Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Underbefäl - Underbefälspost - Underbefälsskola - Underbenet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
977
Underbefälspost-Underbenet
978
fordras till officer, om han uppfyller därför stadgade
villkor (se Officer). Fanjunkare, som tjänt med
utmärkelse, befordras ofta efter afgång från aktiv
stat till underlöjtnant i armén. Om underofficerarna
i utländska arméer se Underofficer. Underbefälet
af manskapet utgöres af furirer af l :a och 2:a
klass (före 1914 kallade distinktionskorpraler;
vid artilleriet förste konstaplar), korpraler och
vicekorpraler (vid artilleriet furirer och k o n s t a p l a r). Detta underbefäl tjänar på hufvudsakligen
samma villkor som öfrigt manskap, men med högre
aflöning. För beställningen, hvartill förordnande
sker genom regementschefen, fordras godkänd examen
i korprals- eller furirskola. - Om underbefäls
c i v i l a n s t ä l l n i n g se d. o. Suppl.
C. O. N.
Äfven vid marinen indelas befälet i
öfver-befäl (officerare) och underbefäl
(underofficerare, underofficerskorpraler och
korpraler). Underofficerarna vid flottan äro
f l a g g u n d e r-officerare, underofficerare af
2:a graden och underofficerare af 3:e graden, den
sistnämnda nyinrättad från ingången af 1919 och
på en gång bildad genom befordran af flertalet
underofficerskorpraler. Underofficerskåren
indelas i 4 afdelningar, omfattande tillsammans
10 yrkesgrenar, nämligen däcksafdelningen:
artillerikonstapel, styrman och minkonstapel;
ekonomiafdelning en: sjukvårds-, förråds- och
musikkonstapel; maskinaf delning en: maskinist; samt
handt-verksaf delning en: rustmästare, torpedmästare
och kvartersman. Flaggunderofficerarna å de olika
yrkesgrenarna benämnas flagg artillerikonstapel,
flaggstyrman, flagg minkonstapel o. s. v.,
underofficerarna af 2:a och 3:e graderna
artillerikonstapel af 2:a graden, styrman af 3:e
graden o. s. v. Såsom särskilda benämningar för de
underofficerare, som tillhöra någon af yrkesgrenarna
styrman eller maskinist, må användas: signal-,
torped- eller gniststyrmän samt skepps-, torped- eller
undervattensbåtmaskinister, alltefter den yrkesgren de
tillhört som underofficerskorpraler och korpraler. Jfr
Sjömanskåren. - Underofficer af högre eller lägre
grad utnämnes af vederbörande stationsbefälhafvare
med fullmakt (eller tilldelas konstitutorial som
underofficer af 3:e graden). Till flaggunderofficerare
befordras förtjänta underofficerare af 2:a graden,
hvilka inneha en tjänstetid i denna grad af
minst två år. Till underofficerare af 2:a graden
befordras förtjänta underofficerare af 3:e graden,
hvilka inneha en tjänstetid i denna grad af minst
fem år. För att erhålla fullmakt som underofficer af
3:e graden fordras att ha innehaft konstitutorial på
denna befattning i tre år äfvensom viss tjänstetid
ombord och i land. För konstituering till graden
fordras godkänd under-officersutbildning, sex års
tjänstetid vid Sjömanskåren m. m. - Underofficerarna
vid kustartilleriet äro likaledes af tre grader, den
3:e nyinrättad 1919. Underofficerskåren indelas i
fem yrkes-afdelningar: artilleri-, min-, ekonomi-,
maskinist-och han dt verksaf delningarna, den
sistnämnda omfattande yrkesgrenarna rustmästare,
torpedmästare och kvartersman. Underofficerarna af
l:a graden tillhörande någon af de tre förstnämnda
afdelningarna benämnas styckjunkare, vid maskinafd.
flaggmaskinist och vid
handtverksafd. flaggrustmästare, flaggtorpedmästare
och flaggkvartersman; underofficerarna af 2:a
och 3:e graderna tillhörande de tre förstnämnda
afdelningarna sergeant och i öfrigt maskinist,
rustmästare, torpedmästare eller kvartersman
af 2:a eller 3:e graden. En del styckjunkare å
minafdelningen har erhållit fullmakt att vara
flaggjunkare. Underofficer af högre eller lägre
grad utnämnes (eller konstitueras) af chefen
för kustartilleriet. Fordringarna för befordran,
utnämning eller konstituering äro af enahanda art
som vid flottan. H. W-L
Underbefälspost, krigsv. Se Post 2.
Underbefälsskola kallas i allmänhet hvarje
läroanstalt, som är afsedd för utbildning af
underbefäl. I Sverige funnos de äldsta dylika
anstalterna vid artilleriet redan under början
af 1700-talet, och 1803 ordnades regementenas
informationsverk efter grunder, som bibehöllos
ända mot slutet af århundradet. För indelta
infanteriet inrättades korpralsskolor 1834
vid garnisonskommenderingarna (hvilka af sågo
fångbevakning), och efter 1859 fingo de regementen,
som icke deltogo i sådana, hvart tredje år en sex
veckors korpralsskola, hvilket blef förhållandet
äfven vid kavalleriet. 1868 och 1869 sammandrogos för
infanteriet underbefälsskolor militärdistriktsvis
under sex veckor, och 1870 anordnades en för hela
indelta infanteriet gemensam underbefälsskola på
Karlsborg med en särskild klass för korpralskandidater
och två klasser för blifvande underofficerare,
hvarjämte förberedande underbefälsskolor sammandrogos
vid regementena. Samtidigt fick kavalleriet en
underbefälsskola i Stockholm och förberedande dylika
vid regementena. Sålunda fortgick underbefälsskolornas
verksamhet under 3-4 månader årligen, ända tills
1878 volontärskolor med 10-11 månaders kurs
började årligen anordnas särskildt för infanteriet på
Karlsborg och för kavalleriet i Stockholm med särskild
korprals- och särskild underofficersskola. 1882
förändrades infanteriunderbefälsskolan till
korpralsskola, hvilken sedermera årligen sammandrogs
t. o. m. 1888, hvarefter korpralsutbildningen
förlades till regementena. För indelta kavalleriet
sammandrogs årligen en 10-11 månaders kavalleriskola
(den förra volontärskolan). Vid de värfvade trupperna
anordnades årligen korprals- (konstapels-) och
underofficersskolor. Efter antagandet af 1901 års
härordning egde volontärpersonalens såväl rekryt-
som underbefälsutbildning vid icke garnisonerade
regementen rum i särskilda på olika ställen
sammandragna skolor, hvilka delades i rekryt-,
korprals- och underofficersskola och beträffande de
två senare pågingo vid infanteriet från höst till vår,
vid öfriga truppslag längre. Vid de garnisonerade
regementena skedde utbildningen vid regementena,
hvilket efter 1914 års härordning blef förhållandet
öfver allt. Från 1917 ha särskilda underofficersskolor
med 8 månaders kurs sammandragits truppslagsvis för
att bibringa furirer högre underofficersutbildning. -
Underbefälsskola var förr använd benämning äfven på
de skolor, där marinens underofficerare erhöllo sin
teoretiska utbildning (jfr Underofficersskola 2).
C. O. N.
Underbenet, Grus, anat., benets undre del, är
hos människan på framsidan kantigt, på baksidan
afrundadt. Det börjar som en mäktig tresidig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
