Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami / 835-836 (1920) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Udine, Giovanni da - Udiner - Udipi - Udiska - Uditore - Udjain, Ujain l. Ujjain - Udjaur - Udjda - Udjidji (Udschidschi, Ujiji) - Udlandshaugen - Udo (Audius) - Udo (botanik)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dekorationsmålare, f. 1487 i Udine, d. 1564, skall
enligt Vasari ha varit lärjunge till Giorgione
i Venezia, men kom sedan till Rom, där han blef
den förnämste utföraren af den dekorativa delen af
Rafaels fresker. I dessa hans arbeten ingå två till
uppfattning och ursprung olikartade insatser, dels
blommor och blad, fruktgirlander, fåglar och andra
djur, studerade efter naturen, dels sådana motiv,
utförda i målning och stuck, som 1506 upptäckts i
under jorden belägna kamrar i Titus’ bad.

[Porträtt, ingen bildtext.]

Giovanni utfann äfven stuckens sammansättning genom en
blandning af pulveriserad travertin, kalk och
marmor. Under Rafaels ledning utvecklade han konstens
skönaste dekorationsstil. För denna stilutveckling är
det ej nog att hänvisa till Titus-termerna, ty huru
många grupper och figurer eller dekorativa detaljer
än äro lånade från dem, är dock kompositionen i det
hela ny och originell. Detta visar sig tydligast i
Rafaels "Loggier", där hufvudsaken är den uppstigande
pilasterorneringen, som antingen icke finnes eller är
af helt annat slag i de antika målningarna. Pilastrar
och bågar, murband och gesimser äro hvar på sitt
sätt dekorerade med stuck och målning, figurer och
ornament i rikaste omväxling, men arkitekturen
är öfverallt härskande och sammanhållande. På
samma sätt dekorerade han bårderna på Rafaels
"Tapeter" och försalen i Villa Madama. Han utförde
hvalfdekorationen i det vatikanska galleri, som
ligger under Rafaels "Loggier", målad som en löfsal,
täckt med vinrankor (pergola), samt de mästerliga
blomster- och fruktfestonerna, som bilda ramar kring
Psyche-bilderna i Villa Farnesina. Efter Roms fall
1527 arbetade han i norra Italien (Florens, Udine,
Venezia), men återkom till Rom omkr. 1550.

^{C. R. N.*}

Udiner, folkstam. Se Uder.

Udipi, ort i indiska presidentskapet Madras,
distriktet South-Canara. Se Madhvasekten.

Udiska, udernas språk. Se Uder.

Uditore [oditåre; af lat. auditor, hörare], titel
på vissa påfliga ämbetsmän, såsom U. della camera,
skattkammarråd, U. della rota, statsråd o. s. v.

Udjain, Ujain l. Ujjain [...], stad i
brittisk-indiska vasallstaten Gwalior, vid
Ajmer–Bombay-järnvägen och Sipra, en biflod till Ganges’
biflod Chambal. 30,295 inv. (1911). Staden, en af
de "sju heliga städerna på halfön", medelpunkten
för handeln med Malwas opium, är omgifven af
en 10 km. lång mur med runda torn och har flera
palats och vackra hindutempel samt ett berömdt
observatorium (från början af 1700-talet), öfver
hvilket Indiens geografer drogo 1:a meridianen. I
U., grekernas Ozene, residerade Vikramaditya med
sitt lysande hof. Det plundrades af muhammedanerna
1235 och blef under Akbar Malwas hufvudstad.

^{(E. A–t.)}

Udjaur, insjö i Arjepluogs socken, Pite
lappmark, den mellersta af de tre stora sjöar
(Hornavan, U. och Storavan), hvilka jämte några
smärre bilda Skellefte älfs sjösystem, med
dess endast af obetydliga forsar mellan sjöarna
afbrutna kommunikationsled af 140 km. längd. Sjön
är belägen vid 419 m. höjd öfver hafvet, håller
omkr. 28 km. i längd i n. och s. och 10 km. i bredd
samt eger en areal af 203 kvkm. Den har en mängd
öar och torde i jämförelse med t. ex. Hornavan
vara rätt grund (största kända djup 15 m.). Några
gårdar finnas på de skogklädda stränderna, men i
allmänhet äro omgifningarna ödsliga och sterila.

^{A. G. (J. V. E.)}

Udjda (eng. Ujda, fr. Ouchda l. Oudjda, ty. Udschda),
oasstad i det af fransmännen besatta och förvaltade
östra Marokko, nära floden Isly, 590 m. ö. h. 19,150
inv. (1918), hvaraf 3,150 européer och 2,500
judar. Staden har flera strängt skilda delar, Dal
el-maghzen, för regeringens tjänstentän, Mella, för
judarna, m. fl. Den har en stor moské med hög minaret
samt i s. ö. ett citadell (kasba). Gatorna äro trånga
och smutsiga, och staden omges af en med tinnar krönt
mur med portar och vakttorn. U. grundlades 973, var
fordom en blomstrande stad och är ännu medelpunkt
för handeln med boskap, ull och hudar i ett område,
som sträcker sig mellan Fes i v., Muluja i n. och
saltfloden Tigri i s. och har en årlig omsättning
af mer än l mill. frcs. Det har järnvägsförbindelse
dels österut öfver Tlemsen med hamnstaden Oran,
dels västerut, genom den s. k. östmarokkanska
militärbanan, med Taza. Dess afsättningsplatser
äro Nemours vid Medelhafvet och Lalla-Maghnia i
det inre af Algeriet. U. har på grund af sitt läge
mellan Fes och Algeriet sedan gammalt haft stor
strategisk betydelse. 29 mars 1907 besattes det af
franska trupper som pant för upprättelsen för mordet
på doktor E. Mauchamp i Marokko 19 mars s. å.

Udjidji (Udschidschi, Ujiji). 1. Landskap i
det forna Tyska Öst-Afrika på östra stranden af
Tanganjika med en areal enligt Stanley af 2,330
kvkm., enligt andra 1,200 kvkm. Omkr. 1,250,000
inv. (wadjidji), mest kraftiga bantunegrer,
som idka jordbruk och sjöfart. Exempel på deras
lergodstillverkning lämnas i färgpl. "Afrikanska
kulturföremål" till art. Afrika. – 2. Hufvudort i
landskapet U. vid Tanganjika, består af åtta delar,
det arabiska Ugoi, med post, telegraf m. m., och det
af infödingar bebodda Kavele m. fl. Omkr. 30,000
inv. U. är medelpunkt för handeln vid Tanganjika
och ändpunkt för karavanvägen från Dar es-salam
samt har telegrafförbindelse med Kapstaden. Stor
elfenbenshandel. I förra hälften af 1800-talet var
det hufvudtillhållet för arabiska slafhandlare från
Sansibar, besöktes 1858 för första gången af européer
(R. Burton och J. H. Speke) och 1869 af Livingstone,
som påträffades af Stanley i U. 28 okt. 1871. 1893
annekterades U. af Tyska riket.

^{E. A–t.}

Udlandshaugen, radiostation. Se Stavanger, sp. 1127.

Udo (Audius), munk. Se Audianer.

Udo, Aralia cordata, A. edulis, bot., en af Japans
viktigaste inhemska köksväxter, som där odlas i
stor utsträckning. Af växten, som är en omkr. 1,5
m. hög flerårig busklik ört med stora sammansatta
blad, användas de unga och blekta bladskaften till
föda. Udo, som växer vild på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>