Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami / 733-734 (1920) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Täckfjädrar ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att bita sönder täcket, om
han har sådan ovana i stallet.
B. C-m.

Täckfjädrar, zool. Se Fjäder, sp. 484.

Täckfjäll, zool. Se Insekter, sp. 710.

Täckfärger kallas i måleri sådana ogenomskinliga
färger, som, anbragta ofvanpå en redan befintlig
färganläggning, fullständigt öfvertäcka och
dölja denna. Som täckfärger användas de vanliga
akvarellfärgerna, blandade med hvitt, ockror
eller tunga mineralfärger (se Gouache och
Akvarellmåleri).

Täckfärgpennor. Se Blyertspennor, sp. 789.

Täckglas. Se Blodkroppsräkningsapparat, sp. 725,
och Tunnprof, sp. 341.

Täckhammar, gods nära sjön Långhalsens utlopp,
i Barbo socken, Jönåkers härad, Södermanlands län,
med underlydande inom Råby-Rönö och Runtuna socknar,
Rönö härad, samma län.

Manbyggnaden på Täckhammar.

Boningshuset,
af sten, ligger ovanligt vackert på en nästan lodrätt
i sjön stupande klippa. Godset, bestående af 12 2/3
mtl, med en areal af 1,627 har, är taxeradt till
662,700 kr. (1918). T. är ett gammalt gods, som länge
tillhörde släkten Rosenhane, 1830 kom till släkten
Hamilton och 1873 köptes af nuv. egaren D. Böklin.
B. S.*

Täckning, jaktv. Se Täcka.

Täckningsköp l. Betäckningsköp (da. dækningsköb,
no. dækningskjöp), jur. Om en person, som köpt någon
lös egendom (varor, värdepapper), icke får denna
till sig aflämnad i rätt tid, i behörigt skick,
i aftalad myckenhet, men oundgängligen behöfver
egendomen, eger han täcka detta behof genom att
från annat håll inköpa sådan egendom. Vid ett dylikt
s. k. täckningsköp måste han törhända betala högre
pris, än han aftalat med den förre säljaren,
och han har då i vissa fall anspråk mot denne på
ersättning för skillnaden (svenska lagen om köp
och byte af lös egendom 20 juni 1905, §§ 25, 45;
samma §§ i danska, norska och isländska lagarna om
köp resp. 6 april 1906, 24 maj 1907, 11 juli 1911).
C. G. Bj.

Täcksot, bot. Se Sot, sp. 444.

Täckta rum, befästningsk., anordnas numera så
godt som alltid inom befästningar, utom i de mest
tillfälliga sådana, till skydd för besättning och
förråd m. m.; ty ensamt det skydd, som en graf
med framför uppkastad vall lämnar, är vanligen ej
tillräckligt mot granatkarteschens under större
vinklar kommande sprängstycken och småkulor. I
fältbefästningar måste man ofta nöja sig med helt
enkla täckningar (jfr Granatskjul, Skyddsrum och
Splittertak), men så snart tiden medger, bör dock
täckningen ökas för att bättre motstå det numera
oftare förekommande gröfre artilleriets verkan. I det
under Världskriget modernt blifna ställningskriget,
där groft artilleri alltid är för handen, måste
de täckta rummen läggas djupt ned under jorden
eller förses med armerade betongtäckningar eller
t. o. m. insprängas i berg för att lämna nöjaktigt
skydd. Äfven de permanenta befästningarnas täckta rum
ha på senaste tid måst väsentligt förstärkas för att
kunna bättre motstå nutidens fruktansvärdt förödande
kasteld. Jfr Hålbyggnad och Skyddsrum.
L. W:son M.

Täckta torn, skpsb. Se Pansarfartyg, sp. 1436.

Täckt hafresot och Täckt kornsot, bot. Se Sot,
sp. 444.

Täckvall, befästningsk., en lägre flackformig
jordvall, anlagd ofvanpå kontereskarpen i en
permanent befästning, som saknar betäckt väg
eller har en framskjuten sådan (se Fästning,
fig. 2). Täckvallens uppgift är att skydda eskarpmuren
och att öka täckningen ofvan kontereskarpmuren.
L. W:son M.

Täckvingar, zool. Se Elytron.

Täfvelsås, socken
i Kronobergs län, Kinnevalds härad. 5,898 har.
965 inv. (1918). T. utgör ett pastorat i Växjö
stift, Kinnevalds kontrakt.

Tägliche rundschau, en 1881 i Berlin
uppsatt tidning, som sedan 1900 utkommit två gånger
dagligen. Till en början partilös, har den sedan
företrädt utprägladt nationella åskådningar. Jämte den
politiska afdelningen, där den 1898 införde signering
af de ledande artiklarna, en nyhet för Tyskland,
har den en rikhaltig förströelseafdelning. 1898
ff. har Heinrich Rippler (f. 1866) varit tidningens
hufvudredaktör.

Täkt (fsv. tækt, intaga, nyodling) kallas,
särskildt i bergslagen, en inhägnad ega,
som begagnas omväxlande till öppen åker och
vall. H. J. Dft.

Täktekarlsjordar (se Täkt), ett slags
bergsfrälsejord vid Stora Kopparberget, uppkommen
genom den enskilda bergverksarbetare medgifna rätten
att göra nyodlingar å skogsmarkerna. Se Carlberg,
"Historiskt sammandrag om svenska bergverkens uppkomst
och utveckling samt grufvelagstiftningen" (s. 147).
S. T-g.

Täljare, mat. Se Bråk.

Täljbergsvalen. Se Handöl, sp. 1376.

Tälje (Telge, Telje).
1. Socknar. Se Västertälje och Östertälje.
– 2. Städer. Om den
forna finska staden T. se Kumo 2; om Norrtälje
och Södertälje se dessa ord.

Täljehus (Telgehus). Se Brandalsund.

Täljekringlor ha sitt namn däraf, att
de sedan gammalt tillverkats i Södertälje.
De göras af hvetemjöl, smör, socker,
gräddmjölk, hela ägg, äggulor och jäst, degen
utrullas till en blyertspennas tjocklek och formas
till små kringlor. Lokala namn på dylika små
bakverk med någon olika sammansättning äro
Arbogakringlor och Östgötakringlor.

Tälje tokar, en (urspr, af den stockholmska
folkhumorn, med hänsyftning på småstaden Södertäljes
välvise fäder under äldre tider, skapad)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>