- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
873-874

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ukari ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

landet två gånger (1849 och 1851), anslog dem till
70,000. Landet genomdrages af Uganda-banan, vid
hvilken hufvudstaden Nairobi ligger.

illustration placeholder
Fig. 2. Wakamba-mö (Kaluki, "den lilla honungen") med ärrtatuering på bröstet.


I U. vistades nära ett år 1910–11 svenske
forskningsresanden G. Lindblom.

(E. A–t.)

Ukari, stad. Se Vukari.

Ukas, ry., kejserlig rysk förordning, befallning.

Ukerewe. 1. Sjö i Central-Afrika. Se Victoria Njansa. –
2. Ö i södra delen af Victoria Njansa, omkr. 56 km. lång och 15
km. bred, belägen i södra delen af sjön och
förenad med sydöstra kusten genom ett lågt näs
af knappt 2 km. bredd, men genomskuret af en 2
m. bred kanal, som förenar Speke-viken i s. med
Grantbukten i n. U. är omsorgsfullt odladt och
har talrik befolkning. Hufvudort är Bukindo
på nordkusten. Nordväst därom ligger den katolska
missionsstationen Neuwied. Under Världskriget intogs
U., som tillhörde det forna Tyska Öst-Afrika, af
engelsmännen 15 juni 1916.

Ukermark (Uckermark; af fnslav. ukra, gräns),
nordligaste delen af Mark Brandenburg, på
vänstra stranden af Oder, mellan Mittelmark,
Mecklenburg-Strelitz, Pommern och Neumark, motsvarande
de till reg.-omr. Potsdam hörande kretsarna Prenzlau,
Templin och Angermünde. Hufvudort är Prenzlau. Delar
af U. kommo på olika tider till Brandenburg, och nära
300 år var det tvisteämne mellan Brandenburg, Pommern
och Mecklenburg. Först 1493 var det fullständigt
förenadt med Brandenburg.

Ukermünde. Se Ückermünde.

Ukert [o’k-], Friedrich August, tysk lärd, f. 1780
i Eutin, d. 1851 som bibliotekarie vid hertigliga
biblioteket i Gotha, är bekant företrädesvis genom
den af honom och Heeren (se denne) utgifna samlingen
Geschichte der europäischen staaten. U. utgaf
dessutom Handbuch der geographie der griechen
und römer
(3 dlr, 1826–46) samt, i förening med
Fr. Jakobs, Beiträge zur älteren literatur
oder merkwürdigkeiten der herzoglichen bibliothek
zu Gotha
(3 bd, 1835–38).

Ukiner, folk. Se Korjaker, sp. 1050.

Ukio, flod. Se Salween.

Ukiyoye (jap., "världslig bild"), den folkliga och profana japanska målarskolan.

Ukko [o’kkå], finsk myt., urspr. finnarnas åskgud,
hvilken från nordbornas Tor lånat vissa drag,
bl. a. namnet ("Gubben"), och blifvit en åkerbruksgud,
till hvars ära man enligt Agricola vid såningstiden
på våren drack "Gubbens skål" (Ukon malja) eller
firade "Gubbens kalas" (Ukon vakat). I en handling
från tiden 1545–50 klaga bönderna i Nyslotts län,
att de blifvit pliktfällda därför, att de druckit
"thordhns gildhe", och ännu i dag firas bland
Ingermanlands finnar en vakkue-fest, som emellertid
där förbundits med Petri och Iljas dag 29 juni;
äfven i Finland har på sina ställen ända in i nutiden
på försommaren firats Ukon vakat, hvarvid ett lamm
offrats och några bitar af offret m. m. burits till
Ukonvuori ("Gubbens berg"). Åskan heter på finska
alltjämt ukkonen, diminutiv af ukko. I "Kalevala"
och de folkdikter, på hvilka densamma grundats,
representerar U. närmast det kristna gudsbegreppet.

K. B. W.

Ukna, socken i Kalmar län, Norra Tjusts härad.
16,724 har. 2,169 inv. (1918). U. utgör ett pastorat
i Linköpings stift, Norra Tjusts kontrakt.

Ukraina (landets inhemska namn i motsats till
storryssarnas Ukra’jna; "gränsland"). 1. I egentlig
mening ett någon gång redan under medeltiden
förekommande, men senare allmänt brukligt namn på
ett af östslaver bebodt område omkring mellersta
Dnjepr, en gång kärnan i det svenskslaviska, på
800-talet skapade riket Rus (se nedan), på 1300-talet
införlifvadt med Litauen-Polen och sedan senare delen
af 1600-talet förenadt med moskovitiska riket. Af
"storryssarna", den från ukrainerna nationellt
skilda befolkningen i tsarriket Moskva, kallades det
efter U:s "annexion" med detta rike (senare delen af
1600-talet) Lill-Ryssland (se d. o.). U. omfattade
ung. de senare ryska guv. Kiev, Tjernigov, Poltava
och Charkov, ett område på 207,000 kvkm. med
14,750,000 inv. (1910), hvaraf 12,5 mill. ukrainer
("lillryssar"), resten hufvudsakligen "storryssar".

2. Under 1600- och 1700-talen var U. 1 medelpunkten
för de med dess invånare stambesläktade folkens
politiska och kulturella lif och förkämpen för deras
nationella själfständighet. I anledning däraf har
på senaste tiden den ukrainsk-nationella propagandan
nyttjat dess namn för att beteckna hela det område,
som har en hufvudsakligen ukrainsk befolkning. I denna
vidsträckta betydelse uppges U., hvars gränser,
i brist på naturliga sådana, ej kunna så noga
fastställas, omfatta ungefär landet mellan 43–54°
n. br. och 21–47° ö. lgd. Det sträcker sig från Tatra
(Karpaterna), mellersta San (Galizien) och nedre Bug
samt Bialystokskogen (guv. Grodno) i v. till Don och
(med en liten flik) till Kaspiska hafvet i ö., från
Pripet samt mellersta loppet af Dnjepr och Don i
n. till Donaumynningarna, Svarta hafvet, Kaukasus’
nordvästra utlöpare och Terek i s. Det omfattar
således (se fig.) i det närmaste hela södra delen
af det förra Europeiska Ryssland (775,000 kvkm.,
med 28,5 mill. ukrainer), norra och nordvästra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:35 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0475.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free