- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
935-936

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ulricehamn ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1800-talet blomstrande spannmålshandeln samt genom
väfnadsindustriens utveckling i orten. Bristen på
moderna kommunikationer vållade åter

illustration placeholder
Fig. 4. Badhuset i Ulricehamn.


stagnation till förmån för grannstäderna, men sedan U. 1874
fått sin första järnväg, har det gått raskt framåt i
välmåga.
E. A-t.

Ulricehamns järnväg, smalspårig (0,891 m.), 37
km. lång, förband Ulricehamn med Vartofta station
vid Statens järnvägar och öppnades för allmän
trafik 4 dec. 1874. Af järnvägen, som numera är
ombyggd till normalspårig (1,435 m.), har bandelen
Ulricehamn–Åsarp uppgått i Västra centralbanan
och bandelen Åsarp–Vartofta i Tidaholms järnväg.
P. S. R.

Ulricehamns sanatorium är beläget omkr. 2 km. ö. om
staden Ulricehamn, 350 m. ö. h. Det ligger inbäddadt
i en vacker, naturlig granskog och är skyddadt
genom skog och höjder mot östliga och nordliga
vindar. Sanatoriet började sin verksamhet 19 juni 1886
under synnerligen blygsamma förhållanden. Anläggningen
var från början afsedd att användas uteslutande
som sommarkurort, ombildades 1890 till ett fullt
modernt lungsotssanatorium, men måste efter några år
nedlägga denna

illustration placeholder
Ulricehamns vintersanatorium.


verksamhet. 1894 inträdde ett nytt skede för
detsamma. Man öfvergick då till att i hufvudsak där
behandla nervsjukdomar, hvilket snart visade sig vara
ett riktigt grepp för anstaltens utveckling, och redan
1900 kunde förslaget upptagas att hålla sanatoriet
öppet äfven under vintern. 1907 konstituerades
A.-b. Ulricehamns sanatorium och
badanstalt, som inlöste den gamla
sanatorieanläggningen och 1907–10 uppförde det
nuv. vintersanatoriet. Byggnadens fasad (se
fig.) ligger åt s. och erbjuder fri utsikt öfver
det vackra landskapet. Rummen, till antalet 85, äro
i hufvudsak förlagda åt s. och försedda med hvar
sin balkong. I västra delen ligga sällskapsrummen
och i en vinkelbyggnad mot n., med hufvudfasad
åt ö. och v., matsalar och ekonomiafdelning. I
bottenvåningen äro gymnastiklokaler, rum för
ljusbehandling, badafdelning m. m. förlagda,
äfvensom laboratorium, vattenservering, läkarens
mottagnings- och undersökningsrum o. s. v. I de
öfriga våningarna ligga gästrummen, flertalet
försedda med varmt och kallt vatten samt goda
ventilationsanordningar. Alla lägenheter uppvärmas
medelst varmvatten; belysningen är elektrisk. Den
årliga frekvensen är 1,500–2,000 patienter, men
efterfrågan på platser är numera så stor, att man
beslutit öka antalet gästrum med ett 40-tal och
i samband därmed anordna en röntgenafdelning samt
rum för ljusbehandling och öfrig modern fysikalisk
terapi. Vid anstalten behandlas alla former af
invärtessjukdomar med undantag af sinnessjukdomar
och öppen tuberkulos. Som öfverläkare vid anstalten
har sedan 1908 fungerat doktor Johan A. Andersson.
R. W.

Ulrich, svensk släkt från Mecklenburg-Schwerin,
inkom till Sverige med Fredrik Daniel D i dr i k
U. (f. 1752, teol. kandidat, d. 1812), som 1787
kallades till rector scholse i Norrköping. Hans son
Johan Kristian Henrik U. (f. 1781 i Boitzenburg,
d. 1849 i Norrköping), var 1810-44 handsekreterare
hos Karl Johan och fick 1837 statssekreterares
n. h. o. v. - Dennes söner Fredrik Karl U. (f. 1808
i Norrköping, sedan 1830 verksam i förvaltningen på
S:t Barthélemy, d. 1868 i Gustavia) och Bror Ludvig
U. (f. 1818 i Stockholm, 1841 sekundlöjtnant vid
flottan, 1866 kommendörkapten, d. 1887 i Stockholm)
voro guvernörer på S:t Barthélemy, den förre 1857
-68, den senare från 1868 till 6 mars 1878, då han å
Sveriges vägnar öfverlämnade ön till Frankrike. Deras
broder Arvid Erik U. (f. 1820 i Stockholm, d. där
1893) var 1884-90 borgmästare i Stockholm. - En annan
broder, Axel Sigfrid U. (f. 15 febr. 1826 i Stockholm,
d. l dec. 1889 i Pots-dam), gjorde sig ett namn som
sjukgymnast. Han blef 1849 underlöjtnant och 1855
löjtnant vid Andra lifgre-nadjärregementet samt
genomgick 1851-52 Gymnastiska centralinstitutet
i Stockholm. Han utöfvade sedan sjukgymnastisk
verksamhet i hufvudstaden och upprättade 1854,
i förening med T. J. Hartelius, en anstalt för
pedagogisk, medicinsk och militärgymnastik där,
men flyttade 1856 till Bremen och grundlade där det
svenska medikalgymnastiska institutet, hvilket han
förestod till 1878 (se hans Jahres-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:26 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0506.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free