Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undantag - Undantagslagar - Undantagsman - Undantagsrätt - Undantagsänka - Undanvindsvändning - Undecima - Unden - Undén, Bo Östen - Undenäs - Under, Underverk, Mirakel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
undantag, äfven födoråd (någon gång fördel
eller förgånga), i Finland sytning. Genom inteckning
kan för ifrågavarande rätt till afkomst eller annan
förmån, såsom vår lag uttrycker sig, säkerhet vinnas
äfven mot annan än köparen. Och i enlighet med hvad
som stadgats om ogulden köpeskilling (se d. o.),
består rättigheten viss tid, räknad från lagfarts
beviljande åt köparen, äfven utan inteckning
gentemot dem, hvilka af köparen förvärfva rätt
till fastigheten. – Att "sitta på undantag" är i
Skandinavien ett ganska vanligt bruk bland äldre
folk af bondeklassen. Den, som på ofvan nämnda
sätt afstått sin egendom, kallas undantagsman
(-änka), födoråds- eller sytningstagare o. s. v.
A. W.*
Undantagslagar, jur., lagar, som innehålla jus
singulare (se Jus 42) eller undantagsrätt, i all
synnerhet sådana lagar, hvilkas innehåll strider
mot eljest allmänneligen erkända och tillämpade
rättsgrundsatser ("anorna!" lagstiftning). Dylik
lagstiftning har under Världskriget i åtskilliga
fall befunnits nödvändig, Typiska exempel äro 1917,
1918 och 1919 årens lagar med vissa bestämmelser
mot oskälig hyresstegring, i hvilka - i strid
mot hvad eljest ansetts öfverensstämma med
allmänna rättsgrundsatser - stadgats bl. a. 1)
inskränkning i enskilda husegares rätt att rifva
eller ändra sina hus, 2) befogenhet för hyresnämnd
att ändra innehållet i hyresaftal, gällande enskilda
emellan (sålunda sänka hyran, höja ersättningen
för uppvärmning, förlänga giltighetstiden),
samt 3) återverkande kraft, tillämplighet på
redan bestående rättsförhållanden. Krigstidens
undantagslagstiftning upphäfves efter hand, i mån som
de säregna förhållanden, hvilka gjort lagstiftningen
nödvändig, aflösas af mera normala. Men liksom
tidigare ingalunda saknats exempel på undantagslagar,
komma tvifvelsutan sådana att äfven framdeles
stiftas. Vår tids mångfaldiga reformsträfvanden
ge upphof åt den ena lagen efter den andra med
sådant innehåll, att det till en början måste
te sig som undantags-rätt; allteftersom de nya
rättsgrundsatser, hvilka däri kommit till uttryck,
hinna genomtränga den allmänna rättsuppfattningen
eller få mera utsträckt tillämpning i lagstiftningen,
upphör emellertid antydda undantagsställning,
och lagarna bli att räkna som hörande till
den vanliga rätten. C. G. Bj.
Undantagsman. Se Undantag.
Undantagsrätt. Se Jus 42 och Undantagslagar.
Undantagsänka. Se Undantag.
Undanvindsvändning. Se
Vända, sjöv.
Unde’cima (lat., fem. af
undecimus, den elfte), mus., det elfte
diatoniska tonsteget uppåt från grundtonen,
t. ex. / från C räknadt. Jfr Intervall.
A. L.*
Unden, insjö i nordöstra delen af Skaraborgs
län, mellan Skagern i n. v. och Vättern i s.,
ligger 117 m. ö. h. och 29 m. öfver den senares
yta. Den triangulära sjöns areal är 100 kvkm. med
största längden, från n. till s., 17 km. och största
bredden i n., 10 km. från ö. till v. Tillflödena äro
obetydliga bäckar, och sjön afbördar sitt vatten
till sjön Viken i s. genom den från en lång, smal
vik i s. v. rinnande 9 km. långa Lisån. Öster och
n. ö. om U. ligger Tiveden med särskildt söderut
brant uppstigande höjder, i v. ligga branta
bergsluttningar samt i n. och s. ansenliga
höjder. Stränderna äro mestadels steniga eller
klippiga och längst i s. sandiga. Midt på östra
stranden ligger Tiveds kyrka, och s. v. om denna
är sjöns största djup (86 m.). I n. ligga de små
öarna Älgö, Hallö, Krokö m. fl. Se L. von der
Mühlen, "Sjön U. i Västergötland" (i "Sveriges
geologiska undersökning. Årsbok 1918", 1919).
