteriets Norra
kontrakt.

Tungel (isl. tungl), ett gammalt svenskt ord för
himlakropp, särskildt för månen (månsken). Äfven tiden
från en nymåne till den näst följande, en lunation,
kallas ett tungel.

Tungel. 1. Lars Nilsson T. (lat. Laurentius Nicolai],
diplomat, f. 1582, d. 21 (20?) okt. 1633 i Dresden,
var son till hertig Karls räntmästare, sedermera
kammarrådet Nils Larsson. Han studerade flera år
vid tyska universitet, hvarunder han till beskyddare
hade hertig Johan af Östergötland. Efter dennes död
vände han sig till Axel Oxenstierna för att få någon
anställning i sitt fädernesland. Hemkommen 1621, blef
han också genast anställd som sekreterare i kansliet,
där dåmera under Oxenstiernas ledning ämnes-svenner
började utbildas för den diplomatiska och
statsmannabanan. Där väckte han snart uppmärksamhet
genom sin språkkunskap och sina studier i öfrigt, sin
förmåga att behandla svenska språket och kanske äfven
genom sin fina, karakteristiska handstil. Inom kort
användes han i åtskilliga diplomatiska uppdrag: vid
fredsunderhandlingarna i Livland samt i beskickningar
till Danmark och till Frankrike. Till sistnämnda land
afsändes han 1628 och 1630. Han hade vid det senare
tillfället i uppdrag att redogöra för den felslagna
underhandlingen med Charnacé i Sverige, att söka
få reda på nämnda sändebuds verkliga instruktioner
och slutligen, i fall någon invit gjordes från
franska hofvet, afsluta traktaten mellan Sverige
och Frankrike. Sistnämnda del af sitt uppdrag kom
han aldrig i tillfälle att fullgöra, då hvarken
Ki-chelieu eller någon annan icke ens genom minsta
antydan inbjöd honom därtill. De uppdrag, som han
fått, visa emellertid, att han då hörde till Gustaf
II Adolfs högtbetrodda diplomater. Efter slaget vid
Breitenfeld (1631) sändes han som resident till det
kurfurstliga hofvet i Sachsen, i mer än ett afseende
den tiden en af de viktigaste posterna för den svenska
diplomatien. Hans de-

pescher därifrån vittna för eftervärlden örn hans
begåfning och rättfärdiga det rykte han åtnjöt som
en af samtidens bästa stilister på svenska. De lämna
en åskådlig bild af det dåvarande sachsiska hofvet
och dess jämmerliga politik. Särskild betydelse ha
de fått genom de upplysningar de ge om de hemliga
underhandlingarna mellan Wallen-stein och svenskarna
alltifrån 1631, i hvilka T. var fullt invigd,
liksom om de bömiske emigranternas intriger. Hans
verksamhet blef emellertid snart afbruten genom
döden. Han var vid sin död utsedd att öfvertaga
Salvius’ plats i Hamburg, själfva medelpunkten för
den svenska diplomatien i Tyskland under kriget. T:s
koncept och dagböcker stannade efter hans död i
Tyskland, där de slutligen hamnade uti biblioteket
i Hannover. För såvidt de röra underhandlingarna med
Wallenstein och hvad därmed sammanhänger, äro de af
Inner publicerade i "Die verhandlungen Schwedens und
seiner verbiindeten mit Wallenstein und dem kaiser" (3
dlr, 1888-91), sedan E. Hildebrand förut bekantgjort
en del af dem efter originalen (i "Hist. tidskr.",
1883). I sin helhet äro dessa T:s papper (koncept
för 1632, dagbok 1633 och registratur 1633) utgifna
af P. Sondén i "Hist. handl.", d 22, 1907-09). Af
Gustaf II Adolf upphöjd i adligt stånd, blef han
genom sin dotter stamfader för ätten Tungelfel t, som
1751 utslocknade på svärdssidan. - 2. Nils Nilsson
T., den föregåendes broder, hofkansler, f. 1592,
d. 1665, spelade en tvetydig roll i hofintrigerna
under drottning Kristinas tid och var sannolikt
icke heller oemottaglig för främmande makters guld,
liksom han äfven i sedligt hänseende genom sitt
lefnadssätt väckte anstöt. Efter 1654 synes han ej ha
haft någon större politisk betydelse, och 1661 fick
han afsked. Den rätta arten af hans verksamhet torde
emellertid ännu ej vara fullständigt utredd. Hans son
Gustaf T., slutligen generalmajor och landshöfding
(d. barnlös 1699), fick friherrlig värdighet.
1-2. Ehd.*

Tungelfelt, Nils, tecknare, dottersons son af
Lars Tungel (se d. o. 1), f. omkr. 1683, d. 1721,
blef ritare vid Antikvitetsarkivet och erhöll efter
Brenners död (1717) uppdraget att i miniatyr måla
vapenbilderna i de adliga sköldebrefven, hvilka vid
den tiden voro särdeles många, -rn.*

Tungelsta, by i Västerhaninge socken, Stockholms län
(Södertörn). Dit är förlagd Södra Stockholms läns
folkhögskola, som började sin verksamhet 1 nov. 1915.

Tungenes, inseglingsfyr af första klassen vid
Stavanger, Norge. Hvitt och rödt ljus med ljus-styrkor
om 400 och 100 normalljus och ljusvidder på 11,5 och
8 kvadratmil. Nordväst därom vid grundet "Svenderne"
en ljudboj. K. G. G.

Tunggroddjur, Phaneroglossa, zool. Se A m f i-bier,
sp. 833.

Tung-hai, kin., "östra hafvet", östkinesiska
hafvet. SeKinesiskahafvet.

Tung-hwang, Tuen-hang l. Tun-huang, oas i
Öst-Turkestan, ö. om Lop-nor, bekant genom de
arkeologiska och andra fynd, som där gjordes af
M. A. Stein och M. Pelliot på en forskningsresa
1906–08. Spår af bosättning från 100-talet f. Kr.,
rester af en kinesisk mur med vakttorn samt manuskript
på kinesiska, hinduiska m. fl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:02:26 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free