Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ulodendron - Ulo erämark - Ulopteryx - Ulothricaceæ - Ulothriches - Ulothrix - Ulozjenie zakonov - Ulpia - Ulpianus, 1. Domitius - Ulpianus, 2. från Emesa - Ulpia Serdica - Ulpius, släkt - Ulpius, 1. Marcus Ulpius Trajanus d. ä. - Ulpius, 2. Marcus Ulpius Trajanus - Ulpius, 3. Ulpius Marcellus - Ulpius, 4. Ulpius Cornelius Lælianus - Ulpius, 5. (Ulpia) Marciana - Ulpius, 6. Ulpia Severina Augusta - Ulricæ Eleonoræ hospital - Ulricehamn (revir) - Ulricehamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
931
Ulo erämark-Ulricehamn
932
under form af stora, runda urgröpningar efter organ,
hvilka vid sitt affallande efterlämnat ärren. Om dessa
organs beskaffenhet voro meningarna länge delade, men
man har numera kunnat påvisa, att de voro sidogrenar,
som, sedan de nått en viss utveckling, regelbundet
afkastades. A- G. N-
Ulo erämark. Se Ka j ana län, sp. 568.
Ulo^teryx, bot. Se Alger, fig. l, c, och
Laminariaceae.
Ulothricäceae, bot. Se U löt hr i x.
Ulo^hriches (af grek. ulos, krusig, och thrix, hår),
krushåriga. Se H u d, sp. 1199, och Människoraser,
sp. 271.
ITIothrix (af grek. ulos, krusig, och thrix,
hår), bot., ett släkte, som bildar typen för
en egen familj, Ulothricacece, hörande till de
gröna algerna. Algen består af en enkel, ogrenad
celltråd. Förökningen är dels könlös genom zoosporer,
dels könlig genom gameter. Zoosporer (svärmsporer)
bildas i algtrådens celler (zoosporangier),
2 i hvarje särskild cell; de äro försedda med 4
cilier. Game-terna (af grek. ga’mos, gifte) alstras
åter till ett antal af 16 i hvarje cell. De uttränga
samt simma omkring med tillhjälp af 2 cilier någon
tid, hvarefter de parvis förenas ("kopulera") och
sammansmälta till en orörlig s. k. zygot, som sedan
vid sin groning alstrar svärmsporer, som växa ut
till ulothrixtrådar. En garnet kan gro äfven utan
kopulation. U. zonata är mycket allmän i sjöar under
våren och försommaren, där den bildar slemmiga gröna
fransar i vattenmärket på stenar, pålar o. s. v.
O. T. S. (G. L-m.)
Ulozjénie zako^nov, ry. ("lagsamling"). Se Ryssland,
sp. 1425 och 1457.
U Ipia. romerska kejsarinnor. Se Ulpius 5 o. 6.
Ulpiänus. 1. Domitius U., romersk rättslärd från
Tyrus, uppträdde först under Septimius Severus
samt egnade sig med ifver och kraft åt juridisk
forskning och författarskap. Af kejsar Helio-gabalus
landsförvisades han. Under Alexander Severus,
hvars förmyndare han varit, nådde han en högst
inflytelserik ställning som a libellis (ämbetsman,
som hade att behandla böneskrifter och andra inlagor)
och blef slutligen befälhafvare för pretorianska
gardet, hvarmed följde vidsträckt domsrätt (se
Prefekt). Den stränga krigstukt, som han i denna
egenskap utöfvade, ådrog honom soldaternas missnöje
och hat, för hvilket han år 228 föll offer. De
förnämsta af hans många arbeten voro Ad edictum
(en framställning af pretorial-rätten, i 83 böcker)
och A d Sabinum (en framställning af civilrätten,
i 51 böcker). Han var utmärkt genom klarhet och
skärpa i omdömet och stor framställningskonst. Af
hans skrifter, som i ganska väsentlig mån ingått
i Justinianus’ "Pandectse", finnas endast
fragment i behåll. Se Jörs i Pauly-Wissowa,
"Realencyklopädie". - 2. U. f r å n E m e s a i
Syrien, gjorde sig under Konstantin I känd genom
sina kommentarer till åtskilliga tal af Demosthenes.