E. A-t.
Undén, Bo Östen, rättslärd, statsråd,
f. 25 aug. 1886 i Karlstad, blef 1904 student
och 1905 filos. kandidat samt aflade 1910 juris
kandidat- och 1912 juris licentiatexamen, förvärfvade
s. å. juris doktorsgrad och förordnande som docent,
allt vid universitetet i Lund. Han utnämndes 1917
till professor i civilrätt m. m. i Uppsala. 19
okt. s. å. ingick han som konsultativt statsråd i
Edens ministär och 10 mars 1920 som justitieminister
i Brantings ministär. Han har utöfvat ett flitigt och
förtjänstfullt rättsvetenskapligt författarskap,
bland hvars alster må nämnas Kollektivavtalet
enligt gällande svensk rätt (1912), Om panträtt i
rättigheter (1915) samt åtskilliga tidskriftsuppsatser
ang. arbetsaftal och därmed sammanhängande frågor. Han
har äfven uppträdt som författare och talare i
aktuella politiska ämnen, hvari han intar en bestämdt
socialdemokratisk ståndpunkt.
C. G. Bj.
Undenäs, socken i Skaraborgs län, Vadsbo härad,
Binnebergs och Valla tingslag. 35,098 har. 4,222
inv. (1918). U. bildar med Halna ett pastorat i Skara
stift, Södra Vadsbo kontrakt.
Under, Underverk, Mirakel (lat. miräcu-lum, det,
som väcker undran, förundran eller beundran), kallas
i vidsträcktaste mening allt, som i synnerlig grad
"väcker vår förundran", och sådant, som vi icke fullt
förstå, och i denna mening talar man om "hafvets
under", "mikroskopets under" o. s. v., eller sådant,
som synes of verstiga mänsklig förmåga, i hvilken
mening man talar t. ex. om "världens sju underverk"
(se d. o.) o. s. v. Dylika företeelser kunna delas i
vanliga, d. v. s. sådana, som vi blifvit vana vid,
och ovanliga, d. v. s. sådana, som ytterst sällan
förekomma och som vi kanske blott hört omtalas. Bland
sistnämnda slags företeelser har man i regel att söka
under i inskränkt och egentlig mening, d. v. s. sådana
företeelser i den sinnliga världen, som anses
omedelbart härleda sig från den öfversinnliga
världen. Sådana företeelser menas vanligen, när man
talar om underverk. Den nödvändiga förutsättningen
för under i denna mening är, först och främst, att
en öfversinnlig värld finnes och, för det andra, att
denna värld omedelbart kan inverka på den sinnliga
världen. När man icke tror på dessa förutsättningar,
kan man icke heller tro på underverk. Materialismen,
som nekar tillvaron af en öfversinnlig värld, kan
alltså icke tro på underverk, lika litet som deismen,
hvilken visserligen tror på en öfversinnlig värld,
men nekar, att denna står i något förhållande till vår
värld. Nekar man åter, såsom p a n t e i s m e n gör,
de båda världarnas fria förhållande till hvarandra,
därför att de betraktas som varande i hvarandra på ett
ofritt sätt, då bortvisas undret lätt med den bekante
filosofen Spinozas bevisning: "naturen med sina lagar
är i själfva verket detsamma som Guds natur med dess
intelligens och vilja; därför vore ett Guds handlande
i strid med naturens lagar ingen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
