Print (PDF) - On this page / på denna sida - Uddemantalskassor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Uddeholmsverkens stiftare kan sägas vara brukspatronen Bengt Gustaf Geijer d. ä. (se Geijer), som 1720 blef egare af Uddeholms och Risbergs sätesgårdar samt Uddeholms hammare, men redan förut hade Fig. 4. Uddeholms herrgårdsbyggnad med bolagets hufvudkontor samt disponentbostad. största delen af de egendomar, som Geijer vid sin död egde, sammanköpts under en egare, Johan Karlström, hvilken 1672 af assessor Anders Stake inköpt ofvannämnda gårdar och 1686 af fru Anna Uggla inköpt Stjärn, Stjärntorp och Lid. Geijer anlade flera hyttor och hammare samt förordnade vid sin död (1746), att alla hans stora och sammanhängande egendomar (med undantag af Bosjö bruk, hvilket han fått med sitt första gifte och som tillföll hans barn i detta gifte) skulle under namn af Uddeholms bolag utgöra ett slags fideikommiss inom släkten eller att verken i evärdliga tider skulle drifvas gemensamt af hans barn i senare giftet och deras efterkommande. Testamentet ändrades visserligen i några detaljer af Geijers barn, men i hufvudsak blefvo dess bestämmelser gällande ända till 1835, då äfven andra än testators arfvingar kunde vinna inträde i bolaget. 1870 ombildades det till Uddeholms aktiebolag. Åren 1746--1870 kännetecknas af en för den tiden storartad utveckling för Uddeholms bolag. Hyttor och hamrar anlades på skilda ställen, och tillverkningarna ökades betydligt. Med framsynt blick sökte ledarna konsolidera bolaget och genom inköp af betydande skogsarealer trygga dess framtid. Sedan bolaget öfvergått till aktiebolag, fullföljdes denna utveckling i än raskare tempo. Litt.: J. A. Almquist, "Uddeholmsverken. Historisk skildring" (1899). A. H--s. Uddemantalskassor kallas de i Gästrikland och Hälsingland sockenvis bildade kassor, hvilka vid rekrytering af den indelta truppen lämnade ett visst penningunderstöd till den rote, som hade att rekrytera. Sedan indelningsverket numera upphört, ha kassorna (som 1904 uppgingo till 700,000 kr.) genom regeringsbeslut blifvit kommunernas egendom. C. O. N. Uddén, svensk släkt, som härstammar från mästaren vid Rörstrands porslinsbruk Jonas Tåman l. Taubman (midten af 1700-talet), hvars söner, Olof (f. 1749, d. 1814 som prost i Asker, Närke) och Johan Olof (f. 1763, d. 1816 som kyrkoherde i Söderhamn), togo sig namnet U. 1. Olof Vilhelm U., son af ofvannämnde Johan Olof U., tonsättare, f. 4 aug. 1799 i Stockholm, d. där 3 maj 1868, elev af pianopedagogen T. Byström och E. Drake, blef student i Uppsala och 1821 anställd vid tullverket, men tog afsked därifrån 1846 och uppsatte ett talrikt besökt musikinstitut samt anordnade flera konserter. U. skref operan Narcissus (manuskript i Mus. akad:s bibliotek), några mässor, koralpreludier, soldatmarscher för blåsorkester och sång, valthornskvartetter, pianoskola (efter Logier) m. m., men blef mest känd genom sina manskvartetter, bland hvilka Hösten är kommen och Öfver fjällarna grå blifvit populära. 2. Herman Leonard U., den föregåendes kusins son, sonson till den i släktöfversikten nämnde prosten Olof U., ämbetsman, f. 24 febr. 1850 i Kumla, Närke, tog hofrättsexamen i Uppsala 1872, blef vice häradshöfding 1876, länsnotarie i Västmanlands län 1877, landskamrerare där 1886, var landssekreterare 1888--1917 och t. f. landshöfding där 1916--17. U. har som sakkunnig varit tillkallad för åtskilliga arbeten inom Justitie-, Landtförsvars-, Civil- och Jordbruksdepartementen 1901, 1907--10 och särskildt för fögderiförvaltningens omorganisation 1912--18 samt för nya författningsförslag på brandskyddets område och för omarbetning af brandstadgan för rikets städer 1916--20 m. m. Han var led. af sparbankskommittén 1911 samt har bevistat alla kyrkomöten fr. o. m. 1903. Bland hans från trycket utgifna arbeten må nämnas Landsstaten enligt 1917 års organisation (1919). 1. A. L.* 2. J. C. Udden (urspr. Uddén), Johan August, svensk-amerikansk geolog, f. 19 mars 1859 i Lekåsa, Skaraborgs län, utvandrade med sina föräldrar 1861 till staten Minnesota. Han blef 1881 student vid Augustana college och beklädde 1888--1911 Oskar II:s professur i geologi och naturhistoria vid nämnda läroverk. Han anställdes 1911 som geolog vid University of Texas' byrå för ekonomisk geologi och teknologi och är sedan 1915 direktör för densamma. Som geolog har han dels för Förenta staternas geologiska undersöknings, dels för staterna Illinois', Iowas och Texas' räkning företagit ett stort antal fältundersökningar. Han har författat omkr. 90 uppsatser och afhandlingar, bland hvilka må nämnas The mechanical composition of wind deposits (1898), The geology of Muscatine, Louisa, Pottawattamie, Mills, Freemont and Jefferson counties, Iowa (1899--1902), On the cyclonic distribution of rainfall (1904), The mechanical composition of clastic sediments (1914), Belleville-Breese Folio, Geological atlas of the United states (tills. med E. W. Shaw, 1915). O. A. L--r. Uddevalla, stapelstad i Bohus län, vackert och sundt belägen i en dalsänka vid östligaste viken af Byfjorden, på bägge sidor om den där utmynnande Bäfveån. Omgifningarna äro starkt kuperade, med flera natursköna partier i närheten af sjön, men i öfrigt kala. Stadsområdet är 2,680 har, hvaraf 9 har vatten, och tax.-värdet för fast egendom 27,839,300 kr., hvaraf 4,734,000 kr. för bevillningsfri (1918). 13,596 inv. (1919; 1850 endast 3,607). Stadens tillgångar uppgingo till 5,481,939 och dess skulder till 4,511,031 kr. (1919). Inkomsterna utgjorde 1,073,737 och utgifterna 1,222,181 kr. (1916). I kommunalskatt utdebiterades 1919 kr. 10,19 pr 100 kr. inkomst, och den taxerade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
