- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
371-372

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Turistväsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kontinentala turistföreningarnas utveckling,
i det att åtskilliga af dessa grundlagts som
velocipedföreningar. Under 1900-talets första
årtionde började den nationalekonomiska vinsten
af främlingsbesök alltmera beaktas och medförde en
motsvarande propaganda, äfven från myndigheternas
sida. Sålunda upprättades 1908 i Österrikes
ministerium för offentliga arbeten en särskild sektion
för främlingstrafiken (med en budget af 500,000
kr., 1910 ökad till 680,000 kr.) och i Frankrike, af
Millerand, 1910 Office national du tourisme. Värdet af
främlingsbesöken beräknades i Schweiz och Italien till
flera hundra mill. frcs om året, i Norge (1912) till
öfver 21 mill. kr. Den största landsorganisationen var
före Världskriget Bund deutscher verkehrsvereine,
i Leipzig, stiftad 1883 och omfattande öfver
200 trafikförbund och försköningsföreningar med
flera tusen lokalföreningar samt ett stort antal
andra korporationer som medlemmar. F. ö. må nämnas
Ligue International des associations touristes,
Union des associations internationales och Touring
club
i Belgien, Cyclist’s touring club i England (de
engelska reseklubbarna afse eljest hufvudsakligen
resor till utlandet), Touring club de France och
Union vélocipédique de France i Frankrike, Algemeene
nederlandsche wielrijdersbond
i Holland, Touring
club italiano
och Associacione del movimento dei
forestieri
i Italien, Touring club suisse i Schweiz,
Union velocipédica espanola, Touring club nacional
i Spanien, Deutscher radfahrer bund, Allgemeine
radfahrer union
, Deutscher tourenclub och Deutscher
touring club
i Tyskland samt Österreichischer touring
club
och Öst. verkehrs verband i Österrike o. s. v.

De franska, engelska och amerikanska trafikbolagen
äfvensom Japans statsbanor ha i hög grad främjat
reselifvet inom resp. länder. Erinras må äfven
om den kraftiga insats i det internationella
turistlifvets utveckling, som gjorts af de stora
tyska och engelska ångbåtsbolagen genom att anordna
vidsträckta turistresor till sjöss, samt af de stora
automobilklubbarna.

Svenska turistföreningen, stiftad i Uppsala 1885
(medlemsantal s. å. 65), flyttades 1887 till
Stockholm, där den upprättade en turistbyrå,
som 1917 utvidgades till att omfatta äfven en
biljettafdelning. Vid 1920 års ingång uppgick
medlemmarnas antal till öfver 84,000 personer.
Årsafgiften, som från början utgjort 3 kr., höjdes 1919
till 5 kr., afgiften för ständigt ledamotskap utgör
75 kr. Föreningens uppgift är att "i fosterlandets
intresse utveckla och underlätta turistväsendet inom
Sverige samt arbeta för spridandet af kännedom om
land och folk", och dess valspråk är: "Känn ditt
land!" I detta syfte utger föreningen en rikt
illustrerad "Årsskrift", som utdelas till alla
medlemmar. Vidare utger den resehandböcker öfver
Sveriges landskap (f. n. ett 20-tal bd), broschyrer,
kartor m. fl. publikationer, anordnar föredrag och
utställningar, utlånar skioptikonbilder m. m. Vid
konst- och industriutställningen i Stockholm 1897 hade
föreningen en särskild paviljong. Genom fotografiska
pristäflingar har föreningen sökt åstadkomma en större
samling för Sveriges land och folk representativa
bilder. Föreningens viktigaste insats för svenskt
rese- och vandringslif har varit öppnandet af förut
otillgängliga trakter af vårt land. I fjällområdena har den
sålunda uppfört ett 30-tal turiststationer, stugor
och hyddor. Främst märkas Abisko stora turiststation
vid Torne träsk, som blifvit samlingsplatsen för det
lappländska turistlifvet, Saltoluokta, Sylfjällets,
Tännforsens och Arådalens turiststationer. Vidare
har föreningen spångat och märkt vägar samt
genom att utlägga roddbåtar i vattendragen och
insätta motorbåtar å de viktigaste vattenlederna
sökt göra Lapplands för reselifvets utveckling
så viktiga vattenvägar framkomliga. Som en af
de vackraste sidorna af föreningens verksamhet
kan räknas understödjandet af skolungdomens
sommarvandringar och skidfärder. Hittills har den
lämnat omkr. 80,000 kr. i anslag åt ungefär ett
tusental grupper af skolungdom. Åt föreningens
led. beredas prisnedsättningar på hotell i in-
och utlandet, på ångbåtar samt hos försäljare af
turistutrustningsartiklar m. m. I alla trakter af
landet samt i utlandet finnas ombud (1,705 år 1919,
däraf 90 i utlandet), som tillhandagå resande med
råd och upplysningar. I Stockholm lämnas sådana
på föreningens byrå, som äfven tillhandahåller
prospekt från brunns- och badorter m. m. samt
försäljer biljetter till järnvägar, ångbåtslinjer
och automobilruter i Sverige. Föreningens inkomster
och utgifter balanserade 1919 på en summa af öfver
en half mill. kr. Redan i början af sin tillvaro
trädde föreningen i förbindelse med utländska
turistorganisationer, och den har lämnat skriftliga
och muntliga upplysningar till resande främlingar,
tillhandahållit fotografier och klichéer åt utländska
tidskrifter och tidningar, anordnat föredrag och
utställningar i utlandet, men detta låg utanför
föreningens egentliga verksamhet och kräfde efter
hand en särskild organisation.

För att främja turisttrafiken till Sverige stiftades
därför 1902 Turisttrafikförbundet med
säte i Stockholm. I detta ingick ett antal järnvägar,
ångbåtsbolag, hotell och andra institutioner, som
lämnade årliga bidrag till verksamheten. För att
tillföra förbundet ytterligare inkomster bildades
1909 Turisttrafikförbundets restaurang-a.-b.,
i hvilket förbundet innehar samtliga stamaktierna
och som af statens och andra järnvägar arrenderar
restaurangvagnar, järnvägsrestauranger, hotell
och ångfärjerestauranger. Bolaget har äfven till
syfte att höja hotell- och restaurangväsendet
vid järnvägarna. Till förbundets verksamhet har
staten lämnat ett afsevärdt understöd. Förbundet
utger reklambroschyrer öfver Sverige på flera
främmande språk till gratisutdelning i resp. länder,
annonserar i utländska tidningar, anordnar föredrag
och utställningar i utlandet, tillhandahåller
fotografier och klichéer till utländska tidskrifter
och tidningar, bereder tillfälle för utländska
journalister att resa i Sverige m. m. Vidare har
förbundet resebyråer och agenter i utlandet. För
att utvidga och stärka intresset för förbundets
verksamhet ha lokalföreningar (turisttrafikföreningar)
bildats. Dessa äro 1920: Mälarens (Stockholms stad,
Stockholms, Uppsala, Södermanlands och Västerås län),
Vätterns (med afd. för Östergötlands, Skaraborgs,
Jönköpings och Örebro län), Göteborgs, Bohusläns
och Dalslands, Värmlands samt Södra Sveriges (Skåne,
Halland, Blekinge, Kronobergs och Kalmar län). De äro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:35 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free