1-2. R. Tdh. (J. C.)
Ulpia SeYdica, stad. Se Sofia, sp. 252.
Ulpius, romersk släkt under kejsartiden. 1. Marcus
U. Trajanus d. ä. från Italica i Spanien, var en
mycket duglig fältherre under Yespasianus, som
gjorde honom till patricier. Han beklädde statens
högsta ämbeten och var två gånger konsul. - 2. Marcus
U. Trajanus,
den föregåendes son, romersk kejsare. Se
Trajanus. - 3. U. Marcellus var en framstående
jurist under Antoninus Pius och Marcus Aurelius. -
4. U. Cornelius L se Ii an u s, motkejsare, en af "de
trettio tyrannerna" från Gallienus till Aurelianus’
tid. Han utropades i Mainz, men blef snart dödad
af en annan motkejsare, Postumus. - 5. (U Ipia)
Marciana, kejsar Trajanus’ syster, fick omkr. 105
e. Kr. kejsarinnetitel. - 6. Ulpia Severina Augusta
var kejsar Aurelianus’ gemål. J- C.
UlricaB Eleonörae hospital. Se Drottninghuset.
Ulricehamn, revir af Smålands öfverjägmästardistrikt,
omfattar Kinds, Ås och Redvägs härad af Älfsborgs
län. Det är indeladt i 3 bevakningstrakter och
omfattade 1915 11,631 har allmänna skogar, hvaraf 4
kronoparker med 4,720 har. S-r.
Ulricehamn, uppstad i Älfsborgs län, Västergötland,
vackert belägen på en terrassformig sluttning invid
Ätrans utlopp i sjön Åsunden (se fig. 2 o. 3). Areal
890,5 har, hvaraf den 1915 fastställda stadsplanen
upptar 91,2. Antalet bebyggda tomter är 202 och
taxeringsvärdet 7,469,100 kr. (1919), hvaraf för
jordbruksfastighet 949,100 kr. Invånarantalet,
som 1840 var 1,328, hade 1870 sjunkit till 1,038,
1900 stigit till 1,381 och uppgick vid 1919 års
slut till 3,167. Stadens tillgångar upptogos
s. å. till 837,268:24 kr. och dess skulder till
687,552:14 kr. Inkomsterna utgjorde 307,577:63 kr.,
utgifterna 270,884:87 kr. och den bevillningstaxerade
inkomsten 3,389,746 kr. Kommunalskatten utgick
med 8,25 kr. per 100 kr. beskattningsbar inkomst
(1919). Staden delas genom den från n. till
s. gående Storgatan i en äldre och lägre västlig
del vid Åsundens strand, bebyggd med prydliga, af
trädgårdar, som i v. sträcka sig ända ned till den
utmed sjön löpande Strandgatan, omgifna tvåvånings
trähus, mestadels från slutet af 1700-talet,
och en östlig, modernare del; förbindelsen mellan
dessa delar går genom mycket branta tvärgator. På
höjderna längre åt ö. ha uppförts egnahemsvillor,
omgifna af trädgårdsanläggningar. Staden har tre
torg och två parker, den 1880 anlagda Stureparken,
med en kallvattenkuranstalt, samt Stadsparken i s.,
båda med härlig utsikt öfver Åsunden. Stadsparken är
musealt prydd med en gammal ryggåsstuga, 1 fatbur,
en s. k. enfotakvarn samt en fornminnesstuga (museum
för U. med omnejd). Bland stadens byggnader märkas
främst den i s. belägna gamla, flera gånger och senast
1891 restaurerade kyrkan, med torn från 1758, hvars
klockor äro krigsbyte från Thorn, vidare rådhuset, en
träbyggnad i herrgårdsstil från slutet af 1700-talet
(fig. 4), samt Redvägs härads tingshus. I U. funnos
72 handlande, hvaraf 1 registrerad förening, med
1,112,050 kr. bevillningstaxerad inkomst (1918),
112 handtverkare, med 144,240 kr.
 |
| Fig. 1. Ulricehamns vapen. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
